Zoekresultaten: 472 Nederlandse woorden gevonden (beginnend met Z)
Gebruikte filters:
Sorteer: Alfabetisch op vreemd woord - Alfabetisch op taal - Per continent - Per taalfamilie - Chronologisch -
A| B| C| D| E| F| G| H| I| J| K| L| M| N| O| P| Q| R| S| T| U| V| W| X| Y| Z| Alles| Toon/Verberg alle informatie in de uitklapmenu's
Visualiseer de resultaten
|
Toon op de kaart
één cirkeltje per uitleenwoord
|
Toon op de kaart
één cirkeltje per taal
|
Toon op een tijdslijn
|
-
▾ zaad
[kiem, teelvocht]
-
▾ Sranantongo
sât
[vogelzaad]
bron: Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N)
-
▾ Surinaams-Javaans
sat
[kiem, teelvocht]
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Berbice-Nederlands
sati
[kiem, teelvocht]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:656)
-
▾ Negerhollands
saat, sāt, saed
[kiem, teelvocht, kern]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: saat (old 1776), sāt (djdj 1926), saed (hesseling 1905: 240)
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, djdj 1926, Hesseling 1905: 240)
-
▾ Sranantongo
sât
[vogelzaad]
-
▾ zaag
[getand werktuig]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1101-1200;
thema: plantenrijk
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Akawaio-Arekuna
saga, saka
[getand werktuig]
<via Skepi-Nederlands>
bron: Robertson 1983 (Robertson 1983)
-
▾ Deens
sav
[getand werktuig]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: PNOE: fra nedertysk sage 'sav' ¯ fællesgermansk *sa¨Ì- 'sav' ¯ indoeuropæisk *sok`- afl. af *sok-, *sek- 'skære', OOD: muligvis laant fra mnt. ell. glholl.
bron: Becker-Christensen 2005 Dahlerup 1919-1956 (PNOE, OOD)
-
▾ Ests
saag
[getand werktuig]
-
▾ Ewe
saka
[getand werktuig]
bron: Bakker (Bakker p.c.)
-
▾ Karaïbisch
sasa
[getand werktuig]
<via Sranantongo>
bron: Aloema 1987 WOLD (Aloema, Nardo, M.J. Pierre & C.N. van der Ziel (red.) (1987), Kalihna-Nederlands woordenboek, met index, Instituut voor Taalwetenschap (SIL), proefuitgave. 1987, WOLD)
-
▾ Sranantongo
sa
[getand werktuig]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Zoeloe
saha
[getand werktuig]
<via Afrikaans>
bron: Poulos 1998 (Poulos)
-
▾ Noord-Sotho
saga
[getand werktuig]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Zuid-Sotho
saga
[getand werktuig]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Tswana
šagê
[getand werktuig]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Papiaments
za, zag (ouder: zaag, zar)
[getand werktuig; (verouderd) zwaardvis]
datering: 1859 (1851-1900)
afleidingen en samenstellingen: za(g) di koriente (electrische zaag), za(g) di habri palu (cirkelzaak, za(g) di man (handzaag), za(g) di heru (ijzerzaag), zagdó (zager) , zagmashin (zaagmachine), áfkòrtzag (decoupeerzaag)
etymologie: Uit: Putman1859 p. 34,35; Uit Ewijk p. 129
bron: Putman 1859 Putte 2008 (Joubert PN; Putte PN; Putman1859; Ewijk; Noordegraaf, Jan (2015), ‘Lexicografie op Curaçao. Abraham Jesurun en zijn woordenlijst van het Papiaments (1898)’, in: Trefwoord 2015, http://www.fryske-akademy.nl/trefwoord.)
-
▾ Akawaio-Arekuna
saga, saka
[getand werktuig]
<via Skepi-Nederlands>
-
▾ zaagbok
[schraag om hout op te zagen]
-
▾ Amerikaans-Engels
sawbuck
[schraag om hout op te zagen; tiendollarbiljet (genoemd naar de X-vorm van de zaagbok; het Romeinse cijfer X = 10)]
datering: 1862 (1851-1900)
etymologie: Du. zaagbok.; CITAAT: 1855 Macduff ... stands over the conquered Macbeth in a grand saw-buck attitude; [...] 1907 We skirmished around and found ... a sawbuck saddle with kyacks.
bron: Craigie 1938-1944 Sijs 2009a Voort 1894 (Craigie, Neumann, Van der Voort, Marckwardt; OED2 (U.S.), Van der Sijs 2009)
-
▾ Amerikaans-Engels
sawbuck
[schraag om hout op te zagen; tiendollarbiljet (genoemd naar de X-vorm van de zaagbok; het Romeinse cijfer X = 10)]
-
▾ zaagsel
[poedervormig afval dat bij het zagen ontstaat]
-
▾ Sranantongo
saksi
[poedervormig afval dat bij het zagen ontstaat]
bron: Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N)
-
▾ Sarnami
sáksi
[poedervormig afval dat bij het zagen ontstaat]
bron: Santokhi 2005 (Santokhi)
-
▾ Sranantongo
saksi
[poedervormig afval dat bij het zagen ontstaat]
-
▾ zaagvis
[vissoort]
-
▾ Sranantongo
safisi
[vissoort]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Sranantongo
safisi
[vissoort]
-
▾ zaaiboon
[boon die gezaaid wordt]
-
▾ Fries
saaibean
[boon die gezaaid wordt]
-
▾ Fries
saaibean
[boon die gezaaid wordt]
-
▾ zaaidam
[landbouwgrond omsloten door een aarden wal die de bevloeiing vasthoudt]
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
saaidam
[landbouwgrond omsloten door een aarden wal die de bevloeiing vasthoudt]
<via Afrikaans>
datering: 1925 (1901-1950)
etymologie: Afrikaans, f. saai to sow + dam dam n.1
bron: OED2 1989 (OED2)
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
saaidam
[landbouwgrond omsloten door een aarden wal die de bevloeiing vasthoudt]
<via Afrikaans>
-
▾ zaaien
[zaad strooien]
-
▾ Sranantongo
sai
[zaad strooien; zaad]
bron: Blanker 2005 Stichting 1995 Woordenlijst S-N (SR, Woordenlijst S-N)
-
▾ Berbice-Nederlands
sai
[zaad strooien]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:655)
-
▾ Negerhollands
saai, saey, saej
[zaad strooien]
datering: 1776 (1751-1800)
afleidingen en samenstellingen: zaaier = saaiman, saaivolk
etymologie: saai (old 1776), saey, saej (Hesseling 1905: 216)
bron: Hesseling 1905 Oldendorp 1996 (old 1776, Hesseling 1905: 216)
-
▾ Papiaments
sai (ouder: zaai, zei)
[zaad strooien]
datering: 1859 (1851-1900)
etymologie: Uit Ewijk p. 129
bron: (Joubert PN, Putman1859, Ewijk)
-
▾ Fries
saaie
[zaad strooien]
-
▾ Sranantongo
sai
[zaad strooien; zaad]
-
▾ zaaier
[iemand die (beroepshalve) het bouwland bezaait]
-
▾ Negerhollands
saayer, saejer
[iemand die (beroepshalve) het bouwland bezaait]
-
▾ Fries
saaier
[iemand die (beroepshalve) het bouwland bezaait]
-
▾ Negerhollands
saayer, saejer
[iemand die (beroepshalve) het bouwland bezaait]
-
▾ zaaiers
[aardappelsoort gekweekt uit zaailingen]
-
▾ Fries
saaiers
[aardappelsoort gekweekt uit zaailingen]
-
▾ Fries
saaiers
[aardappelsoort gekweekt uit zaailingen]
-
▾ zaaierwt
[erwt die gezaaid wordt]
-
▾ Fries
saai-earte
[erwt die gezaaid wordt]
-
▾ Fries
saai-earte
[erwt die gezaaid wordt]
-
▾ zaaiing
[het zaaien]
-
▾ Fries
saaiïng
[het zaaien]
-
▾ Fries
saaiïng
[het zaaien]
-
▾ zaailijnzaad
[lijnzaad bestemd om te zaaien]
-
▾ Fries
saailynsied
[lijnzaad bestemd om te zaaien]
-
▾ Fries
saailynsied
[lijnzaad bestemd om te zaaien]
-
▾ zaailing
[gekweekte plant in het stadium dat volgt op dat van kiemplant, t.w. als de primaire blaadjes gevormd zijn]
-
▾ Fries
saailing
[gekweekte plant in het stadium dat volgt op dat van kiemplant, t.w. als de primaire blaadjes gevormd zijn]
-
▾ Fries
saailing
[gekweekte plant in het stadium dat volgt op dat van kiemplant, t.w. als de primaire blaadjes gevormd zijn]
-
▾ zaaisel
[het gezaaide]
-
▾ Fries
saaisel
[het gezaaide]
-
▾ Fries
saaisel
[het gezaaide]
-
▾ zaaitijd
[tijd dat er gezaaid wordt]
-
▾ Fries
saaitiid
[tijd dat er gezaaid wordt]
-
▾ Fries
saaitiid
[tijd dat er gezaaid wordt]
-
▾ zaaiui
[uit zaad gewonnen ui, gezaaide ui]
-
▾ Fries
saaisipel
[uit zaad gewonnen ui, gezaaide ui]
-
▾ Fries
saaisipel
[uit zaad gewonnen ui, gezaaide ui]
-
▾ zaak
[voorwerp, handeling; kwestie, aangelegenheid]
zelfstandig naamwoord ; datering: 901-1000;
thema: sociale leven
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Surinaams-Javaans
sag
[voorwerp, handeling]
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Sranantongo
sâk
[kwestie, aangelegenheid]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Negerhollands
saake, saek
[voorwerp, handeling]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: saake (old 1776), saek (Hesseling 1905: 230)
bron: Hesseling 1905 Oldendorp 1996 (old 1776, Hesseling 1905: 230)
-
▾ Surinaams-Javaans
sag
[voorwerp, handeling]
-
▾ zaal
[groot vertrek]
-
▾ Jakartaans-Maleis
sal
[groot vertrek, voorste klasse in het bioscoopgebouw]
bron: Chaer 1976 (CHAER)
-
▾ Menadonees
sal
[groot vertrek]
bron: Warouw 1985 (MSW)
-
▾ Indonesisch
sal, zal
[ziekenzaal, groot vertrek, hal, auditorium]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Surinaams-Javaans
sal
[groot vertrek]
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Sranantongo
sâl
[groot vertrek]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Frans
salle
[(groot) vertrek]
datering: 1080 (1051-1100)
status: frankisch
etymologie: PR: xv; sale 1080; frq. *sal
bron: Dubois 1979 Robert 1993 (PRobert, Larousse)
-
▾ Baskisch
sala
[groot vertrek]
<via Frans>
datering: 1562 (1551-1600)
afleidingen en samenstellingen: jateko sala ‘eetzaal’
etymologie: Volgens Lh Noord-Baskisch en aangemerkt als van uitheemse oorsprong. Volgens Azk 2 Laag-Navarrees en Labourdijns in de betekenis van ‘groot vertrek’ zoals in het Duitse Sal. Volgens Sar 8 in deze betekenis weinig meer gebruikt. Sala is ook geattesteerd in het uitgestorven Zuid-Baskische dialect van Ameskoa (Ar 7).
bron: Arana 2007b Azkue 1969 Lhande 1926 Sarasola 1984-1995 (Lh, Azk 2, Sar 8, Ar 7)
-
▾ Papiaments
zaal
†verouderd
[groot vertrek]
datering: 1844 (1801-1850)
afleidingen en samenstellingen: Uit Ewijk 'zaal di comé' - eetzaal
etymologie: Uit Conradi : Mat. 26:3; Uit Ewijk p. 129
bron: Conradi 1844 (Conradi, Ewijk)
-
▾ Negerhollands
saal, sael
[groot vertrek]
datering: 1905 (1901-1950)
etymologie: saal (??), sael (Hesseling 1905: 254)
bron: Hesseling 1905 (?? , Hesseling 1905: 254)
-
▾ Jakartaans-Maleis
sal
[groot vertrek, voorste klasse in het bioscoopgebouw]
-
▾ zaan
[(gewestelijk) room]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1201-1250;
thema: consumptie
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Duits
Sahne
[room]
etymologie: Duden Universal: spätmhd. (md., nd.) sane, wohl aus dem Niederl. (vgl. mniederl. sane), H. u., FrL: Die südliche Ausbuchtungen am Rhein, Bindungen zwischen England, Köln und Trier, lassen an die Germania Romana denken. Teuchert bringt hierzu wichtige Ergänzungen. Seine Materialen seien in der folgenden Liste gesammelt. Ein * bedeutet, daß die romanische Lehnwörter von Niederländern auch in den Hansebereich getragen wurden, also der niederdeutschen Küste und der binnenländischen Mark gemeinsam sind. (…) Gesondert steht feilen "fehlen", das aus dem Altfranzösischen und Mittelniederländischen kommt. Den gleichen Weg sind gegangen gräner, plene, popelion, sahne, sponde, term. Smet 04: Nur einigen von den nl. Reliktwörtern ist der Aufstieg in den Wortschatz der Standardsprache (Sahne, Flieder, Spind aus Brandenburg-Berlin; Schleuse, Deich aus Hamburg-Bremen) oder der regionalen Umgangssprache (Kanten, Stulle, Erpel) gelungen. Bluhme: Lehnwort: nl. < pikard. < lat.
bron: Frings 1966 Kluge 2002 Smet 2004 (FrL, Duden Universal, Kluge, Smet 83, Smet 04, Bluhme)
-
▾ Duits
Sahne
[room]
-
▾ zaathout
[balk over de bodem van een schip]
-
▾ Russisch
satgóut
†verouderd
[balk over de bodem van een schip]
etymologie: (vervangen door) kil’son. Zaadhout. Boven en evenwijdig aan de kiel, dwars over alle vrangen, ligt een zwaar langsscheepsch verbanddeel uit verschillende samengelaste lengten bestaande en waarvan de vergaringen met die van de kiel verscherven zonder onder de sporen der masten te komen. Dat deel heet het zaathout. T., vgl. hiermee WINSCH.: kolsem of kolswijn, en met een bekender naam, de binnen of achterkiel: anders met de genaamd het zaadhout: dit dan is een dikke en zware balk, die binnen in het schip tegen de binnenkiel aangelegd, en vastgemaakt werd, nodig tot stevigheid van de ribben, die daar in haar vastigheid verkrijgen. Russ. satgóut V. verouderd; tegenwoordig gebruikt men daarvoor uitsluitend Russ. kil’son uit Eng. keelson, z. Kiel.
bron: Meulen 1909 (VdMeulen 1909)
-
▾ Russisch
satgóut
†verouderd
[balk over de bodem van een schip]
-
▾ Zacharias
[eigennaam]
-
▾ Kupang-Maleis
Saka
[eigennaam]
bron: Jacob 2003 (J&G)
-
▾ Kupang-Maleis
Saka
[eigennaam]
-
▾ zacht
[niet hard]
bijvoeglijk naamwoord ; datering: 901-1000;
thema: zintuiglijkheden
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Deens
sagte
[niet hard]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk sachte 'blid, mild, stille, langsom'. OOD: fra mnt. sacht(e) (ogs. saft(e), sanft(e) ofl.), hty. sacht(e), holl. zacht, svarende til hty. sanft, eng. soft; jf. II. sagte og sagtens, sagtelig. OOD dus Nederlands en Nederduits?
bron: Becker-Christensen 2005 Dahlerup 1919-1956 (PNOE, OOD)
-
▾ Zweeds
sakta
[niet hard]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: före 1520; fornsv. sakta (adv. och adj.); av lågty. sachte med samma bet.; samma ord som eng. soft 'mjuk'; trol. besl. med sämja
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Noors
sakte
[niet hard]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: lty; FuT: von mnd. sâchte (holl. zacht)
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Negerhollands
socht, sok, sogt
[niet hard]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: socht , sogt (old 1776, Hesseling 1905), sok (djdj 1926). old 1776: zacht maken = maak socht
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, Hesseling 1905, djdj 1926)
-
▾ Deens
sagte
[niet hard]
-
▾ zachtboard
[vezelplaat van beperkte hardheid]
-
▾ Fries
sachtboard
[vezelplaat van beperkte hardheid]
-
▾ Fries
sachtboard
[vezelplaat van beperkte hardheid]
-
▾ zachtigheid
[weekheid]
-
▾ Deens
sagtighed
†verouderd
[rustig weer, windstilte]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: OOD: fra mnt. glholl. sachticheit, til sachtich, afl. af sacht, se I. sagte; jf. Sagthed
bron: Dahlerup 1919-1956 (OOD)
-
▾ Deens
sagtighed
†verouderd
[rustig weer, windstilte]
-
▾ zachtmoed
[(verouderd) vriendelijke en verdraagzame gezindheid]
-
▾ zachtmoedig
[zachtaardig, berustend]
-
▾ Deens
sagtmodig
[teruggetrokken; (verouderd) vredig]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk sachtmodig afl. af sachtmot som er dannet af sachte (jf. sagte) + mot (jf. sb. mod)
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Noors
saktmodig
[vredig, rustig]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: fra lty; FuT: ist mnd. sâchtmôdich (holl. zachtmoedig)
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Negerhollands
sochtmoedig, sagtmudig
[teruggetrokken, vredig, rustig]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: sochtmoedig (old 1776), sagtmudig (Hesseling 1905: 212). Hesseling 1905: 196: zachtmoedigen (personen) = sagtmuedigen
bron: Hesseling 1905 Oldendorp 1996 (old 1776, Hesseling 1905: 212)
-
▾ Deens
sagtmodig
[teruggetrokken; (verouderd) vredig]
-
▾ zachtmoedigheid
[hoedanigheid van vriendelijk en verdraagzaam te zijn]
-
▾ Negerhollands
sochtmoedigheit
[hoedanigheid van vriendelijk en verdraagzaam te zijn]
-
▾ Negerhollands
sochtmoedigheit
[hoedanigheid van vriendelijk en verdraagzaam te zijn]
-
▾ zachtzinnig
[niet heftig of opvliegend; met zachtheid te werk gaand]
-
▾ Papiaments
sagsenu, saksenu
[zachtaardig van karakter, kalmpjes aan]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Papiaments
sagsenu, saksenu
[zachtaardig van karakter, kalmpjes aan]
-
▾ zadel
[zitting]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1270-1290;
thema: voortbewegen
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Menadonees
sàl
[zitting]
bron: Clercq 1876 (FSA)
-
▾ Singalees
sädala-ya
[zitting]
-
▾ Madoerees
sadhēl
[zitting op paard]
bron: Safioedin 1977 (ASIS)
-
▾ Javaans
sadhel
[zitting van fiets]
bron: Pigeaud 1989 (Pigeaud)
-
▾ Jakartaans-Maleis
sadel
[zitplaats op fiets of betjak]
bron: Chaer 1976 (CHAER)
-
▾ Indonesisch
sadal, sadel
[zitting]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Surinaams-Javaans
sadhel
[zitting]
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Sranantongo
sadri, sâdel
[zitting]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Xhosa
sali
[zitting]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Noord-Sotho
sala
[zitting]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Tswana
sale
[zitting]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Creools-Portugees (Ceylon)
sadal
[zitting]
bron: Avram 2013 (Avram, Andrei A. (2013), ‘The Dutch lexical contribution to three Asian Portuguese Creoles’, in: PAPIA, São Paulo, 23, 1, 51-74.)
-
▾ Negerhollands
saddel, saël, sael, sal
[zitting]
datering: 1776 (1751-1800)
afleidingen en samenstellingen: djdj 1926: zadellap = salduku
etymologie: saddel, saël (old 1776), sael (Hesseling 1905), sal (djdj 1926)
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, Hesseling 1905, djdj 1926)
-
▾ Fries
sadel
[zitting]
-
▾ Menadonees
sàl
[zitting]
-
▾ zadelen
[opzadelen, een zadel opleggen]
-
▾ Negerhollands
saddel, saël
[opzadelen, een zadel opleggen]
-
▾ Negerhollands
saddel, saël
[opzadelen, een zadel opleggen]
-
▾ zadelmaker
[ambachtsman die zadels en paardentuig vervaardigt en herstelt]
-
▾ Zweeds
sadelmakare
[ambachtsman die zadels en paardentuig vervaardigt en herstelt]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
afleidingen en samenstellingen: sadelmakarnål, sadelmakarstift, sadelmakarväv
etymologie: före 1520; fornsv. sadhulmakare; av lågty. sadelmaker med samma bet.; till sadel och lågty. maker, till maken 'göra, förfärdiga'; jfr 3maka
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Fins
satulamaakare
[ambachtsman die zadels en paardentuig vervaardigt en herstelt]
<via Zweeds>
bron: Sadeniemi 2002 (NSSK)
-
▾ Zweeds
sadelmakare
[ambachtsman die zadels en paardentuig vervaardigt en herstelt]
-
▾ zagen
[met de zaag bewerken]
-
▾ Berbice-Nederlands
sagi
[met de zaag bewerken]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:655)
-
▾ Sranantongo
sa
[met de zaag bewerken]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Papiaments
za, zag (ouder: zaag)
[met de zaag bewerken]
datering: 1859 (1851-1900)
etymologie: Uit Ewijk p. 130
bron: (Joubert PN, Putman1859, Ewijk)
-
▾ Berbice-Nederlands
sagi
[met de zaag bewerken]
-
▾ zak
[verpakkingsmiddel]
-
▾ Koreaans
sakk'u
[condoom]
<via Japans>
etymologie: A finger-stall is called sonkkarak-sakk'ŭ (K. sonkkarak, 'finger') in K., a pessary chagung-sakk'ŭ (S.-K. chagung, 'womb'). The compound sakk'ŭ-reisŭ, 'sack-race', is, of course, of E. derivation.
bron: Vos 1963 (Vos 1963)
-
▾ Singalees
sākku-va
[zak in kleding, baal]
-
▾ Soendanees
saku
[verpakkingsmiddel]
bron: Prick 1906 (Prick 1906)
-
▾ Macedonisch
zak
[oude Nederlandse maat voor graan (83,4l), Nederlandse naam voor hectoliter]
bron: Širilova 2001 (Širilova)
-
▾ Madoerees
sak, ēssak
[verpakkingsmiddel, zak van een buis]
bron: Kiliaan 1904 (KIL)
-
▾ Javaans
esak
[zak (in kledingstuk)]
bron: Pigeaud 1989 (Pigeaud)
-
▾ Ambons-Maleis
sak
[verpakkingsmiddel]
bron: Clercq 1876 (FSA)
-
▾ Menadonees
sak
[verpakkingsmiddel]
bron: Clercq 1876 (FSA)
-
▾ Kupang-Maleis
sak
[verpakkingsmiddel]
bron: Clercq 1876 (FSA)
-
▾ Ternataans-Maleis
sak
[verpakkingsmiddel]
bron: Clercq 1876 (FSA)
-
▾ Jakartaans-Maleis
sak
[verpakkingsmiddel]
bron: Chaer 1976 (CHAER)
-
▾ Boeginees
sá
[verpakkingsmiddel]
bron: Said 1977 (Ide)
-
▾ Minangkabaus
sakuih-sakuih
[(jas)zak]
bron: Moussay 1995 (Moussay)
-
▾ Indonesisch
sak, saku, zak
[broekzak; verpakkingsmiddel, tas (voor cement)]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Surinaams-Javaans
sak
[verpakkingsmiddel]
-
▾ Surinaams-Javaans
sakah
[jutezak]
<via Sranantongo>
afleidingen en samenstellingen: nyakah = omlaag halen, met minachting behandelen, neerkijken op, vernederen
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Munsee-Delaware
šàki:nótay
[verpakkingsmiddel]
etymologie: met een Delaware uitgang die ‘tas’ betekent
bron: Bakker 1995 Goddard 1975 (Bakker 1995, Goddard 1975)
-
▾ Berbice-Nederlands
saka
[verpakkingsmiddel]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:655)
-
▾ Skepi-Nederlands
sak
[verpakkingsmiddel]
bron: Robertson 1989 (Robertson 1989)
-
▾ Sarnami
sáká
[jutezak]
bron: Santokhi 2005 (Santokhi)
-
▾ Arowaks
sâka
[verpakkingsmiddel]
bron: Baarle 1995 (Baarle 1995)
-
▾ Saramakkaans
sáku
[verpakkingsmiddel]
bron: Donicie 1963 (Donicie)
-
▾ Konkani
sakku
[verpakkingsmiddel]
bron: Coelho 1996 (Coelho)
-
▾ Tamil
sak
[verpakkingsmiddel]
bron: Coelho 1996 (Coelho)
-
▾ Zoeloe
saka
[verpakkingsmiddel]
<via Afrikaans>
bron: Poulos 1998 (Poulos)
-
▾ Sranantongo
saka
[verpakkingsmiddel, tasje, baal]
-
▾ Negerhollands
sak, saku, sakko
[draagzak, zak (verpakkingsmiddel)]
datering: 1776 (1751-1800)
afleidingen en samenstellingen: djdj 1926: duksak = draagzak, zak. mansak = draagzak, zak
etymologie: sak, sakko (old 1776), sak, sako (djdj 1926), sak (Hesselign 1905: 209)
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, djdj 1926, Hesseling 1905: 209)
-
▾ Japans
sakku
[koker (voor brillen); condoom, pessarium; vingerling, rubberen vinger]
datering: 1848 (1801-1850)
etymologie: Bij bet.2: zie rûdesakku (roedezak).
bron: Vos 1963 (Vos 1963)
-
▾ Fries
sak
[verpakkingsmiddel]
-
▾ Creools-Engels van de Maagdeneilanden
saku
†verouderd
[draagzak, verpakkingsmiddel]
<via Negerhollands>
datering: 1981 (1951-2000)
etymologie: Valls 1981: from Spanish 'saco' = bag
bron: Valls 1981 (Valls 1981 (onder 'catta-coo'))
-
▾ Koreaans
sakk'u
[condoom]
<via Japans>
-
▾ zakcent
[zakgeld]
-
▾ Indonesisch
saksèn
[zakgeld]
bron: EH (Heins p.c.)
-
▾ Indonesisch
saksèn
[zakgeld]
-
▾ zakdoek
[doek om de neus in te snuiten]
-
▾ Javaans
sadhuk
[doek om de neus in te snuiten]
bron: Pigeaud 1989 (Pigeaud)
-
▾ Indonesisch
sakduk
[doek om de neus in te snuiten]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Sranantongo
sakduku
[doek om de neus in te snuiten]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Berbice-Nederlands
sakaduku
[doek om de neus in te snuiten]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:655)
-
▾ Zoeloe
duku
[doek om de neus in te snuiten]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Noord-Sotho
sakatuku
[doek om de neus in te snuiten]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Zuid-Sotho
sakatuku
[doek om de neus in te snuiten]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Tswana
sakatuku
[doek om de neus in te snuiten]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Negerhollands
sakunestuk
[doek om de neus in te snuiten]
-
▾ Javaans
sadhuk
[doek om de neus in te snuiten]
-
▾ zakelijk
[pragmatisch]
-
▾ Balinees
sakelek
[pragmatisch]
bron: Veldwerk (Veldwerk Hinzler 2006)
-
▾ Indonesisch
sakelek, saklek, zakelijk
[pragmatisch]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Petjoh
zakl'k
[pragmatisch]
bron: Loen 1994 (Loen)
-
▾ Sranantongo
sâkelek
[pragmatisch]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Balinees
sakelek
[pragmatisch]
-
▾ zakenkabinet
[partijonafhankelijk kabinet dat de lopende zaken regelt]
-
▾ Indonesisch
zakenkabinét
[kabinet bestaande uit experts]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Indonesisch
zakenkabinét
[kabinet bestaande uit experts]
-
▾ zakenman
[koopman]
-
▾ Sranantongo
sâkeman
[koopman]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Sranantongo
sâkeman
[koopman]
-
▾ zakkel
[(verouderd) zakje, kleine zak]
-
▾ Frans
zacle
†verouderd
(dialect)
[soort visnet]
datering: 1516 (1501-1550)
etymologie: Ndl. sackel ist belegt bei Kilian, mit der definition 'vetus, pera, crumena'. Dass es wohl auch mit bezug auf netze gebraucht werden konnte, geht hervor aus "sacknet" bei Kilian sowie aus mndl. "polsac" 'conctus, virga cum qua piscatores conctantur pisces' (ca.1483) und nndl. "zak" 'de zak van een net'.
bron: Wartburg 1928 (FEW (*sackel))
-
▾ Frans
zacle
†verouderd
(dialect)
[soort visnet]
-
▾ zakken
[dalen, zinken; niet slagen voor een examen]
-
▾ Deens
sakke, sakke agterud, sakke bagud
[(scheepvaart) achteruit drijven, achterop raken; niet kunnen bijhouden (economisch of wetenschappelijk)]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: OOD: bet. 2 er muligvis laant fra holl. ell. eng.; PNOE: vist nedertysk (sik) sacken 'synke sammen', nederlandsk zakken 'synke, aftage'
bron: Becker-Christensen 2005 Dahlerup 1919-1956 (OOD, PNOE, Arnesen)
-
▾ Noors
sakke (akterud)
[afzakken, vertragen, achterop raken]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: trol fra lty; FuT: von mnd. (sik)sacken, 'sich senken, sinken, neund. (af)sakken 'abnehmen, holl. zakken, 'sinken, abnehmen'.
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 Arnesen (BO; FuT; Arnesen)
-
▾ Saramakkaans
sáka, sakka
[dalen, zinken]
bron: Bakker (Bakker pc)
-
▾ Saramakkaans
sáka
[afnemen, neerlaten]
bron: Donicie 1963 (Donicie)
-
▾ Zweeds
sacka
[achterop raken, achter raken]
datering: 1728 (1701-1750)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: sedan 1728 (om fartyg); trol. av lågty. (sik) sacken 'sjunka; sänka sig'
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Sranantongo
sakka
[dalen, zinken; niet slagen voor een examen]
-
▾ Papiaments
sak, zak
[(ver)zakken, wegzinken, uitzakken; niet slagen voor een examen]
datering: 1850 (1801-1850)
afleidingen en samenstellingen: Uit Ewijk: 'zak poco poco' - wegzakken
etymologie: Putman1850 p. 25 "Eel a larga sak kabees abau, i…Hezoes a moeri!…."; Uit Ewijk p. 114, 130
bron: (Joubert PN, Putman1850, Ewijk)
-
▾ Negerhollands
sak
[afdalen, neerlaten]
-
▾ Deens
sakke, sakke agterud, sakke bagud
[(scheepvaart) achteruit drijven, achterop raken; niet kunnen bijhouden (economisch of wetenschappelijk)]
-
▾ zakkoek
[zekere koek, van (boekweit)meel, melk en eventueel met stroop en krenten, in een linnen zak gekookt]
-
▾ Deens
sakkuk
(dialect)
[gekookte pudding met siroop, meel, eieren en spek (gerecht varieert per streek)]
-
▾ Deens
sakkuk
(dialect)
[gekookte pudding met siroop, meel, eieren en spek (gerecht varieert per streek)]
-
▾ zakpijp
[doedelzak]
-
▾ Engels
bagpipe
[doedelzak]
datering: 1301-1400 (1301-1350)
status: leenvertaling
etymologie: prob. tr. LG. sakpīpe, Du. +sack-zakpijpe
bron: Onions 1983 (ODEE bag)
-
▾ Engels
bagpipe
[doedelzak]
-
▾ zalf
[smeersel]
-
▾ Madoerees
salēp
[smeersel]
afleidingen en samenstellingen: asalēp = met zalf, nyalēbbi = met zalf insmeren
bron: Safioedin 1977 (ASIS)
-
▾ Javaans
salep
[smeersel]
-
▾ Soendanees
salĕp
[smeersel]
bron: Coolsma 1913 (Coo1913)
-
▾ Jakartaans-Maleis
salep
[smeersel]
bron: Chaer 1976 (CHAER)
-
▾ Menadonees
salef
[smeersel]
bron: Warokka 2004 (DJERY)
-
▾ Indonesisch
salap, salep, zalf
[smeersel]
afleidingen en samenstellingen: menyalep = zalf aanbrengen, met zalf inwrijven
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Sranantongo
salf, sarfu
[smeersel]
bron: Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N)
-
▾ Zweeds
salva
[smeersel]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
afleidingen en samenstellingen: borsalva, gråsalva, hudsalva, kylsalva, myggsalva, sårsalva, vitaminsalva
etymologie: före 1520; fornsv. salva med samma bet.; av lågty. salve med samma bet.; germ. ord, besl. med bl.a. grek. elpos 'olja; fett'; jfr kvacksalvare
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Surinaams-Javaans
salep
[smeersel]
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Ests
salv
[smeersel]
-
▾ Noors
salve
[smeersel]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: lty; FuT: von mnd. salve (holl. zalf)
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Deens
salve
[smeersel]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: PNOE: nedertysk salve 'salve' ¯ fællesgermansk *sal¡@- ¯ indoeuropæisk *solp` 'smørelse, fedt' 2. sal/v+e ¯ vist latin salve 'vær hilset', imperativ af salv•re 'være sund', besl.m. sal[s 'velbefindende, sundhed' (jf. salut
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Fins
salva
[smeersel (als geneesmiddel)]
<via Zweeds>
datering: 1622 (1601-1650)
afleidingen en samenstellingen: boorisalva = boorzalf; sinkkisalva = zinkzalf
bron: Häkkinen 2004 Kirjoittaja 1999 Nurmi 1998 Sadeniemi 2002 (KH, NSSK, SKP, TN)
-
▾ Negerhollands
salv
[smeersel]
-
▾ Papiaments
salfi, zalfi
[smeersel]
datering: 1875 (1851-1900)
etymologie: Uit Ewijk p. 130
bron: (Joubert PN, Ewijk)
-
▾ Madoerees
salēp
[smeersel]
-
▾ zalfolie
[olie waarmee koningen, priesters en profeten gezalfd werden]
-
▾ Negerhollands
salf-olie
[olie waarmee koningen, priesters en profeten gezalfd werden]
-
▾ Negerhollands
salf-olie
[olie waarmee koningen, priesters en profeten gezalfd werden]
-
▾ zalig
[lekker; heilzaam; zeer gelukkig; het eeuwig heil deelachtig; wijlen]
bijvoeglijk naamwoord ; datering: 901-1000;
thema: zintuiglijkheden
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Deens
salig
[gelukkig; (over een dode) wijlen]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk salich
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Zweeds
salig
[lekker; heilzaam; zeer gelukkig]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
afleidingen en samenstellingen: saligprisning, lycksalig
etymologie: före 1520; fornsv. saligher 'lycklig; salig'; trol. av lågty. salich med samma bet.; bildn. till säll
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Noors
salig
[verlost; zeer gelukkig]
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO: fra lty; FuT: = (…) mnd. sâlich, sêlich, 'glücklich, selig, fromm, gut, glückbringend, günstig' (holl. zalig))
-
▾ Sranantongo
sargi
[wijlen, overleden]
bron: Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N)
-
▾ Negerhollands
salig, zaalig, saelig
[lekker; heilzaam]
datering: 1742 (1701-1750)
etymologie: salig (old 1776), zaalig (Rossem 1996: 55), saelig (Hesseling 1905: 299). Hesseling 1905: 299: zalig maken = maek saelig
bron: Hesseling 1905 Rossem 1996 (old 1776, Rossem 1996: 55, Hesseling 1905: 229)
-
▾ Fries
salich
[lekker; heilzaam; zeer gelukkig; het eeuwig heil deelachtig, wijlen]
-
▾ Deens
salig
[gelukkig; (over een dode) wijlen]
-
▾ zaligheid
[toestand van deel te hebben aan het eeuwig heil]
-
▾ Negerhollands
saligheit
[toestand van deel te hebben aan het eeuwig heil]
-
▾ Fries
salichheid
[toestand van deel te hebben aan het eeuwig heil]
-
▾ Negerhollands
saligheit
[toestand van deel te hebben aan het eeuwig heil]
-
▾ zaligmaker
[Heiland, Jezus Christus, Verlosser]
-
▾ Negerhollands
saligmaaker, saeligmaeker
[Heiland, Jezus Christus, Verlosser]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: saligmaaker (old 1776), saeligmaeker (Hesseling 1905: 188)
bron: Hesseling 1905 Oldendorp 1996 (old 1776, Hesseling 1905: 188)
-
▾ Negerhollands
saligmaaker, saeligmaeker
[Heiland, Jezus Christus, Verlosser]
-
▾ zaling
[kruisende balk of constructie aan mast voor ondersteuning van de mars en takelage]
-
▾ Deens
saling
[kruisende balk of constructie aan mast voor ondersteuning van de mars en takelage]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: Fremmedordbog: fra holl. zaling, nt. salingen (flt.) OOD: fra holl. zaling, nt. salingen (flt.)
bron: Alnæs 1902 Brüel 1993 Dahlerup 1919-1956 Falk 1910-1911 Hammerich 1945 Arnesen (Fremmedordbog, OOD, Saabys, Arnesen, FuT, Alnæs, Hammerich 45)
-
▾ Noors
saling
[kruisende balk of constructie aan mast voor ondersteuning van de mars en takelage]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: fra nederl el. lty; von nd. salingen plur. (holl. zaling).
bron: Alnæs 1902 BO 2005 Falk 1910-1911 Arnesen (BO; FuT; Alnæs; Arnesen)
-
▾ Oekraïens
sáling
[kruisende balk of constructie aan mast voor ondersteuning van de mars en takelage]
<via Russisch>
bron: Beloded 1970 (Beloded)
-
▾ Pools
saling
[kruisende balk of constructie aan mast voor ondersteuning van de mars en takelage]
bron: (http://sjp.pwn.pl/lista.php?)
-
▾ Azeri
saling
[kruisende balk of constructie aan mast voor ondersteuning van de mars en takelage]
<via Russisch>
bron: Chalilov 2007 (Chalilov)
-
▾ Litouws
salingas
[kruisende balk of constructie aan mast voor ondersteuning van de mars en takelage]
-
▾ Duits
Saling
[kruisende balk of constructie aan mast voor ondersteuning van de mars en takelage]
etymologie: Saling zāliŋ Rheinschiff m.: eiserne oder hölzerne Querstange oben am Mast als Halter für darüberlaufende Stage, auch zur Befestigung des Fussendes der Stenge (s. d.) am Mast, ndl. zaling.
bron: Eichler 1964 RhWB 1928-1971 (RhWB, Eichler, Meyer Groß)
-
▾ Zweeds
salning
[kruisende balk of constructie aan mast voor ondersteuning van de mars en takelage]
datering: 1691 (1651-1700)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: NEO; Hist.: sedan 1691; trol. av nederl. zaling med samma bet.; av ovisst urspr.
bron: Hellquist 1980 NEO 1995 (NEO; SEO)
-
▾ Russisch
sáling
[kruisende balk of constructie aan mast voor ondersteuning van de mars en takelage]
datering: 1720 (1701-1750)
etymologie: Aus ndl. zaling bzw. ndd. saling, s. Meulen 241 ff., Matzenauer 303. VdMeulen: Zaling. Zalen of zalingen, de dwarshouten, die even beneden de toppen van de mast wel vast kruiswijs in elkaar zijn gevoegd. Des houden mars, hoofdtouwen, steng en stag, toprepen en hangers vast. Hun gestald is kringstukig met de holte na binnen: staan dwars en langs schepen. W. De ondermasten hebben zalings uit langs- en daarover gekeepte dwarszalings bestaande, welke de marsen dragen en op de oren rusten Tussen dezelve vindt de hieling der steng steun. T. Over deze lang- en dwarszalings z. vooral P. M. blz. 50, 51. Russ. saling, barre de hunne. D. schrijft ook saleng met een afgeleid adj. salengovyj. Het Russ. woord wordt in de verschillende woordenboeken niet op dezelfde manier verklaard: -J. kent het op salingi de betekenis toe van: barres de hune, d. i. zalingen, maar op barres de hunne staat het woord vertaald door: traversins, d.i. dwarszalingen, tegenover long salingi, élongis, d.i. langzalingen. Volgens D. en V. bevinden de Russ. salingi zich niet tegen den top van den ondermast, maar van de steng, waar zij in het Hollandsen bramzalingen- heten, vgl. P. M. blz. 8: de zalings der stengen, bramzalings genoemd, enz. (T. noemt deze: stengezalingen). Zo komt het bij D. op grot voorkomende Russ. grotsaling blijkens de daar gegeven omschrijving dan ook overeen met Holl. grootbramzaling, d. i. de zaling aan de grote steng, en het op krjujsel' genoemde Russ. krjussaling evenzo met Holl. grietjezaling (vroeger: kruisbramzaling); daarentegen kent V. aan Russ. krjujssaling de betekenis toe van Holl. kruiszaling, barre de hunne du mat d'artimon, en weifelt D. zelf op fok, of Russ. forsaling de zaling van den fokkenmast (voorzaling) of van de voorsteng (voorbramzaling) is (saling fokmačty ili forstengi). De in de Russ. woordenboeken duidelijk bemerkbare neiging om de bramzalingen bij uitnemendheid sáling te noemen, komt vermoedelijk hieruit voort, dat deze niet door een mars bedekt worden, zoals de zalingen der ondermasten (vgl. P. M. blz. 54: de bramzalings worden nimmer met marsen overdekt) en dus veel meer zichtbaar zijn en als het ware zelf de mars van de steng vormen (vgl. v. L.: bramzaling, de mars van de steng); immers evenals de mars aan den ondermast het stengewant uitspreidt, zo dient de bramzaling aan de steng om het bramwant uit te spreiden. Hiermee in overeenstemming verklaart 1). Russ. saling dan ook steeds door: vtoraja ploščadka, na stengě (tweede bordes, op de steng) in tegenstelling met Russ. mars-, pervaja ploščadka, na mačtě (eerste bordes, op den mast). Noemen de Russen de bramzalingen van de steng: saling, de bovenbramzalingen (volgens T. zouden deze dus bramzalingen heten) aan de bramsteng, die het bovenbramwant uitspreiden, heten bij hen: bomsaling, barre de hunne de perroquet V. Bij D. op grot staat Russ. grotbomsáling met de betekenis van grootbovenbramzaling, of zoals D. verklaart: tret'ja ploščadka, (derde bordes), n.1. van den groten mast. Boven de Russ. bomsaling uit Holl. bovenzaling komt nog een bombramsaling uit Holl. bovenbramzaling voor (d.i. volgens T.'s terminologie, en dus een zaling hoger dan de eerstgenoemde bovenbramzalingen van P. M), V. althans vermeldt een Russ. krjújsbombramsaling, dat blijkens de Fr. en Rug. vertalingen: barre du cacatois de perruche, mizen topgallant royal erosstree, geheel overeenkomt met de vroegere Holl. kruisbovenbramzaling (thans: bovengrietjezaling). De langzalingen (de langzalings zijn twee balkjes, die, op een zekeren afstand beneden het ezelshoofd, zijdelings tegen den mast bevestigd worden, en almede naar voren uitsteken; tussen deze beide langzalings nu komt het ondereinde of de hieling der steng te staan . . . P. M. blz. 6, vgl. 50), gelijk reeds boven gezegd, heten Russ. longsalingi, elongis; V. heeft longasalingi, waarmee zowel de langzalingen der ondermasten, als die der stengen (dus der bramzalingen) genoemd worden; 1). kent aan longsaling weer alleen de laatste betekenis toe.
bron: Meulen 1909 Vasmer 1953-1958 (Vasmer, VdMeulen 1909)
-
▾ Fins
saalinki
[kruisende balk of constructie aan mast voor ondersteuning van de mars en takelage]
<via Zweeds>
datering: 1862 (1851-1900)
bron: Ginneken 1913-1914 Nurmi 1998 Bentlin 2008 (Stjerncreutz, JvG, NSSK, SKP, TN, Bentlin)
-
▾ Deens
saling
[kruisende balk of constructie aan mast voor ondersteuning van de mars en takelage]
-
▾ zalm
[beenvis]
-
▾ Surinaams-Javaans
salem
[beenvis]
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Surinaams-Javaans
salem
[beenvis]
-
▾ zaluw
[(verouderd) geelachtig]
bijvoeglijk naamwoord ; datering: 1160-1170;
thema: zintuiglijkheden
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Frans
sale
[vuil]
datering: 1101-1200 (1101-1150)
status: frankisch
etymologie: PR: frq. *salo
bron: Dubois 1979 Robert 1993 (PRobert, Larousse)
-
▾ Frans
sale
[vuil]
-
▾ zalven
[met zalf bestrijken]
-
▾ Deens
salve
[met zalf bestrijken]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk salve 'salve' ¯ fællesgermansk *sal¡@- ¯ indoeuropæisk
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Negerhollands
salv
[met zalf bestrijken]
-
▾ Deens
salve
[met zalf bestrijken]
-
▾ zamelen
[bijeenbrengen]
-
▾ zand
[steenstof]
-
▾ Surinaams-Javaans
santi
[steenstof]
<via Sranantongo>
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Berbice-Nederlands
sandi
[steenstof]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:656)
-
▾ Sarnami
santi
[steenstof]
bron: Santokhi 2005 (Santokhi)
-
▾ Saramakkaans
sándu
[steenstof]
bron: WOLD (WOLD)
-
▾ Sranantongo
santi (ouder: sandi, sani)
[steenstof]
-
▾ Negerhollands
sand, san
[steenstof]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: sand (old 1776, Hesseling 1905:202), san (djdj 1926)
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, djdj 1926, Hesseling 1905:203)
-
▾ Papiaments
santu (ouder: zantoe)
[steenstof]
datering: 1859 (1851-1900)
afleidingen en samenstellingen: tribòn di santu (zandhaai, ginglymostoma cirratum), palu santu ( boomsoort, thespesia populnea soland).
etymologie: tira santu den wowo (zand in de ogen strooien)
bron: Heidweiller 1998 Putman 1859 (Joubert PN; Nagelkerken1980; Heidweiller 1998; Putman1859; Ewijk; Noordegraaf, Jan (2015), ‘Lexicografie op Curaçao. Abraham Jesurun en zijn woordenlijst van het Papiaments (1898)’, in: Trefwoord 2015, http://www.fryske-akademy.nl/trefwoord.)
-
▾ Surinaams-Javaans
santi
[steenstof]
<via Sranantongo>
-
▾ zandbank
[ondiepte van zand op de bodem van een water]
-
▾ Sranantongo
santibangi
[ondiepte van zand op de bodem van een water]
bron: Blanker 2005 (Prisma S-N 2005)
-
▾ Sranantongo
santibangi
[ondiepte van zand op de bodem van een water]
-
▾ zander
[snoekbaars]
-
▾ Esperanto
sandro
[snoekbaars, Stizostedion lucioperca]
<via Frans>
etymologie: Geleend via Fr sandre met ondersteunend bronwoord Du Zander. De uitgang -o is standaard voor substantieven in Esp.
bron: Cherpillod 2003 (Cherp)
-
▾ Frans
sandre
[soort vis]
datering: 1839 (1801-1850)
etymologie: PR: parfois fém. d'apr. lat. zool. sandra; all. Zander, mot d'o.néerl.
bron: Robert 1993 Walter 1991 (PRobert, Walter 2)
-
▾ Esperanto
sandro
[snoekbaars, Stizostedion lucioperca]
<via Frans>
-
▾ zanderij
[plaats waar zand afgegraven wordt]
-
▾ Surinaams-Javaans
Sonderin
[plaatsnaam]
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Surinaams-Javaans
Sonderin
[plaatsnaam]
-
▾ zandglas
[zandloper]
-
▾ Duits
Glas (ouder: Sandglas)
[zandloper]
etymologie: Bartz: Übernahme des 16. Jahrh. aus dem Niederländ., verkürzt aus Sandglas nach den Sanduhren, die eine halbe Stunde liefen und die acht Glasen der vierstündigen Wache anzeigten. Sanduhren aus Glas sind im Abendland seit dem 14. Jarhundert bekannt und wurden schnell zur Zeitmessung an Bord eingesetzt. Niederländ. glas stammt wie dt. Glas von german *glaza.
bron: Bartz 2007 (Bartz)
-
▾ Duits
Glas (ouder: Sandglas)
[zandloper]
-
▾ zandgrond
[bodem die uit zand bestaat]
-
▾ Sranantongo
santigron
[bodem die uit zand bestaat]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Sranantongo
santigron
[bodem die uit zand bestaat]
-
▾ zandkruiper
[vissensoort]
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
sand-creeper, sandkruiper
[Zuid-Afrikaanse vis]
<via Afrikaans>
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
sand-creeper, sandkruiper
[Zuid-Afrikaanse vis]
<via Afrikaans>
-
▾ zandloper
[zandglas]
-
▾ Fries
sânloper
[zandglas]
-
▾ Fries
sânloper
[zandglas]
-
▾ zandmol
[Kaapse duinmolrat]
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
sand-mole
[Kaapse duinmolrat]
<via Afrikaans>
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
sand-mole
[Kaapse duinmolrat]
<via Afrikaans>
-
▾ zandstrook
[dwarshout voor de fundering van de sluis, in de richting van de muren op de kespen gelegd om deze te koppelen]
-
▾ Duits
Sandstrake
(dialect)
[dwarshout voor de fundering van de sluis, in de richting van de muren op de kespen gelegd om deze te koppelen]
-
▾ Duits
Sandstrake
(dialect)
[dwarshout voor de fundering van de sluis, in de richting van de muren op de kespen gelegd om deze te koppelen]
-
▾ zandveld
[veld met zandachtige bodem]
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
sandveld
[zandvlakte]
<via Afrikaans>
datering: 1824 (1801-1850)
etymologie: a. Afrikaans, f. sand sand n.2 + veld veldt, veld.
bron: OED2 1989 Silva 1996 (OED2, DSAE)
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
sandveld
[zandvlakte]
<via Afrikaans>
-
▾ Zandvoort
[Nederlandse plaatsnaam]
-
▾ Indonesisch
Sampur
[naam van een badplaats bij Jakarta]
bron: Stevens 2004 (S&T-T2004)
-
▾ Indonesisch
Sampur
[naam van een badplaats bij Jakarta]
-
▾ zandzak
[zand voor of met zand]
-
▾ Indonesisch
sansak
[met zand gevulde zak ter muur- of dijkversteviging; boksbal]
bron: Stevens 2004 (S&T-T2004)
-
▾ Indonesisch
sansak
[met zand gevulde zak ter muur- of dijkversteviging; boksbal]
-
▾ zang
[(Vlaams) bundeltje, handvol aren]
-
▾ Frans
sondje
(dialect)
[bundeltje, handvol aren]
-
▾ Frans
sondje
(dialect)
[bundeltje, handvol aren]
-
▾ zang
[het zingen]
-
▾ Negerhollands
san, sang
[gezang, lied]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: sing (old 1776), san, sin (djdj 1926), waarbij de n een puntje heeft en een ŋ wordt
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, djdj 1926, Hesseling 1905: 262, 186)
-
▾ Negerhollands
san, sang
[gezang, lied]
-
▾ zanger
[iemand die zingt, optreedt om te zingen]
-
▾ Javaans
sanger
(dialect)
[iemand die zingt als beroep]
bron: Hoogervorst (veldwerk T.Hoogervorst 2006)
-
▾ Javaans
sanger
(dialect)
[iemand die zingt als beroep]
-
▾ zaniken
[zeuren]
-
▾ Sranantongo
sânek, sanek
[zeuren]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Sranantongo
sânek, sanek
[zeuren]
-
▾ Zarp
[lid van de Boerenpolitie (Zuid-Afrikaanse Republikeinse Politie)]
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
Zarp
[lid van de Boerenpolitie (historisch)]
<via Afrikaans>
datering: 1895 (1851-1900)
afleidingen en samenstellingen: Zarpine a., of or belonging to the ‘Zarps’.
etymologie: From the initials of Du. Zuid Afrikaansch Republikeinsch Politie South African Republican Police.
bron: OED2 1989 (OED2)
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
Zarp
[lid van de Boerenpolitie (historisch)]
<via Afrikaans>
-
▾ zaterdag
[laatste dag van de week]
-
▾ Sranantongo
satra
[laatste dag van de week]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Aucaans
sataa
[laatste dag van de week]
bron: Wakaman 1979 (Wakaman 26)
-
▾ Arowaks
satdakha, satradakha
[laatste dag van de week]
bron: Baarle 1995 Robertson 1983 (Baarle 1995; Penard; Robertson 1983)
-
▾ Karaïbisch
satra
[laatste dag van de week]
<via Sranantongo>
bron: Aloema 1987 (Aloema, Nardo, M.J. Pierre & C.N. van der Ziel (red.) (1987), Kalihna-Nederlands woordenboek, met index, Instituut voor Taalwetenschap (SIL), proefuitgave. 1987)
-
▾ Mohegan-Pequot
zotortar
[laatste dag van de week]
bron: Bakker (Bakker p.c.)
-
▾ Negerhollands
saeterdag, saterdag
[laatste dag van de week]
datering: 1770 (1751-1800)
etymologie: saeterdag (Magens 1770), saterdag (old 1776)
bron: Magens 1770 (Magens 1770, old 1776)
-
▾ Sranantongo
satra
[laatste dag van de week]
-
▾ zeboe
[herkauwer]
-
▾ Indonesisch
zébu
[herkauwer]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Surinaams-Javaans
sébu
[herkauwer]
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Indonesisch
zébu
[herkauwer]
-
▾ zebra
[paardachtige]
-
▾ Jakartaans-Maleis
sèbra
[paardachtige]
-
▾ Indonesisch
sébra, zébra
[paardachtige]
afleidingen en samenstellingen: sébra kros = zebrapad (in verkeer)
etymologie: kros = kruising
bron: Stevens 2004 (S&T-T2004)
-
▾ Oekraïens
zébra
[paardachtige]
<via Russisch>
bron: Beloded 1970 (Beloded)
-
▾ Azeri
zebr
[paardachtige]
<via Russisch>
bron: Chalilov 2007 (Chalilov)
-
▾ Wit-Russisch
zébra
[paardachtige]
<via Russisch>
bron: Černych 1993 (Cernych)
-
▾ Russisch
zébra
[paardachtige]
datering: 1776-1800 (1751-1800)
etymologie: Wohl eher über engl. ndl. zebra als direkt aus frz. zèbre, das aus dem Negerdial. Bunda (Angola) zerba stammt (s. Loewe KZ. 61,114, Kluge-Götze EW. 705, Gamillscheg 899).
bron: Šanskij 1963 (Vasmer, Cernych, ESR)
-
▾ Jakartaans-Maleis
sèbra
[paardachtige]
-
▾ zee
[oceaan]
-
▾ Javindo
see
[oceaan]
bron: Gruiter 1990 (VE)
-
▾ Sranantongo
se
[oceaan]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Berbice-Nederlands
sei
[oceaan]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:656)
-
▾ Sarnami
zeikánti
[strand, zeeoever, waterkant]
bron: Santokhi 2005 (Santokhi)
-
▾ Saramakkaans
zé
[oceaan, meer]
bron: WOLD (WOLD)
-
▾ Negerhollands
see, zē
[oceaan]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: see (old 1776, Hesseling 1905:195), zē (djdj 1926)
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, djdj 1926, Hesseling 1905:195)
-
▾ Creools-Engels van de Maagdeneilanden
ze
†verouderd
[oceaan]
<via Negerhollands>
-
▾ Javindo
see
[oceaan]
-
▾ zee-engel
[kleine soort van haai]
-
▾ Frans
ange de mer
[kleine soort van haai]
datering: 1552 (1551-1600)
status: leenvertaling
etymologie: L: calque du néerl. Zeeëgel, hérisson de mer, où l'on aurait vu jeeëngel, ange de mer (les nageoires de ce squale ont pu être comparées à des ailes).
bron: Dubois 1979 Walter 1991 (Larousse, Valkhoff, Walter 2)
-
▾ Frans
ange de mer
[kleine soort van haai]
-
▾ zeeanemoon
[in water levend bloemdier]
-
▾ Papiaments
zéanemon
[knotspuntanemoon (Telmatactis americana)]
afleidingen en samenstellingen: zéanemon grandi (caribische reuzenzeeanemoon: condylactis gigantea)
bron: Putte 2008 (Putte PN)
-
▾ Papiaments
zéanemon
[knotspuntanemoon (Telmatactis americana)]
-
▾ zeeappel
[rode zee-egel]
-
▾ Papiaments
seapel
[zee-egel]
afleidingen en samenstellingen: seapel pretu (zwarte zee-egel, Diaderna Antillarum)
bron: (Joubert PN)
-
▾ Papiaments
seapel
[zee-egel]
-
▾ zeebaars
[ombervis]
-
▾ Amerikaans-Engels
sea bass
[vis van de familie Serranidae, zwarte zeebaars]
datering: 1765 (1751-1800)
etymologie: Cf. Du. zeebaars.; CITAAT: 1765 In the sea adjacent to this island [Long Island] are sea-bass and black-fish in great plenty, which are very good when fresh; [...] 1883 Sciaena ocellata... Poisson Rouge; ... Sea Bass; Spotted Bass.... This is a rival of the drum in size...
bron: Craigie 1938-1944 Sijs 2009a (Craigie, Neumann, Van der Sijs 2009)
-
▾ Amerikaans-Engels
sea bass
[vis van de familie Serranidae, zwarte zeebaars]
-
▾ zeef
[werktuig om te zeven]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1240;
thema: werk en industrie
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Frans
siverète
†verouderd
(dialect)
[soort zeef]
-
▾ Surinaams-Javaans
séf
[werktuig om te zeven]
-
▾ Sranantongo
seif
[werktuig om te zeven]
bron: Blanker 2005 (Prisma S-N 2005)
-
▾ Xhosa
sefu
[werktuig om te zeven]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Zoeloe
sefo
[werktuig om te zeven]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Noord-Sotho
sefo
[werktuig om te zeven]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Zuid-Sotho
sefe
[werktuig om te zeven]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Tswana
sêfô
[werktuig om te zeven]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Negerhollands
siev
[werktuig om te zeven]
-
▾ Frans
siverète
†verouderd
(dialect)
[soort zeef]
-
▾ zeefakkel
[(verouderd) boek met kaarten en landverkenningen met opmerkingen daarbij (oorspronkelijk de titel van een boek)]
-
▾ Russisch
zeefákel
†verouderd
[boek met kaarten en landverkenningen met opmerkingen daarbij]
etymologie: Zeefakkel. Titel van een verzameling van kaarten en landverkenningen, met opgaven en opmerkingen verrijkt, v. L. Russ. zeefákel V., A., zejfakel J., atlas, Neptune. Het woord is in onbruik evenals de beide volgende samenstellingen met zee.
bron: Meulen 1909 (VdMeulen 1909)
-
▾ Russisch
zeefákel
†verouderd
[boek met kaarten en landverkenningen met opmerkingen daarbij]
-
▾ zeegans
[(Surinaams-Nederlands) flamingo]
-
▾ Sranantongo
segansi
[flamingo]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Sranantongo
segansi
[flamingo]
-
▾ zeegbaar
[(Vlaams) fatsoenlijk, deugdzaam, bescheiden]
-
▾ Frans
zègre
(dialect)
[te smal, te nauw (van kleding)]
-
▾ Frans
zègre
(dialect)
[te smal, te nauw (van kleding)]
-
▾ zeehond
[zeeroofdier]
-
▾ Baskisch
itxas txakur
[zeeroofdier]
status: leenvertaling
etymologie: Itxas txakur, in deze schrijfwijze opgenomen in AH, is een compositum met als letterlijke vertaling ‘zee hond’, mogelijk een leenvertaling uit het Nederlands. Niet in Lh en Sar; wel vermeld in Azk 1 als voorkomend in het Biskaais in de betekenis van ‘otter’ (zo ook in Barr). Het Frans, Spaans en Engels hebben sterk afwijkende vormen, waarvan foka een leenwoord van Spaans-Franse herkomst is (hier en daar fout vertaald met ‘zeewolf’). Dat ‘zeehond’ uitleenbaar is, kan aan het Hoogduits worden aangetoond, met Seehund uit het Nederlands of Nederduits.
bron: AH 1998 Azkue 1969 Barrutia 2000 (Arrantza Hiztegia [Visserijwoordenboek] (1998), Vitoria., Azk 1, Barr)
-
▾ Deens
sælhund
[zeeroofdier]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: OOD: fra mnt. sel-, salhunt (jf. ty. seehund, holl. zeehond, se Søhund), DDO geeft hier niets, Kluge: Übernommen aus dem Niederdeutschen und Niederländischen. Das Wort kann eine Neubildung sein, vielleicht ist es aber nur eine Umdeutung von ebenfalls bezeugtem Seelhund, das eine verdeutlichende Komposition zu seel "Seehund" ist. Dieses aus mhd. sele, ahd. selah m., seloha f., selaho m., mndd. sEl aus g. *selha- m. "Seehund", auch in anord. selr, ae. seolh. Die Herkunft des Wortes ist unklar. Nach Schindler ein Lehnwort aus dem Ostseefinnischen (*sülke in finn. [dial.] hylki usw.). Die Entlehnung kann aber auch in umgekehrter Richtung verlaufen sein, und der Anschluß an ig. *selk- "ziehen, schleppen" in gr. hélkein usw. (wegen der charakteristischen Fortbewegungsart dieser Tiere) kommt durchaus in Frage.
bron: Dahlerup 1919-1956 (OOD, Kluge)
-
▾ Duits
Seehund
[zeeroofdier]
datering: 1451-1500
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: Übernommen aus dem Niederdeutschen und Niederländischen. Das Wort kann eine Neubildung sein, vielleicht ist es aber nur eine Umdeutung von ebenfalls bezeugtem Seelhund, das eine verdeutlichende Komposition zu seel "Seehund" ist. Dieses aus mhd. sele, ahd. selah m., seloha f., selaho m., mndd. sEl aus g. *selha- m. "Seehund", auch in anord. selr, ae. seolh. Die Herkunft des Wortes ist unklar. Nach Schindler ein Lehnwort aus dem Ostseefinnischen (*sülke in finn. [dial.] hylki usw.). Die Entlehnung kann aber auch in umgekehrter Richtung verlaufen sein, und der Anschluß an ig. *selk- "ziehen, schleppen" in gr. hélkein usw. (wegen der charakteristischen Fortbewegungsart dieser Tiere) kommt durchaus in Frage.
bron: Kluge 2002 (Kluge)
-
▾ Baskisch
itxas txakur
[zeeroofdier]
-
▾ zeekaart
[kaart om koers over zee te zetten]
-
▾ Russisch
zeekárta
[kaart om koers over zee te zetten]
etymologie: Zeekaart. Een kaart bekwam voor zeevarende lieden, om koers te zetten. WINSCH. Kaart, waarop de zeeën, windstreken, enz. zijn aangewezen, v. L, Russ. zeekarta A.
bron: Meulen 1909 (VdMeulen 1909)
-
▾ Russisch
zeekárta
[kaart om koers over zee te zetten]
-
▾ zeekant
[oever van de zee, kustlijn]
-
▾ Sranantongo
sekanti
[oever van de zee, strand, kust]
bron: Blanker 2005 (Prisma S-N 2005)
-
▾ Sarnami
zeikánti
[waterkant; zeeoever, strand]
bron: Santokhi 2005 (Santokhi)
-
▾ Negerhollands
seekant
[oever van de zee, kustlijn]
-
▾ Sranantongo
sekanti
[oever van de zee, strand, kust]
-
▾ zeekaros
[wagen, voertuig over zee]
-
▾ Creools-Engels van de Maagdeneilanden
zekarosi
†verouderd
[stoomboot]
<via Negerhollands>
-
▾ Creools-Engels van de Maagdeneilanden
zekarosi
†verouderd
[stoomboot]
<via Negerhollands>
-
▾ zeekat
[inktvis]
-
▾ Papiaments
sekat
[inktvis]
afleidingen en samenstellingen: sekat buladó (tienarmige inktvis)
bron: (Joubert PN)
-
▾ Engels
sea-cat
[inktvis]
<via Afrikaans>
-
▾ Papiaments
sekat
[inktvis]
-
▾ zeekoe
[zeezoogdier]
-
▾ Japans
seiuchi
[walrus, lett. zeekoe]
etymologie: Verouderd: seikuru. The mutilation of this word to seiuchi is ununderstandable.The word (the Dutch?, the Japanese?), however, referred to the teeth of the male of this mammal (i.e. 'de zeekoe'), also known as suizôge (S.-J.), 'water ivory'.
bron: Vos 1963 (Vos 1963)
-
▾ Sranantongo
seku
[zeezoogdier]
bron: Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N)
-
▾ Engels
sea-cow
[nijlpaard]
<via Afrikaans>
datering: 1731 (1701-1750)
status: leenvertaling
afleidingen en samenstellingen: sea-cow sjambok, -whip, etc.
etymologie: S. African Du. zeekoe. The hippopotamus.
bron: OED2 1989 Silva 1996 (OED2, DSAE)
-
▾ Japans
seiuchi
[walrus, lett. zeekoe]
-
▾ zeekreeft
[in zee levende kreeft]
-
▾ Negerhollands
seekreeft
[in zee levende kreeft]
-
▾ Negerhollands
seekreeft
[in zee levende kreeft]
-
▾ Zeelander
[inwoner van Zeeland]
-
▾ Engels
Zealander
[inwoner van Zeeland; inwoner van Nieuw-Zeeland]
-
▾ Engels
Zealander
[inwoner van Zeeland; inwoner van Nieuw-Zeeland]
-
▾ Zeelands
[van, uit Zeeland]
-
▾ Frans
zélandais
[van, uit Zeeland]
datering: 1663 (1651-1700)
etymologie: GR: de Zélande.
bron: Robert 1993 Robert 2005 Valkhoff 1949 (GRobert, Valkhoff, PRobert (achterin))
-
▾ Portugees
zelandês
[van, uit Zeeland]
datering: 1901-2000 (1901-1950)
status: afleiding
etymologie: Do top. Zelând(ia + E<^>S).
bron: Cunha 1986 (Da Cunha)
-
▾ Frans
zélandais
[van, uit Zeeland]
-
▾ zeelelie
[stekelhuidige; bloemdier]
-
▾ Papiaments
zéleli oraño
[oranje zeelelie (Nemastor rubiginosa)]
bron: Putte 2008 (Putte PN)
-
▾ Papiaments
zéleli oraño
[oranje zeelelie (Nemastor rubiginosa)]
-
▾ zeelgaren
[garen waaruit touw wordt vervaardigd]
-
▾ Negerhollands
seelgaarn
[garen waaruit touw wordt vervaardigd]
-
▾ Negerhollands
seelgaarn
[garen waaruit touw wordt vervaardigd]
-
▾ zeelt
[beenvis]
-
▾ Duits
Selte
(dialect)
[beenvis]
etymologie: Selte nach ndl. zeelt zelt, Pl. -tə Klevld in Rees-Wesel f.: der Fisch Schleie Tinca vulgaris.
bron: RhWB 1928-1971 (RhWB)
-
▾ Duits
Selte
(dialect)
[beenvis]
-
▾ zeem, zeemle(d)er
[soepel schapen- of geitenleer dat met aluin of teer gelooid is]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1420-1421;
thema: sociale leven
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Zweeds
sämskskinn
[soepel schapen- of geitenleer dat met aluin of teer gelooid is]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
afleidingen en samenstellingen: sämskskinnshandske
etymologie: före 1520; fornsv. sämskskin; efter lågty. semes, semesch leder med samma bet.; av ovisst urspr.; ev. av fra. chamoix 'stenget; sämskskinn'
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Duits
Sämischleder
[soepel schapen- of geitenleer dat met aluin of teer gelooid is]
-
▾ Fins
säämiskä
[soepel schapen- of geitenleer dat met aluin of teer gelooid is]
<via Zweeds>
datering: 1637 (1601-1650)
etymologie: Bentlin: of Nederduits
bron: Häkkinen 2004 Kirjoittaja 1999 Nurmi 1998 Sadeniemi 2002 Schroderus 1637 Bentlin 2008 (Schroderus, KH, NSSK, SKP, TN, Bentlin)
-
▾ Papiaments
zeem
†verouderd
[zeemleer]
-
▾ Zweeds
sämskskinn
[soepel schapen- of geitenleer dat met aluin of teer gelooid is]
-
▾ zeemacht
[marine]
-
▾ Japans
kaigun
[marine]
-
▾ Japans
kaigun
[marine]
-
▾ zeeman
[man die op zee vaart]
-
▾ Russisch
zéeman, zéjman
[man die op zee vaart]
etymologie: Zeeman. Een man, die ter zee vaart. WINSCH. Russ. zeeman A., zéjman V., J., homme de mer, bon marin, bon manoeuvrier, loupdemer.
bron: Meulen 1909 (VdMeulen 1909)
-
▾ Russisch
zéeman, zéjman
[man die op zee vaart]
-
▾ Zeemaneffect
[het effect dat spectraallijnen waaruit licht bestaat in een sterk magneetveld worden gesplitst, genoemd naar Pieter Zeeman]
-
▾ Deens
Zeeman-effekten
[het effect dat spectraallijnen waaruit licht bestaat in een sterk magneetveld worden gesplitst, genoemd naar Pieter Zeeman]
-
▾ Duits
Zeemaneffekt
[het effect dat spectraallijnen waaruit licht bestaat in een sterk magneetveld worden gesplitst, genoemd naar Pieter Zeeman]
etymologie: nach dem niederl. Physiker P.Zeeman, 1865-1943; der; -s.
bron: Duden Fremd 1990 (Duden Fremd)
-
▾ Engels
Zeeman effect
[het effect dat spectraallijnen waaruit licht bestaat in een sterk magneetveld worden gesplitst, genoemd naar Pieter Zeeman]
bron: Sijs 2009a (Van der Sijs 2009)
-
▾ Deens
Zeeman-effekten
[het effect dat spectraallijnen waaruit licht bestaat in een sterk magneetveld worden gesplitst, genoemd naar Pieter Zeeman]
-
▾ zeep
[reinigingsmiddel]
-
▾ Akawaio-Arekuna
seepoo, sawana
[reinigingsmiddel]
<via Skepi-Nederlands>
bron: Robertson 1983 (Robertson 1983)
-
▾ Arowaks
sêpo
[reinigingsmiddel]
bron: Baarle 1989 Baarle 1995 (Baarle 1989; Baarle 1995; Penard)
-
▾ Berbice-Nederlands
sepu
[reinigingsmiddel]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:663)
-
▾ Deens
sæbe
[reinigingsmiddel]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk sepe ¯ fællesgermansk *saip@n 'sæbe' (jf. soapopera) afl. af *sipan 'sive, dryppe' (jf. sive)
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Ests
seep
[reinigingsmiddel]
-
▾ Frans
zep, zieppe
(dialect)
[reinigingsmiddel]
afleidingen en samenstellingen: ẽzye<.>pe<.> 'enduire le linge sale de savon vert avant la lessive'
etymologie: Zeep (ndl.) 'seife'.
bron: Wartburg 1928 (FEW)
-
▾ Noors
såpe
[reinigingsmiddel]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: FuT: von mnd. sêpe (holl. zeep)
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Saramakkaans
sópu
[reinigingsmiddel]
<via Sranantongo>
bron: WOLD (WOLD)
-
▾ Skepi-Nederlands
sepu
[reinigingsmiddel]
bron: Robertson 1989 (Robertson 1989)
-
▾ Sranantongo
sopo
[reinigingsmiddel]
-
▾ Zoeloe
sipho
[reinigingsmiddel]
<via Afrikaans>
-
▾ Noord-Sotho
sesepe
[reinigingsmiddel]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Xhosa
sepha
[reinigingsmiddel]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Zuid-Sotho
sesepa
[reinigingsmiddel]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Tswana
sesepa
[reinigingsmiddel]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Negerhollands
seife
[reinigingsmiddel]
-
▾ Akawaio-Arekuna
seepoo, sawana
[reinigingsmiddel]
<via Skepi-Nederlands>
-
▾ zeepkruid
[plantengeslacht]
-
▾ Engels
soapwort
[plantengeslacht; vlindersoort die zich met deze plant voedt]
datering: 1548 (1501-1550)
status: leenvertaling
afleidingen en samenstellingen: soapwort family, order; soapwort gentian, a. = sense 1; b. U.S., a variety of gentian.
etymologie: f. soap n., perh. after Du. zeepkruid or G. seifenkraut, in later G. also seifenwurz(el.
bron: OED2 1989 (OED2)
-
▾ Engels
soapwort
[plantengeslacht; vlindersoort die zich met deze plant voedt]
-
▾ zeepok
[schaaldier]
-
▾ Papiaments
zepòk
[schaaldier]
bron: Putte 2008 (Putte PN)
-
▾ Papiaments
zepòk
[schaaldier]
-
▾ zeer
[pijn, pijnlijke plek]
zelfstandig naamwoord ; datering: 901-1000;
thema: mensenwereld
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Sranantongo
soro
[pijnlijke plek, wond]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Berbice-Nederlands
sere
[pijn]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:657)
-
▾ Negerhollands
seer
[pijnlijke plek, wond]
-
▾ Sranantongo
soro
[pijnlijke plek, wond]
-
▾ zeer
[pijnlijk]
bijvoeglijk naamwoord ; datering: 901-1000;
thema: wetenschap
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Negerhollands
seer, se, sē
[pijnlijk]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: seer (old 1776, Hesseling 1905), se, sē (djdj 1926)
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, Hesseling 1905, djdj 1926)
-
▾ Negerhollands
seer, se, sē
[pijnlijk]
-
▾ zeerover
[rover ter zee]
-
▾ Negerhollands
seeroofer
[rover ter zee]
-
▾ Negerhollands
seeroofer
[rover ter zee]
-
▾ zeevaarder
[zeeman]
-
▾ zeevaart
[verkeer over zee]
-
▾ zeevis
[zoutwatervis]
-
▾ Sranantongo
sefisi
[zoutwatervis]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Sranantongo
sefisi
[zoutwatervis]
-
▾ zeeziek
[zich onwel voelend door het schommelen van een schip]
-
▾ Sranantongo
sesiki
[zich onwel voelend door het schommelen van een schip]
bron: Blanker 2005 (SR)
- ▾ Duits seekrank [zich onwel voelend door het schommelen van een schip]
-
▾ Papiaments
zeeziek
†verouderd
[zich onwel voelend door het schommelen van een schip]
-
▾ Sranantongo
sesiki
[zich onwel voelend door het schommelen van een schip]
-
▾ zeg
[tussenwerpsel om de aandacht te trekken]
-
▾ Petjoh
seg, seh
[tussenwerpsel om de aandacht te trekken: hè]
bron: Cress 1998 (Loen, Cress)
-
▾ Javaans
sè
(dialect)
[tussenwerpsel om de aandacht te trekken]
bron: Veldwerk Hoogervorst (Veldwerk T.Hoogervorst 2006)
-
▾ Indonesisch
ség!
[tussenwerpsel om de aandacht te trekken: hé, jij!]
bron: Stevens 2004 (S&T-T2004)
-
▾ Petjoh
seg, seh
[tussenwerpsel om de aandacht te trekken: hè]
-
▾ zege
[overwinning]
-
▾ Fries
sege
[overwinning]
-
▾ Fries
sege
[overwinning]
-
▾ zegel
[stempel]
-
▾ Ambons-Maleis
ségel
[stempel]
-
▾ Madoerees
segēl
[stempel]
-
▾ Menadonees
ségèl, surat ségèl
[stempel]
-
▾ Kupang-Maleis
ségèl, surat ségèl
[stempel]
-
▾ Ternataans-Maleis
ségèl, surat ségèl
[stempel]
-
▾ Javaans
sègel
[stempel, gezegeld papier]
afleidingen en samenstellingen: nyègel=van een zegel voorzien; disègel=van een zegel voorzien, in beslag genomen
bron: Pigeaud 1989 (Pigeaud)
-
▾ Soendanees
segĕl
[stempel]
-
▾ Jakartaans-Maleis
sègèl, kartu sègèl
[reeds bestempeld papier]
-
▾ Makassaars
sêgelé
[gezegeld papier, akte, contract op gezegeld papier]
bron: Cense 1979 (Cense, A.A. (1979), Makkasaars-Nederlands woordenboek, ’s-Gravenhage.)
-
▾ Rotinees
sègel
[stempel]
bron: Jonker 1908 (JCG)
-
▾ Boeginees
sêgelé
[stempel]
bron: Said 1977 (Ide)
-
▾ Atjehnees
sigé, sègè
[stempel, bewijs van verkoop van grond]
afleidingen en samenstellingen: meusigé = van een zegel voorzien, gezegeld
bron: Djajadiningrat 1934 (RA)
-
▾ Sasaks
segel
[plakzegel, gezegeld papier]
bron: Goris 1938 (Goris)
-
▾ Indonesisch
ségel
[verzegeling; stempel; voedselbon]
-
▾ Deens
segl
[stempel]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk segel ¯ latin sigillum ¯ diminutiv til signum 'tegn'
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Creools-Portugees (Ceylon)
segel
[stempel]
bron: Avram 2013 Ginneken 1913-1914 (JAC, Avram, Andrei A. (2013), ‘The Dutch lexical contribution to three Asian Portuguese Creoles’, in: PAPIA, São Paulo, 23, 1, 51-74.)
-
▾ Keiëes
segel
[stempel]
bron: Geurtjens 1921 (Geurtjens)
-
▾ Surinaams-Javaans
sèkhel
[stempel]
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Petjoh
segel
[plakzegel]
bron: Cress 1998 (Cress)
-
▾ Noors
segl
[stempel]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: gj lty fra lat; FuT: = mnd. segel (holl. zegel) (…) aus dem lat. sigillum, 'siegel'.
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Aucaans
sekili
[postzegel]
bron: Wakaman 1979 (Wakaman 106)
-
▾ Negerhollands
siegel, siel
[stempel]
-
▾ Papiaments
zegel
†verouderd
[stempel]
datering: 1844 (1801-1850)
etymologie: Uit Conradi: Mat. 27:66 Uit Putman1859: p.87 : "Verzegelen : zegel".
bron: Conradi 1844 (Conradi)
-
▾ Ambons-Maleis
ségel
[stempel]
-
▾ zegen
[kerkelijke zegening]
-
▾ Sranantongo
seigi
[kerkelijke zegening]
bron: Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N)
-
▾ Negerhollands
segen, zegen
[kerkelijke zegening]
datering: 1742 (1701-1750)
etymologie: segen (old 1776, Hesseling 1905: 187), zegen (Rossem 1996: 52)
bron: Hesseling 1905 Rossem 1996 (old 1776, Rossem 1996: 52, Hesseling 1905: 187)
-
▾ Sranantongo
seigi
[kerkelijke zegening]
-
▾ zegen
[visnet]
-
▾ Negerhollands
seǝn
[sleepnet]
-
▾ Negerhollands
seǝn
[sleepnet]
-
▾ zegenen
[de zegen geven]
-
▾ Ambons-Maleis
ségen
[gebed doen bij een lijk, hetzij in huis of op het kerkhof]
bron: Prick 1906 (Prick 1906)
-
▾ Sranantongo
seigi
[de zegen geven]
-
▾ Negerhollands
segen
[inwijden]
-
▾ Ambons-Maleis
ségen
[gebed doen bij een lijk, hetzij in huis of op het kerkhof]
-
▾ zegevieren
[triomferen]
-
▾ Fries
segefierje
[triomferen]
-
▾ Fries
segefierje
[triomferen]
-
▾ zegge
[plantengeslacht]
-
▾ Duits
Segge, Seck, Sick, Sech
(dialect)
[plantengeslacht]
etymologie: Teuchert (p. 63): Man darf den jetzigen Zustand darum den Rest der ndl. Sprachzufuhr nennen. In den Niederlanden ist segge seit Kilian bezeugt und in der Landessprache weit verbreitet.
bron: Frings 1966 Teuchert 1972 (FrL, Teuchert)
-
▾ Duits
Segge, Seck, Sick, Sech
(dialect)
[plantengeslacht]
-
▾ zeggen
[spreken]
-
▾ Javindo
seg(gen), sèè
[spreken, vertellen]
afleidingen en samenstellingen: seggennya = men zegt
etymologie: afkomstig van stam 'zeg'
bron: Gruiter 1990 (VE)
-
▾ Javindo
seg(gen), sèè
[spreken, vertellen]
-
▾ zeil
[doek aan mast]
-
▾ Sranantongo
seiri
[doek aan mast]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Saramakkaans
zéi
[grote vlag]
bron: Donicie 1963 (Donicie)
-
▾ Xhosa
seyile
[doek aan mast]
-
▾ Zoeloe
seyili
[doek aan mast]
-
▾ Noord-Sotho
seila
[doek aan mast]
-
▾ Zuid-Sotho
seile
[doek aan mast]
-
▾ Tswana
seile
[doek aan mast]
-
▾ Deens
(uitdrukking) gå under sejl
[onder zeil gaan]
-
▾ Noors
(uitdrukking) gå under seil
[onder zeil gaan]
-
▾ Frans
siecle
†verouderd
(dialect)
[doek aan mast]
datering: 1401-1500 (1401-1450)
etymologie: Mndl. segel ist eine seltene, insbesondere im osten gebräuchliche nebenform zu mndl. seil 'segel'.
bron: Wartburg 1928 (FEW (segel))
-
▾ Sranantongo
seiri
[doek aan mast]
-
▾ zeil
[(hoeveelheid) doek ter afdekking]
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
sail
[(hoeveelheid) doek ter afdekking, huifdoek]
datering: 1820 (1801-1850)
afleidingen en samenstellingen: car sail (autohoes), tent sail, waggon sail.
etymologie: Calque formed on Du. zeil, sdl tarpaulin, wagon tilt.
bron: Silva 1996 (DSAE)
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
sail
[(hoeveelheid) doek ter afdekking, huifdoek]
-
▾ zeil en treil
[het gehele scheepswant, het hele touwwerk]
-
▾ Zweeds
i sejl och trejl
†verouderd
[touwwerk, takelage]
etymologie: SAOB; av holl. zeil (i uttr. zeil en treil), rep, etymologiskt identiskt med t. seil, tåg, rep (fht. seil, motsv. fvn. seil, rep, snÖre), rotbesläktat med SELE, sbst.2
bron: SAOB 1898 (SAOB)
-
▾ Deens
trejl og sejl
†verouderd
[touwwerk, takelage]
-
▾ Zweeds
i sejl och trejl
†verouderd
[touwwerk, takelage]
-
▾ zeilage
[vaart van een schip]
-
▾ Deens
sejlads
[reis met een schip of boot]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: PNOE: fra nedertysk segelacie afl. med romansk endelse (¯ fransk -age) af segeln 'sejle', OOD: vel fra mnt. segelacie
bron: Becker-Christensen 2005 Dahlerup 1919-1956 Falk 1910-1911 (PNOE, OOD, FuT)
-
▾ Noors
seilas
[het varen, vaartocht]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: fra lty; FuT: aus mnd. segelacie entlehnt, dessen endung aus dem roman. (frz. -age) stammt; vgl. holl. zeilage, 'segelwerk, segelage'.
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Duits
Segelage
[alle zeilen van het schip]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: SEGELAGE, -asche, f. mit roman. endung gebildet, wol eigentlich nd., auch seilasche (ndl. zeilage), seemännischer zusammenfassender ausdruck für die sämmtlichen segel eines schiffs. man sagt aber auch: die seilasche eines mastes; achter-, vorseilasche; ober-, unterseilasche. Bobrik 634a.
bron: Grimm 1854-1971 Stefan (Grimm, Stefan p.c.)
-
▾ Deens
sejlads
[reis met een schip of boot]
-
▾ zeilboot
[klein zeilvaartuig]
-
▾ Sranantongo
seiriboto
[klein zeilvaartuig]
bron: Blanker 2005 (Prisma S-N 2005)
-
▾ Saramakkaans
zéi-bóto
[klein zeilvaartuig]
bron: Donicie 1963 (Donicie)
-
▾ Sranantongo
seiriboto
[klein zeilvaartuig]
-
▾ zeildoek
[stevig weefsel waarvan zeilen worden gemaakt]
-
▾ Engels
sail-duck
[stevig weefsel waarvan zeilen worden gemaakt]
-
▾ Noors
seilduk
[stevig weefsel waarvan zeilen worden gemaakt]
bron: Sijs 2006a (Van der Sijs 2006)
-
▾ Zweeds
segelduk
[stevig weefsel waarvan zeilen worden gemaakt]
bron: Sijs 2006a (Van der Sijs 2006)
-
▾ Deens
sejldug
[stevig weefsel waarvan zeilen worden gemaakt]
bron: Stefan (Stefan p.c.)
-
▾ Negerhollands
zeilduk
[stevig weefsel waarvan zeilen worden gemaakt]
-
▾ Engels
sail-duck
[stevig weefsel waarvan zeilen worden gemaakt]
-
▾ zeilen
[varen]
-
▾ Papiaments
zeil, zeila, zeilu
[varen, zwalken, slingeren]
-
▾ Sranantongo
seiri
[varen]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Negerhollands
seel, segel, zeil, zeilǝ
[varen]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: seel, segel (old 1776), zeil, zeilǝ (djdj 1926)
bron: Josselin 1926 (old 1776, djdj 1926)
-
▾ Creools-Engels van de Maagdeneilanden
zeil
†verouderd
[varen]
<via Negerhollands>
-
▾ Papiaments
zeil, zeila, zeilu
[varen, zwalken, slingeren]
-
▾ zeilgaren
[garen waarmee zeilen genaaid worden]
-
▾ Papiaments
séliga, kabuya di séliga
[kanvasgaren]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Papiaments
séliga, kabuya di séliga
[kanvasgaren]
-
▾ zeilmaker
[ambachtsman die scheepszeilen vervaardigt]
-
▾ Russisch
zejl’maker
†verouderd
[ambachtsman die scheepszeilen vervaardigt]
etymologie: Zeilmaker. Degene nu, die een zeil maakt, werd genaamd een zeilmaker. WINSCH. De zeylmaker maakt nieuwe zeilen en herstelt de oude. W. blz. 413. Russ. zejl’maker, bij V. op maker; .J. geeft het bijbehorend adject. Zejl’makerskij. Het woord is verouderd.
bron: Meulen 1909 (VdMeulen 1909)
-
▾ Russisch
zejl’maker
†verouderd
[ambachtsman die scheepszeilen vervaardigt]
-
▾ zeis
[maaiwerktuig]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1340-1350;
thema: plantenrijk
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Papiaments
zeis
[maaiwerktuig]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Papiaments
zeis
[maaiwerktuig]
-
▾ zeker
[veilig, stellig]
-
▾ Deens
sikker
[veilig, stellig]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk seker ¯ oldnedertysk sikor ¯ latin s•c[rus 'tryg, sikker' dannet af se- 'uden' + c[ra 'bekymring, omsorg'
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Sranantongo
seiker
[veilig, stellig]
bron: Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N)
-
▾ Zweeds
säker
[veilig, stellig]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: före 1520; fornsv. siker, säker; av lågty. seker med samma bet.; av lat. securus, till se 'utan' och cura 'bekymmer'
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Surinaams-Javaans
séker
[zeker (weten)]
<via Sranantongo>
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Noors
sikker
[veilig, stellig]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: FuT: von mnd. seker (holl. zeker); NROi: mnty. seker , ty. sicher fra lat. securus , egtl. «uten bekymring»
bron: Falk 1910-1911 NROi (FuT; NROi)
-
▾ Duits
ssäcker, säcker, seker
(dialect)
[stellig, bepaald]
afleidingen en samenstellingen: up (ne) säcker(e) Tiet=op een bepaalde tijd, Well seker, seker well=ja zeker
etymologie: Schlüter: Bes. in der Wendung: up (ne) säcker(e) Tiet=op een bepaalde tijd. Bes. in Vreden, Stadtlohn, Gescher und nördlich von Borken belegt; meist ganz veraltet, früher vorhanden gewesen oder als nl. empfunden. Sonnst habe ich nur bei Ramsdorf gehört: Well seker, aucher seker well. Als Bekräftigung, wohl bewusst holl. Sprachgebrauch nachahmend. (…) Seker im Sinne von lat. quidam kommt mich im Mnd. voer, häuriger in Schriften, die holl. gefärbt sind. (Sch-L, 4. 176)
bron: Schlüter 1952 (Schlüter)
-
▾ Negerhollands
sekur, seeker, siki
[veilig, stellig]
datering: 1770 (1751-1800)
etymologie: sekur, seeker (old 1776), siki (djdj 1926), seeker (Magens 1770, Hesseling 1905: 261). old 1776: onzeker = die no sal mis. Magens 1770: nadruk = ja seeker
bron: Hesseling 1905 Magens 1770 (Magens 1770, old 1776, djdj 1926, Hesseling 1905: 261)
-
▾ Fries
seker
[veilig, vast]
-
▾ Deens
sikker
[veilig, stellig]
-
▾ zeker
[onbepaald voornaamwoord]
-
▾ Fries
seker
[onbepaald voornaamwoord]
-
▾ Fries
seker
[onbepaald voornaamwoord]
-
▾ zekerheid
[beslistheid]
-
▾ Negerhollands
seekerheit
[beslistheid]
-
▾ Fries
sekerheid
[beslistheid]
-
▾ Negerhollands
seekerheit
[beslistheid]
-
▾ zekering
[metaaldraad die bij overbelasting stroom onderbreekt]
-
▾ Jakartaans-Maleis
sèkering, sikring
[metaaldraad die bij overbelasting stroom onderbreekt]
bron: Chaer 1976 (CHAER)
-
▾ Indonesisch
sékering, sékring
[metaaldraad die bij overbelasting stroom onderbreekt]
bron: Stevens 2004 (S&T-T2004)
-
▾ Jakartaans-Maleis
sèkering, sikring
[metaaldraad die bij overbelasting stroom onderbreekt]
-
▾ zekerlijk
[zeker, stellig, vast, wezenlijk]
-
▾ Fries
sekerlyk
[zeker, stellig, vast, wezenlijk]
-
▾ Fries
sekerlyk
[zeker, stellig, vast, wezenlijk]
-
▾ zelden
[zeer weinig]
-
▾ Negerhollands
selden
[zeer weinig]
-
▾ Negerhollands
selden
[zeer weinig]
-
▾ zeldzaam
[schaars; (verouderd) bijzonder, opmerkelijk, eigenaardig]
-
▾ zelf
[aanwijzend voornaamwoord]
-
▾ Javindo
sellef
[aanwijzend voornaamwoord]
bron: Gruiter 1990 (VE)
-
▾ Sranantongo
srefi
[aanwijzend voornaamwoord]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Berbice-Nederlands
selfu
[aanwijzend voornaamwoord]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:656)
-
▾ Negerhollands
self, sel
[aanwijzend voornaamwoord]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: self (old 1776), sel (djdj 1926)
bron: Josselin 1926 (old 1776, djdj 1926)
-
▾ Javindo
sellef
[aanwijzend voornaamwoord]
-
▾ zelfbehoud
[behoud van zichzelf]
-
▾ Fries
selsbehâld
[behoud van zichzelf]
-
▾ Fries
selsbehâld
[behoud van zichzelf]
-
▾ zelfbestuur
[zelfstandig bestuur]
-
▾ Indonesisch
Zelfbesturen
†verouderd
[zelfstandige inheemse staten]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Indonesisch
Zelfbesturen
†verouderd
[zelfstandige inheemse staten]
-
▾ zelfcorrectie
[het zichzelf corrigeren]
-
▾ Indonesisch
sélf-koréksi
[het zichzelf corrigeren]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Indonesisch
sélf-koréksi
[het zichzelf corrigeren]
-
▾ zelfeinde, zelfegge
[zelfkant, rand van een stuk geweven materiaal, zo afgemaakt om het rafelen te voorkomen]
-
▾ Engels
selvage, selvedge
[zelfkant, rand van een stuk geweven materiaal, zo afgemaakt om het rafelen te voorkomen]
datering: 1401-1500 (1401-1450)
etymologie: f. SELF+EDGE, after early mod.Du. selfegghe (now zelfegge), LG. sülfegge; cf. synon. Du. zelfkant (kant 'border'), zelfeinde (einde 'end'), whence G. selbende (now salband).
bron: Onions 1983 (ODEE)
-
▾ Duits
Salband
[zelfkant, rand van een stuk geweven materiaal, zo afgemaakt om het rafelen te voorkomen]
datering: 1551-1600
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: f. SELF+EDGE, after early mod.Du. selfegghe (now zelfegge), LG. sülfegge; cf. synon. Du. zelfkant (kant 'border'), zelfeinde (einde 'end'), whence G. selbende (now salband).
bron: Onions 1983 (ODEE, Kluge)
-
▾ Engels
selvage, selvedge
[zelfkant, rand van een stuk geweven materiaal, zo afgemaakt om het rafelen te voorkomen]
-
▾ zelfkant
[buitenkant van weefsel]
-
▾ Papiaments
sèlfekan, sèlfkant (ouder: zelfkant)
[buitenkant van weefsel]
-
▾ Papiaments
sèlfekan, sèlfkant (ouder: zelfkant)
[buitenkant van weefsel]
-
▾ zelfs
[tegen de verwachting in]
-
▾ Sranantongo
srefi
[tegen de verwachting in]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Negerhollands
self, selǝf
[tegen de verwachting in]
-
▾ Sranantongo
srefi
[tegen de verwachting in]
-
▾ zelfverloochening
[het verloochenen, het wegcijferen van zichzelf]
-
▾ Negerhollands
selv-verlooking
[het verloochenen, het wegcijferen van zichzelf]
-
▾ Negerhollands
selv-verlooking
[het verloochenen, het wegcijferen van zichzelf]
-
▾ zelling
[(verouderd) geul, gat, indruk door de stroming gevormd rond een anker of een op zand of in modder staand schip]
-
▾ Duits
Seeling
†verouderd
[indruk die een schip op de helling achterlaat op de plaats waar het op de grond heeft gestaan]
bron: Grimm 1854-1971 Vercoullie 1925 (Vercoullie, Grimm)
-
▾ Duits
Seeling
†verouderd
[indruk die een schip op de helling achterlaat op de plaats waar het op de grond heeft gestaan]
-
▾ zemel
[vlies van graankorrels]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1220-1240;
thema: consumptie
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Sranantongo
seimel
[vlies van graankorrels]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Xhosa
semelisi
[vlies van graankorrels]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Engels
semel
†verouderd
[cake van fijn tarwemeel]
datering: 1643 (1601-1650)
etymologie: a. Du. semele (now zemelen pl.) fine wheat flour, fine wheaten bread = OHG. semala, simula, a. L. simila: see simnel.
bron: OED2 1989 (OED2)
-
▾ Fries
semel
[vlies van graankorrels]
-
▾ Sranantongo
seimel
[vlies van graankorrels]
-
▾ zemelen
[zeuren]
-
▾ Surinaams-Javaans
sémel
[zeuren]
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Sranantongo
seimel
[zeuren]
bron: Blanker 2005 (Prisma S-N 2005)
-
▾ Surinaams-Javaans
sémel
[zeuren]
-
▾ zendeling
[protestants geestelijke die naar andere landen trekt met het doel de bewoners tot zijn, m.n. het christelijk geloof te bekeren]
-
▾ Fries
sindeling
[protestants geestelijke die naar andere landen trekt met het doel de bewoners tot zijn, m.n. het christelijk geloof te bekeren]
-
▾ Fries
sindeling
[protestants geestelijke die naar andere landen trekt met het doel de bewoners tot zijn, m.n. het christelijk geloof te bekeren]
-
▾ zenden
[sturen]
-
▾ Sranantongo
seni
[sturen]
-
▾ Sranantongo
seni
[sturen]
-
▾ zender
[zendapparaat; zendstation voor radio en televisie]
-
▾ Indonesisch
sénder
[zendapparaat; radiostation]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Madoerees
sendēr
[gelegenheid tot uitzenden]
bron: Safioedin 1977 (ASIS)
-
▾ Fries
sinder
[zendapparaat; zendstation voor radio en televisie]
-
▾ Indonesisch
sénder
[zendapparaat; radiostation]
-
▾ zending
[het zenden, wat gezonden wordt; protestantse missie]
-
▾ Indonesisch
séndéng, sénding, zénding
[protestantse missie]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Javaans
sendhing
[het zenden, wat gezonden wordt]
bron: Pigeaud 1989 (Pigeaud)
-
▾ Fries
sinding
[het zenden, wat gezonden wordt; protestantse missie]
-
▾ Indonesisch
séndéng, sénding, zénding
[protestantse missie]
-
▾ zenit
[toppunt]
-
▾ Indonesisch
zénit
[toppunt]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Indonesisch
zénit
[toppunt]
-
▾ zenuw
[verbindingsdraad tussen zintuigen of spieren en centrale zenuwstelsel]
-
▾ Indonesisch
sénu, sinu
[verbindingsdraad tussen zintuigen of spieren en centrale zenuwstelsel]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Sranantongo
senwe, sena
[verbindingsdraad tussen zintuigen of spieren en centrale zenuwstelsel]
bron: Blanker 2005 (SR, Prisma S-N 2005)
-
▾ Chinees
shenjing
[verbindingsdraad tussen zintuigen of spieren en centrale zenuwstelsel]
<via Japans>
-
▾ Fries
senuw
[verbindingsdraad tussen zintuigen of spieren en centrale zenuwstelsel]
bron: Philippa 2003-2009 (EWN)
-
▾ Duits
Sênüven, Zeenüven
(dialect)
[verbindingsdraad tussen zintuigen of spieren en centrale zenuwstelsel]
etymologie: Das Wort ist noch heute auf Borkum bei der älteren Generation in Gebrauch.
bron: Foerste 1938 (Foerste)
-
▾ Japans
shinkei
[verbindingsdraad tussen zintuigen of spieren en centrale zenuwstelsel, lett. shinmeridiaan of goddelijke meridiaan]
-
▾ Papiaments
zenuwe
†verouderd
[verbindingsdraad tussen zintuigen of spieren en centrale zenuwstelsel]
-
▾ Indonesisch
sénu, sinu
[verbindingsdraad tussen zintuigen of spieren en centrale zenuwstelsel]
-
▾ zenuwaandoening
[aandoening aan het zenuwstelsel]
-
▾ Fries
senuwoandwaning
[aandoening aan het zenuwstelsel]
-
▾ Fries
senuwoandwaning
[aandoening aan het zenuwstelsel]
-
▾ zenuwen
[zenuwachtigheid]
-
▾ Ambons-Maleis
zénuw
[zenuwachtig]
bron: Manuputty 1972 (Boetje)
-
▾ Indonesisch
senéwen, sinuwen
[een zenuwaanval hebben; neurotisch, emotioneel gestoord; de zenuwen krijgen, wanhopig zijn]
-
▾ Jakartaans-Maleis
senèwen, snèwen
[een beetje gek; zenuwziekte]
bron: Chaer 1976 Kähler 1966 (CHAER, HANS)
-
▾ Javaans
senèwen
[zenuwachtig; van streek zijn; gespannen, overspannen]
bron: Pigeaud 1989 (Pigeaud)
-
▾ Surinaams-Javaans
sénuwénen
[last van zenuwen hebben]
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Sranantongo
senwe
[zenuwachtigheid; gespannen]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Ambons-Maleis
zénuw
[zenuwachtig]
-
▾ zeoliet
[mineraal aangetroffen in holten van lava]
-
▾ Indonesisch
zéolit
[mineraal aangetroffen in holten van lava]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Indonesisch
zéolit
[mineraal aangetroffen in holten van lava]
-
▾ zerk
[grafsteen]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1265-1270;
thema: sociale leven
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Papiaments
zerk
†verouderd
[grafsteen]
-
▾ Papiaments
zerk
†verouderd
[grafsteen]
-
▾ zerp
[zuur]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1301-1400;
thema: zintuiglijkheden
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Duits
serp, sarp, sarpf, sarf
(dialect)
[zuur, wrang (in het bijzonder van de oogst)]
-
▾ Duits
serp, sarp, sarpf, sarf
(dialect)
[zuur, wrang (in het bijzonder van de oogst)]
-
▾ zes
[telwoord]
-
▾ Javindo
ses
[telwoord]
bron: Gruiter 1990 (VE)
-
▾ Berbice-Nederlands
sesi
[telwoord]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:657)
-
▾ Skepi-Nederlands
ses
[telwoord]
bron: Robertson 1989 (Robertson 1989)
-
▾ Sranantongo
zes
[telwoord]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Negerhollands
ses, sees
[telwoord]
datering: 1742 (1701-1750)
etymologie: ses (Magens 1770, Robertson 1989, Rossem 1996:51), sees (Hesseling 1905: 227)
bron: Hesseling 1905 Magens 1770 Robertson 1989 Rossem 1996 (Magens 1770, Robertson 1989, Rossem 1996: 51, Hesseling 1905: 227)
-
▾ Javindo
ses
[telwoord]
-
▾ zesde
[rangtelwoord]
-
▾ Sranantongo
zesde
[rangtelwoord]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Negerhollands
sesde
[rangtelwoord]
-
▾ Sranantongo
zesde
[rangtelwoord]
-
▾ zesje, zeske
[bepaald muntstuk]
-
▾ Duits
Seßje
(dialect)
[de leeftijd van zes jaar, meestal: Meisje van dre seßjes (meisje van achttien jaar)]
bron: Foerste 1938 (Foerste)
-
▾ Engels
seskyn
†verouderd
[Hollands muntstuk]
datering: 1413 (1401-1450)
etymologie: a. MDu. seskijn, f. ses six + dim. suffix -kijn = -kin.
bron: OED2 1989 (OED2)
-
▾ Duits
Seßje
(dialect)
[de leeftijd van zes jaar, meestal: Meisje van dre seßjes (meisje van achttien jaar)]
-
▾ zestien
[telwoord]
-
▾ Berbice-Nederlands
sesitin
[telwoord]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:657)
-
▾ Sranantongo
zestien
[telwoord]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Negerhollands
sestien
[telwoord]
-
▾ Berbice-Nederlands
sesitin
[telwoord]
-
▾ zestiende
[rangtelwoord]
-
▾ Sranantongo
zestiende
[rangtelwoord]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Negerhollands
sestiende
[rangtelwoord]
-
▾ Sranantongo
zestiende
[rangtelwoord]
-
▾ zestig
[telwoord]
-
▾ Berbice-Nederlands
sesti
[telwoord]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:657)
-
▾ Sranantongo
zestig
[telwoord]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Negerhollands
sestig
[telwoord]
-
▾ Berbice-Nederlands
sesti
[telwoord]
-
▾ zestigste
[rangtelwoord]
-
▾ Sranantongo
zestigste
[rangtelwoord]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Negerhollands
zestigste
[rangtelwoord]
-
▾ Sranantongo
zestigste
[rangtelwoord]
-
▾ zestigvoud
[zestig maal zoveel of zo groot]
-
▾ Negerhollands
sestig voud
[zestig maal zoveel of zo groot]
-
▾ Negerhollands
sestig voud
[zestig maal zoveel of zo groot]
-
▾ zestigvoudig
[zestig keer zoveel]
-
▾ Negerhollands
sestigvoudig
[zestig keer zoveel]
-
▾ Negerhollands
sestigvoudig
[zestig keer zoveel]
-
▾ zet
[beweging in schaak- en damspel; berekening, tactiek]
-
▾ Sranantongo
sèt
[beweging in schaak- en damspel]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Indonesisch
sét
[beweging in schaakspel]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Jakartaans-Maleis
sèt
[berekening, tactiek]
bron: Chaer 1976 (CHAER)
-
▾ Sranantongo
sèt
[beweging in schaak- en damspel]
-
▾ zetel
[zitplaats]
-
▾ Fries
setel
[zitplaats]
-
▾ Fries
setel
[zitplaats]
-
▾ zetmeel
[reservevoedsel van planten]
-
▾ Papiaments
zetmeel
[reservevoedsel van planten]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Chinees
dianfen
[reservevoedsel van planten]
<via Japans>
-
▾ Japans
dempun
[reservevoedsel van planten, lett. zinkpoeder]
-
▾ Papiaments
zetmeel
[reservevoedsel van planten]
-
▾ zetpil
[pil die in de endeldarm gebracht wordt]
-
▾ Japans
zayaku
[pil die in de endeldarm gebracht wordt, lett. zit/zetmedicijn]
status: leenvertaling
etymologie: Lit. seat + drug. It is interesting to note here that 'zet' in 'zetpil' is the Middle D. set, 'arse', 'seat'.
bron: Vos 1963 (Vos 1963, 1989)
-
▾ Chinees
zuoyao
[pil die in de endeldarm gebracht wordt]
<via Japans>
-
▾ Japans
zayaku
[pil die in de endeldarm gebracht wordt, lett. zit/zetmedicijn]
-
▾ zetschipper
[zetbaas op een schip]
-
▾ Deens
sætteskipper
[roerganger van een kleiner schip]
status: Ambigu: Nederlands of Duits
etymologie: PNOE: af sætte + skipper efter enten nederlandsk zetschipper el. tysk Setzschiffer; opr. om én, der fører en andens skib . EO: Nederlands. OOD: ænyd. d. s., holl. zetschipper, nt. settschipper, hty. setzschiffer. DDO geeft niets
bron: Becker-Christensen 2005 Dahlerup 1919-1956 (PNOE, OOD, EO)
-
▾ Deens
sætteskipper
[roerganger van een kleiner schip]
-
▾ zetten
[plaatsen, doen zitten]
-
▾ Berbice-Nederlands
sete
[plaatsen]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:657)
-
▾ Papiaments
zèt
[het zetten van een zaag (timmermansterm)]
bron: Joubert 1999 (Joubert)
-
▾ Negerhollands
set, sit
[plaatsen, doen zitten]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: djdj 1926: a kā set = was gezeten. hopo set = overeind gaan zitten
bron: Josselin 1926 (old 1776, djdj 1926)
-
▾ Berbice-Nederlands
sete
[plaatsen]
-
▾ zetten
[tekst opmaken om te drukken]
-
▾ Papiaments
zèt
[tekst opmaken om te drukken]
bron: Joubert 1999 (Joubert)
-
▾ Indonesisch
sét, zét
[het zetten, de tekstopmaak]
afleidingen en samenstellingen: (tukang) sét = zetter in drukkerij; mengezét = tekst zetten
etymologie: tukang = gespecialiseerde handwerksman
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Papiaments
zèt
[tekst opmaken om te drukken]
-
▾ zetter
[tekstopmaker]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1567;
thema: werk en industrie
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Indonesisch
zétter
[tekstopmaker]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Papiaments
zèter (ouder: zetter)
[tekstopmaker]
datering: 1859 (1851-1900)
bron: (Joubert PN, Putman1859)
-
▾ Indonesisch
zétter
[tekstopmaker]
-
▾ zeven
[telwoord]
-
▾ Javindo
seven
[telwoord]
bron: Gruiter 1990 (VE)
-
▾ Berbice-Nederlands
sewn
[telwoord]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:657)
-
▾ Aucaans
seibin
[telwoord]
bron: Wakaman 1979 (Wakaman 32)
-
▾ Saramakkaans
sebèn
[telwoord]
<via Sranantongo>
bron: Donicie 1963 (Donicie)
-
▾ Sranantongo
zeven
[telwoord]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Sranantongo
seibi (ouder: seben, seebien)
[telwoord]
-
▾ Negerhollands
seven, seeven
[telwoord]
datering: 1770 (1751-1800)
etymologie: seven (old 1776), seeven (Magens 1770, Hesseling 1905)
bron: Hesseling 1905 Magens 1770 (Magens 1770, old 1776, Hesseling 1905)
-
▾ Javindo
seven
[telwoord]
-
▾ zeven
[met een zeef zuiveren]
-
▾ Xhosa
sefa
[met een zeef zuiveren]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Zoeloe
sefa
[met een zeef zuiveren]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Noord-Sotho
sefa
[met een zeef zuiveren]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Zuid-Sotho
sefa
[met een zeef zuiveren]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Tswana
sêfa
[met een zeef zuiveren]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Negerhollands
siev
[schiften, ontrafelen, uitkiezen]
-
▾ Xhosa
sefa
[met een zeef zuiveren]
<via Afrikaans>
-
▾ zevenboom
[heester]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1226-1250;
thema: plantenrijk
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Fries
sevenbeam
[heester]
-
▾ Fries
sevenbeam
[heester]
-
▾ zevende
[rangtelwoord]
-
▾ Sranantongo
zevende
[rangtelwoord]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Negerhollands
se(e)vende
[rangtelwoord]
-
▾ Sranantongo
zevende
[rangtelwoord]
-
▾ zevenjaartje
[zevenjaarsbloem]
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
sewejaartjie, seven year's bloem
[zevenjaarsbloem]
datering: 1847 (1801-1850)
status: leenvertaling
etymologie: Afk. (earlier Du. zevenjaartje), sewe seven + jaar year + dim. suffix -ie.
bron: Silva 1996 (DSAE)
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
sewejaartjie, seven year's bloem
[zevenjaarsbloem]
-
▾ zevensprong
[oude volksdans]
-
▾ Fries
seuvensprong
[oude volksdans]
-
▾ Fries
seuvensprong
[oude volksdans]
-
▾ zeventien
[telwoord]
-
▾ Berbice-Nederlands
sewntin
[telwoord]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:657)
-
▾ Sranantongo
zeventien
[telwoord]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Negerhollands
seventien, seeventien
[telwoord]
datering: 1770 (1751-1800)
etymologie: seventien (old 1776), seeventien (Magens 1770)
bron: Magens 1770 (Magens 1770, old 1776)
-
▾ Berbice-Nederlands
sewntin
[telwoord]
-
▾ zeventiende
[rangtelwoord]
-
▾ Sranantongo
zeventiende
[rangtelwoord]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Negerhollands
seeventiende
[rangtelwoord]
-
▾ Sranantongo
zeventiende
[rangtelwoord]
-
▾ zeventig
[telwoord]
-
▾ Sranantongo
zeventig
[telwoord]
bron: Blanker 2005 (Sr)
-
▾ Negerhollands
seventig, seeventig
[telwoord]
datering: 1770 (1751-1800)
etymologie: seeventig (Magens 1770), seventig (old 1776, Hesseling 1905: 230)
bron: Hesseling 1905 Magens 1770 (Magens 1770, old 1776, Hesseling 1905; 230)
-
▾ Sranantongo
zeventig
[telwoord]
-
▾ zeventigste
[rangtelwoord]
-
▾ Sranantongo
zeventigste
[rangtelwoord]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Negerhollands
seeventigste
[rangtelwoord]
-
▾ Sranantongo
zeventigste
[rangtelwoord]
-
▾ zicht
[het zien]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1410;
thema: zintuiglijkheden
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Deens
sigte
[vizier, bedoeling]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk sichte sideform til sicht (jf. sigt)
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Noors
sikt, sikte
[vizier]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
afleidingen en samenstellingen: være, komme i sikte, tabe af sigte
etymologie: BO: fra lty; FuT: von mnd. (ge)sihte, n. 'anblick' (holl. gezicht n.).
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO: FuT)
-
▾ Zweeds
sikt
[het zien]
datering: 1670 (1651-1700)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
afleidingen en samenstellingen: siktdjup, siktförbättring, marksikt
etymologie: sedan ca 1670; av lågty. sicht, ty. Sicht 'seende; anblick'; till se; jfr försiktig, insikt
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Duits
Sicht
[het zien]
datering: 9 Jh. (1701-1750)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: mndd. sicht, mndl. sicht Stammwort. Aus wg. *sehw-ti- f. "Sicht", auch in ae. -siht. Abstraktum zu sehen.
bron: Kluge 2002 (Kluge)
-
▾ Deens
sigte
[vizier, bedoeling]
-
▾ zichzelf
[wederkerend voornaamwoord]
-
▾ Negerhollands
siself, śisel, sie selv
[wederkerend voornaamwoord]
datering: 1905 (1901-1950)
etymologie: sie selv (Hesseling 1905:201), siself, śisel (djdj 1926)
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (djdj 1926, Hesseling 1905:201)
-
▾ Negerhollands
siself, śisel, sie selv
[wederkerend voornaamwoord]
-
▾ ziedaar
[uitroep bij het aanreiken of om iemands aandacht ergens op te vestigen]
-
▾ Fries
sider
[uitroep bij het aanreiken of om iemands aandacht ergens op te vestigen]
-
▾ Fries
sider
[uitroep bij het aanreiken of om iemands aandacht ergens op te vestigen]
-
▾ zieden
[koken]
-
▾ ziek
[niet gezond]
-
▾ Javindo
siek
[niet gezond]
bron: Gruiter 1990 (VE)
-
▾ Petjoh
ziek
[niet gezond]
-
▾ Sranantongo
siki
[niet gezond; ziek zijn, ziekte; verzieken]
-
▾ Berbice-Nederlands
siki
[niet gezond]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:663)
-
▾ Saramakkaans
síki
[niet gezond]
bron: Donicie 1963 (Donicie)
-
▾ Duits
zeik
(dialect)
[niet gezond]
bron: Schönhoff 1908 (Schönhoff)
-
▾ Negerhollands
siek, sik
[niet gezond]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: siek (old 1776), sik (Hesseling 1905). patient = siek(lik) volk, de pest (de ziekte) = lelk siekte die kan erv
bron: Hesseling 1905 Oldendorp 1996 (old 1776, Hesseling 1905)
-
▾ Javindo
siek
[niet gezond]
-
▾ ziekelijk
[telkens ziek]
-
▾ Negerhollands
sieklik
[telkens ziek]
-
▾ Negerhollands
sieklik
[telkens ziek]
-
▾ ziekelijkheid
[het ziek zijn, het niet gezond zijn]
-
▾ Negerhollands
sieklikheit
[het ziek zijn, het niet gezond zijn]
-
▾ Negerhollands
sieklikheit
[het ziek zijn, het niet gezond zijn]
-
▾ ziekenhuis
[hospitaal]
-
▾ Japans
byōin
[hospitaal]
status: leenvertaling
etymologie: Lit. illness + public building.
bron: Vos 1963 (Vos 1963, 1985, 1989)
-
▾ Koreaans
pyŏngwŏn
[hospitaal]
<via Japans>
-
▾ Japans
byōin
[hospitaal]
-
▾ ziekentroost
[plantensoort, daarvan bereide zalf]
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
sieketroos, zieketroost
[plantensoort]
<via Afrikaans>
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
sieketroos, zieketroost
[plantensoort]
<via Afrikaans>
-
▾ ziekte
[het ziek zijn]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1343-1344;
thema: wetenschap
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Negerhollands
siekte
[epidemie, het ziek zijn, besmettelijke ziekte]
-
▾ Negerhollands
siekte
[epidemie, het ziek zijn, besmettelijke ziekte]
-
▾ ziekteverlof
[verlof in verband met ziekte]
-
▾ Fries
sykteferlof
[verlof in verband met ziekte]
bron: Århammar 2003 (Arhammar)
-
▾ Fries
sykteferlof
[verlof in verband met ziekte]
-
▾ ziel
[geest]
-
▾ Negerhollands
siel, zil
[geest]
datering: 1776 (1751-1800)
afleidingen en samenstellingen: old 1776: zieltje = sieltje. Hesseling 1905: 187: meervoudsvorm = sielen
etymologie: siel (old 1776, Hesseling 1905: 187), sil (djdj 1926)
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, djdj 1926, Hesseling 1905: 187)
-
▾ Sranantongo
sili (ouder: see)
[geest]
-
▾ Negerhollands
siel, zil
[geest]
-
▾ zielenzaligheid
[eeuwige zaligheid (bereikt door de zielen die in de hemel zijn), zielsrust]
-
▾ Negerhollands
zieles-zaaligheit
[rooms-katholiek: eeuwige gelukzaligheid in het hiernamaals als de ziel uit de macht van de zonde is verlost]
-
▾ Negerhollands
zieles-zaaligheit
[rooms-katholiek: eeuwige gelukzaligheid in het hiernamaals als de ziel uit de macht van de zonde is verlost]
-
▾ zieltogen
[op sterven liggen]
-
▾ zielverkoper
[ronselaar]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1682;
thema: werk en industrie
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Deens
seelenverkoper, seelenverkooper
[ronselaar]
<via Duits>
afleidingen en samenstellingen: seelenverkoperie=zielverkoperij
etymologie: OOD: fra nt. seel(en)verkoper, jf. hty. seelenverkäufer, af holl. zielverkooper, sjælesælger, menneskehandler, men omdannet af ceelverkooper, hvis 1. led er holl. ceel, cedel, seddel, skriftligt bevis (for de forskud osv., som hververen havde udbetalt til søfolk, hvilket bevis han kunde sælge til pengeudlaanere olgn.); jf. Sjælehøker; foræld.
bron: Brüel 1993 Dahlerup 1919-1956 (Fremmedordbog, OOD)
-
▾ Frans
(envoyer qn.) ås zîvèrcôf/ås zéfurcôf, ås-îvèrcôfes
(dialect)
[(over ronselaars van soldaten voor Nederlands-Indië) naar de duivel, de hel, naar Nederlands-Indië (sturen)]
afleidingen en samenstellingen: divins lès zîbèrcôf 'in de hel' (noot bij het lemma: slechts zelden bewezen uitdrukking met een onduidelijke betekenis)
etymologie: Ausgangspunkt ist ndl. "zielverkoper", womit man die vermittler von anmeldungen für den freiwilligen heeresdienst in Niederländisch- Indien bezeichnete.
bron: Wartburg 1928 (FEW)
-
▾ Duits
Seelenverkäufer
[ronselaar; reder die niet volgens de regels werkt; gammel schip, gammel vliegtuig]
datering: 1700 (1651-1700)
status: leenvertaling
etymologie: Seelenverkäufer (um 1700) >Sklavenhändler, Matrosenwerber< (Lehnübers. von nl. zielverkooper, vgl. Jacobsson [1794]: "Eine ber1chtigte Beschäftigung in Holland"); auch >leicht kenterndes Boot<, dann allg. >ein kaum noch seetaugliches Schiff< Kuepper: Geht wahrscheinlich auf ein ndl Muster zurück. Seit dem ausgehenden 17. Jh. Schirmer: um 1700 nach dem Holl.
bron: Grimm 1854-1971 Küpper 1987 Paul 2002 (Paul, Kuepper, Schirmer, Grimm)
-
▾ Engels
silver-cooper
†verouderd
[ontvoerder]
datering: 1796 (1751-1800)
etymologie: Alteration of Du. ziel-verkooper ‘soul-seller’.
bron: OED2 1989 (OED2)
-
▾ Deens
seelenverkoper, seelenverkooper
[ronselaar]
<via Duits>
-
▾ zien
[met het oog waarnemen]
-
▾ zier
[zweem, kleinigheid]
-
▾ Frans
ziere
(dialect)
[maîtresse, concubine (eufemistisch gebruikt)]
-
▾ Frans
ziere
(dialect)
[maîtresse, concubine (eufemistisch gebruikt)]
-
▾ zift
[zeef]
-
▾ Frans
siverète
(dialect)
[vergiet om gekookte groente te laten uitdruipen]
datering: 1575 (1551-1600)
etymologie: Zifte (mndl.) 'sieb'. Haust schliesst das wort an ndl. zeef an. Es ist eher von dem verwandten mndl. sifte auszugehen.
bron: Wartburg 1928 (FEW (zifte))
-
▾ Papiaments
zefta (ouder: sifte, zifte)
[werktuig om mee te zeven]
datering: 1859 (1851-1900)
etymologie: Uit Ewijk p. 130
bron: (Joubert PN, Putman1859, Ewijk)
-
▾ Frans
siverète
(dialect)
[vergiet om gekookte groente te laten uitdruipen]
-
▾ ziften
[zeven]
-
▾ Noors
sifte
[zeven]
bron: Arnesen (Arnesen)
-
▾ Papiaments
sefta, zefta (ouder: ziftá)
[zeven]
datering: 1859 (1851-1900)
etymologie: Putman p. 92 "ziftá"
bron: (Joubert PN, Putman1859)
-
▾ Noors
sifte
[zeven]
-
▾ zigeuner
[lid van zwervend volk]
-
▾ zigzag
[lijn met scherpe hoeken]
-
▾ Indonesisch
siksak, zigzag
[lijn met scherpe hoeken]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Indonesisch
siksak, zigzag
[lijn met scherpe hoeken]
-
▾ zigzaggen
[zich volgens een zigzaglijn verplaatsen]
-
▾ Kupang-Maleis
sik-sak
[heen en weer tegen de wind in zeilen]
bron: Jacob 2003 (J&G)
-
▾ Kupang-Maleis
sik-sak
[heen en weer tegen de wind in zeilen]
-
▾ zij, ze
[persoonlijk voornaamwoord]
-
▾ Javindo
sij, se
[persoonlijk voornaamwoord]
bron: Gruiter 1990 (VE)
-
▾ Chinees-Maleis
sèy
[persoonlijk voornaamwoord]
bron: Veldwerk Hoogervorst (Veldwerk T.Hoogervorst 2006)
-
▾ Javindo
sij, se
[persoonlijk voornaamwoord]
-
▾ zijde
[textiel]
-
▾ Papiaments
sèi
[textiel]
bron: Haaren (Haaren p.c.)
-
▾ Sranantongo
sei
[textiel]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Creools-Portugees (Batavia)
zeida
[textiel]
bron: Avram 2013 (Avram, Andrei A. (2013), ‘The Dutch lexical contribution to three Asian Portuguese Creoles’, in: PAPIA, São Paulo, 23, 1, 51-74.)
-
▾ Zweeds
siden
[textiel]
datering: 1573 (1551-1600)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
afleidingen en samenstellingen: sidenband, sidenscarf, sidenslips, sidenvävare, helsiden, konstsiden, råsiden, thaisiden
etymologie: sedan 1573; av lågty. siden med samma bet.; urspr. bildat till lat. seta 'hästhår; borst', senare även 'silke'
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Negerhollands
sie
[textiel]
-
▾ Papiaments
sèi
[textiel]
-
▾ zijde, zij
[zijkant; flank van het lichaam]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1220-1240;
thema: wetenschap
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Ambons-Maleis
sèi
[zijkant]
-
▾ Kupang-Maleis
sèi
[flank van het lichaam]
bron: Clercq 1876 (FSA)
-
▾ Menadonees
sèi
[flank van het lichaam]
bron: Clercq 1876 (FSA)
-
▾ Ternataans-Maleis
sèi
[flank van het lichaam]
bron: Clercq 1876 (FSA)
-
▾ Menadonees
sey, sèi
[zijkant]
afleidingen en samenstellingen: basèi = ontwijken, tasèi = mis (een gesteld doel)
bron: Warokka 2004 (DJERY)
-
▾ Papiaments
zei
[flank van het lichaam]
bron: Putte 2008 (Putte PN)
-
▾ Saramakkaans
se
[kant, richting]
<via Sranantongo>
bron: Donicie 1963 (Donicie)
-
▾ Sranantongo
sei (ouder: si)
[zijkant; flank van het lichaam]
-
▾ Negerhollands
sie, śi
[zijkant]
datering: 1770 (1751-1800)
afleidingen en samenstellingen: djdj 1926: terzijde = a ēn śi. Magens 1770: ter zijde = na sie. Beide zijden = na al twee sie.
etymologie: sie (Magens 1770, old 1776, Hesseling 1905: 225), śi (djdj 1926)
bron: Hesseling 1905 Magens 1770 (Magens 1770, old 1776, djdj 1926, Hesseling 1905: 225)
-
▾ Ambons-Maleis
sèi
[zijkant]
-
▾ zijdwending, zijdwende
[(verouderd) binnendijk, kade]
-
▾ Duits
Sitwendinge, Südwendung, Suidtwendinge, Sydwendynghe
(dialect)
[binnendijk]
datering: 1201 (1201-1250)
etymologie: FrL: Brandenburg, Teuchert (p. 47): Unmittelbar aber aus der ndl. Heimat der Siedler stammt die Seitwand der Goldenen Aue. (…) Dieses Vorkommen von Sache und Ausdruck in einem neuen von der holländischen Einwanderung in die Weser- und Elbmarschen unabhängigen Siedelungsgebiet stützt die Behauptung ndl. Herkunft im bremisch-holsteinischen Raum.
bron: Frings 1966 Smet 1983 Teuchert 1972 (FrL, Teuchert, Smet 83, Becker)
-
▾ Duits
Sitwendinge, Südwendung, Suidtwendinge, Sydwendynghe
(dialect)
[binnendijk]
-
▾ zijl
[waterlozing, sluis]
-
▾ Deens
sil
[waterlozing, sluis]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: OOD: fra nt. sil mnt., oldfris. sil
bron: Bartz 2007 Dahlerup 1919-1956 (OOD, Bartz)
-
▾ Duits
Siel
[uitwateringssluis]
datering: 1741 (1701-1750)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: Aus dem Niederdeutschen übernommen: Mndd. sIl m., in Ortsnamen seit dem 10. Jh. bezeugt; mndl. sile, sijl "Abzugskanal", afr. sIl m. Das Wort und die Sache scheinen friesischen Ursprungs zu sein. Vermutlich eine l-Bildung zu seihen, etwa mit der Ausgangsbedeutung "Stelle, an der etwas ausfließen kann". Bartz: Übernommen aus altfries., altsächs. mittelniederdt. sil, mittelniederländ sijl, niederländ zijl, altnor., norw.k schwed. sil, wohl urspr. aus dem Friesischen. Teuchert: onzeker: Siele waren die Vorläufer der Schleusen in den Deichen; sie sind geblieben, wo der Wasserdruck ihre schwächere Bauart gestattet (…) Im Friesischen ist sil alt, auch im Ndl., hier jedoch anfangs auf den nörlichen Teil beschränkt, woraus auf Entlehnung aus dem Friesischen geschlossen werden könnte. Weder diese Annahme noch die einer Einfuhr des Wortes durch die Holländer braucht für unser Gebiet zu gelten.
bron: Bartz 2007 Teuchert 1972 (Kluge, Bartz, Teuchert)
-
▾ Deens
sil
[waterlozing, sluis]
-
▾ zijlvest
[geheel van gronden dat een gemeenschappelijke afwatering heeft via een zijl]
-
▾ Fries
sylfest
[geheel van gronden dat een gemeenschappelijke afwatering heeft via een zijl]
-
▾ Fries
sylfest
[geheel van gronden dat een gemeenschappelijke afwatering heeft via een zijl]
-
▾ zijn
[bestaan]
-
▾ Berbice-Nederlands
da
[bestaan]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:578)
-
▾ Negerhollands
si
[bestaan]
-
▾ Berbice-Nederlands
da
[bestaan]
-
▾ zijn
[bezittelijk voornaamwoord]
-
▾ Javindo
sijn
[bezittelijk voornaamwoord]
bron: Gruiter 1990 (VE)
-
▾ Chinees-Maleis
sèyn
[bezittelijk voornaamwoord]
bron: Veldwerk Hoogervorst (Veldwerk T.Hoogervorst 2006)
-
▾ Berbice-Nederlands
si
[bezittelijk voornaamwoord derde persoon (mannelijk en vrouwelijk)]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:663)
-
▾ Negerhollands
si, śi, źi, sji, sie
[bezittelijk voornaamwoord derde persoon enkelvoud (mannelijk en vrouwelijk)]
-
▾ Javindo
sijn
[bezittelijk voornaamwoord]
-
▾ zijp
[wetering]
-
▾ Duits
Siep, Sipe, Siek
(dialect)
[nat grondgebied; dal waar water binnensijpelt en wegstroomt]
bron: Smet 1983 Teuchert 1972 (Smet 83, Teuchert)
-
▾ Duits
Siep, Sipe, Siek
(dialect)
[nat grondgebied; dal waar water binnensijpelt en wegstroomt]
-
▾ zijplank
[plank aan de zijkant]
-
▾ Sranantongo
seiplanga, seipranga
[plank aan de zijkant]
bron: Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N)
-
▾ Sranantongo
seiplanga, seipranga
[plank aan de zijkant]
-
▾ zijschenkel
[soort hijstouw aan een takel]
-
▾ Russisch
sejškéntel'
[soort hijstouw aan een takel]
etymologie: Zijschenkel of-schinkel, Russ. sejškéntel, z. Zijtalieschenkel.
bron: Meulen 1909 (VdMeulen 1909)
-
▾ Russisch
sejškéntel'
[soort hijstouw aan een takel]
-
▾ zijspan
[éénwielig wagentje dat opzij aan een motorfiets is bevestigd]
-
▾ Indonesisch
séspan
[éénwielig wagentje dat opzij aan een motorfiets is bevestigd]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Indonesisch
séspan
[éénwielig wagentje dat opzij aan een motorfiets is bevestigd]
-
▾ zijtalie
[talie van de grootste afmeting om grote lasten op het schip te hijsen]
-
▾ Russisch
sejtáli
[talie van de grootste afmeting om grote lasten op het schip te hijsen]
etymologie: Zijtalie. Talie of vierloper, met één blok aan een oogbout naast de poort en met het andere blok aan een oogbout in de zijwang van het affuit vast. Zij dienen om het stuk na het inspringen te boord te halen. T. Uitvoerig en algemener P. M. blz. 103: de zijtakels bestaan elk uit twee dubbele blokken en een voetblok. Het bovenblok, waarop de vaste part zit, heeft een kous ingebonden, die met een naaijing aan den voorsten hanger van den mast bevestigd wordt; het onderblok is met een schinkel en haak ingebonden en wordt in een oogbout tegen boord of elders gepikt. Voor de grote en fokkenmasten worden er elk twee zijtakels medegegeven. De kracht wordt vijf malen vergroot. Zij dienen tot het vastzetten der masten bij het stagen en aanzetten van het want of bij het verbinden van hetzelve; ook worden die van den fokkenmast gebruikt bij het kippen der ankers en als dan kiptakels genoemd. Ook bezigt men deze als loefgijns bij het kielen en in meer andere omstandigheden doen zij nut. Russ. sejtáli V., D.; de laatste verklaart: tali bolšago razměra, základy vaeinyja za top mačty dlja podemy, pri pomoščí noktalej i ottjažek, boťšich tjažestej na korabl', npr. barkasa, orudij ipr. (talie van de grootste afmeting, bevestigd aan den top van een mast, om, met behulp van noktalies en trektouwen, grote lasten op het schip te hijsen, b.v. de barkas, geschut, enz.) V. noemt in zijn werk zowel de zijtalies van den grotenmast als die van den fokkenmast: Russ. grotsejtali d.i. Holl. qroot(e)zijtalie en Russ. forsejtali d.i. Holl. voorzijtalie.
bron: Meulen 1909 (VdMeulen 1909)
-
▾ Russisch
sejtáli
[talie van de grootste afmeting om grote lasten op het schip te hijsen]
-
▾ zijtalieschenkel
[soort hijstouw aan een takel]
-
▾ Russisch
sejtališkéntel, sejskentel'
†verouderd
[soort hijstouw aan een takel]
etymologie: Zijtalieschenkel. De schenkel of schinkel van de zijtalie, vgl. P. M. blz. 103: het onderblok (van de zijtakel) is met een schinkel en haak ingebonden. . . Russ. sejtališkéntel V., die daarnaast de kortere vorm sejskentel' d.i. Holl. zijschenkel geeft. Ook hier worden de zij(talie)schenkels van den groten en fokkenmast weer afzonderlijk genoemd : Russ. grotsejtališkentel’ d.i. Holl. groot(e )zijtalieschenkel en Russ. forsejtaliśkentel' d.i. Holl. voorzijtalieschenkel.
bron: Meulen 1909 (VdMeulen 1909)
-
▾ Russisch
sejtališkéntel, sejskentel'
†verouderd
[soort hijstouw aan een takel]
-
▾ zijwaarts
[naar de zijde gericht]
-
▾ Fries
sydwerts
[naar de zijde gericht]
-
▾ Fries
sydwerts
[naar de zijde gericht]
-
▾ ziltig
[zoutachtig]
-
▾ Fries
siltich
[zoutachtig]
-
▾ Fries
siltich
[zoutachtig]
-
▾ zilver
[chemisch element]
zelfstandig naamwoord ; datering: 901-1000;
thema: wetenschap
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Surinaams-Javaans
silfer
[chemisch element]
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Loup
sinibat, chinebat, chinibat
[chemisch element; geld]
bron: Bakker 1995 (Bakker 1995)
-
▾ Mahican
sehnpatt, senpett
[chemisch element]
bron: Bakker 1995 (Bakker 1995)
-
▾ Munsee-Delaware
šǝlpǝl
[geld]
bron: Bakker 1995 Goddard 1975 (Bakker 1995, Goddard 1975)
-
▾ Skepi-Nederlands
solfer
[chemisch element]
bron: Robertson 1989 (Robertson 1989)
-
▾ Unami-Delaware
silpël
[chemisch element]
bron: lenape (www.talk-lenape.org)
-
▾ Saramakkaans
sólófu, sóófu
[chemisch element]
<via Sranantongo>
bron: Donicie 1963 (Donicie)
-
▾ Xhosa
silivere
[chemisch element]
-
▾ Zoeloe
siliva
[chemisch element]
-
▾ Noord-Sotho
silibera
[chemisch element]
-
▾ Zuid-Sotho
silifera
[chemisch element]
-
▾ Tswana
selefera
[chemisch element]
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Negerhollands
silver, zelva, selvu
[chemisch element]
datering: 1776 (1751-1800)
afleidingen en samenstellingen: Hesseling 1905: zilveren knoop = silver knoop. Hesseling 1905: 268: zilveren tempel = silver-Tempeln
etymologie: silver (old 1776, Hesseling 1905), zelva (djdj 1926), selvu (Robertson 1889)
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 Oldendorp 1996 Robertson 1989 (old 1776, Hesseling 1905, djdj 1926, Robertson 1989)
-
▾ Sranantongo
sorfu (ouder: solfru, sorfru)
[chemisch element]
-
▾ Surinaams-Javaans
silfer
[chemisch element]
-
▾ zilveren
[van zilver]
-
▾ Aucaans
soloefoe
[van zilver]
bron: Wakaman 1979 (Wakaman 39)
-
▾ Surinaams-Javaans
silfer
[van zilver]
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Aucaans
soloefoe
[van zilver]
-
▾ zilvergoed
[zilveren voorwerpen, met name voor huishoudelijk gebruik]
-
▾ Negerhollands
silvergut
[zilveren voorwerpen, met name voor huishoudelijk gebruik]
-
▾ Negerhollands
silvergut
[zilveren voorwerpen, met name voor huishoudelijk gebruik]
-
▾ zilverling
[zilveren munt]
-
▾ Engels
silverling
†verouderd
[sjekel, zilvermunt]
datering: 1526 (1501-1550)
status: Ambigu: Nederlands of Duits
etymologie: ad. G. silberling (OHG. silabarling), Du. zilverling.
bron: OED2 1989 (OED2)
-
▾ Negerhollands
silverling
[zilveren munt]
-
▾ Engels
silverling
†verouderd
[sjekel, zilvermunt]
-
▾ zilversmid
[ambachtsman die zilver door smeden bewerkt]
-
▾ Negerhollands
silversmid
[ambachtsman die zilver door smeden bewerkt]
-
▾ Negerhollands
silversmid
[ambachtsman die zilver door smeden bewerkt]
-
▾ zin
[zintuig; begrip, gezindheid; verlangen om iets te doen]
-
▾ Frans
zine
(dialect)
[kuur, gril; lichte roes]
afleidingen en samenstellingen: avoir une zine 'dronken beginnen te worden', avoir eune zine 'dronken zijn'. donner eune zine 'afrossen', zinè 'aarzelen'
etymologie: Ndl. zin bedeutet 'sinn, meinung', dann aber auch 'absicht, lust zu etwas, stimmung, laune'. In dieser bed. ist es in das wallon. hain. rouchi eingedrungen.
bron: Wartburg 1928 (FEW)
-
▾ Deens
sind
[gemoed, geest]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk sin 'tanke, forstand, mening, hensigt' ¯ fællesgermansk *sen¬a-, *sen¬@- 'sjælelig bevægelse, stræben, bestræbelse, hensigt' afl. af *sen¬an 'bestræbe sig, gå, rejse' (jf. sende)
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Zweeds
sinne
[zintuig, gemoed, gevoel, aanleg]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
afleidingen en samenstellingen: sinnesanalogi, sinnesförnimmelse, sinnesintryck, sinnesorgan
etymologie: före 1520; fornsv. sin, sinne; av lågty. sin 'sinne; tanke; förstånd'; besl. med sentera; jfr även besinna
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Noors
sinn
[gemoed, geest, aard]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: fra lty; FuT: von mnd. sin, 'äusserer oder innerer sinn, denken, verstand, meinung, absicht, art und weise (holl. zin).
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Negerhollands
sin
[verlangen om iets te doen]
datering: 1905 (1901-1950)
etymologie: zin hebben = ha soo een sin
bron: Hesseling 1905 Oldendorp 1996 (old 1776, Hesseling 1905)
-
▾ Frans
zine
(dialect)
[kuur, gril; lichte roes]
-
▾ zingen
[met de stem muziek voortbrengen]
-
▾ Ambons-Maleis
singin
(dialect)
[psalmzingen]
-
▾ Surinaams-Javaans
singi
[met de stem muziek voortbrengen; lied(je)]
<via Sranantongo>
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Sranantongo
singi
[met de stem muziek voortbrengen]
-
▾ Berbice-Nederlands
singgi
[met de stem muziek voortbrengen]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:663)
-
▾ Negerhollands
sing, sin
[met de stem muziek voortbrengen; gezang]
datering: 1776 (1751-1800)
afleidingen en samenstellingen: djdj 1926: zanger = sinman, waarvan de n een puntje heeft en een ŋ wordt
etymologie: sing (old 1776), sin (djdj 1926), waarvan de n een puntje heeft en een ŋ wordt
bron: Josselin 1926 (old 1776, djdj 1926)
-
▾ Ambons-Maleis
singin
(dialect)
[psalmzingen]
-
▾ zink
[chemisch element]
-
▾ Madoerees
ēsseng, seng
[chemisch element]
-
▾ Soendanees
seng
[chemisch element]
bron: Prick 1906 (Prick 1906)
-
▾ Javaans
sèng
[gegalvaniseerd gegolfd plaatijzer]
bron: Pigeaud 1989 (Pigeaud)
-
▾ Gimán
seng
[golfplaten (dakbedekking)]
bron: Teljeur 1978-1980 (Telj2005)
-
▾ Jakartaans-Maleis
sèng
[chemisch element]
bron: Chaer 1976 (CHAER)
-
▾ Makassaars
seng
[chemisch element]
bron: Cense 1979 (Cense, A.A. (1979), Makkasaars-Nederlands woordenboek, ’s-Gravenhage.)
-
▾ Menadonees
sèng
[chemisch element]
bron: Warouw 1985 (MSW)
-
▾ Boeginees
seng
[chemisch element]
bron: Said 1977 (Ide)
-
▾ Atjehnees
sèn, sèm, sèng
[chemisch element]
bron: Djajadiningrat 1934 (RA)
-
▾ Sasaks
seng
[chemisch element]
bron: Goris 1938 (Goris)
-
▾ Iban
sing
[chemisch element]
-
▾ Minangkabaus
seng
[chemisch element]
bron: Moussay 1995 (Moussay)
-
▾ Indonesisch
séng, sing
[chemisch element]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Keiëes
seng
[chemisch element, gegalvaniseerd ijzer]
bron: Geurtjens 1921 (Geurtjens)
-
▾ Sranantongo
senki
[chemisch element]
bron: Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N)
-
▾ Surinaams-Javaans
sèng
[chemisch element; van zink, zinkplaat]
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
zinc
[gegalvaniseerd ijzer]
datering: 1831 (1801-1850)
status: betekenisontlening
etymologie: Du. zink zinc, galvanized iron
bron: Silva 1996 (DSAE)
-
▾ Papiaments
zink
[chemisch element]
datering: 1875 (1851-1900)
etymologie: Uit Ewijk p. 132
bron: (Joubert PN, Ewijk)
-
▾ Madoerees
ēsseng, seng
[chemisch element]
-
▾ zinken
[(weg)zakken]
-
▾ Javindo
sing
[(weg)zakken]
bron: Gruiter 1990 (VE)
-
▾ Ga
seke
[anker]
-
▾ Negerhollands
senk, sink
[(weg)zakken]
datering: 1776 (1751-1800)
afleidingen en samenstellingen: Old 1776: moerasgat = sinkgat
etymologie: senk, sink (old 1776), sink (Hesseling 1905: 222). Old 1776: naar beneden zinken = sink na onder
bron: Hesseling 1905 Oldendorp 1996 (old 1776, Hesseling 1905: 222)
-
▾ Papiaments
senk (ouder: zink)
[(weg)zakken, tot (weg)zakken brengen]
datering: 1859 (1851-1900)
etymologie: Uit Ewijk p. 115, 132
bron: (Joubert PN, Putman1859, Ewijk)
-
▾ Javindo
sing
[(weg)zakken]
-
▾ zinkput
[gemetselde put zonder bodem]
-
▾ Papiaments
zenkpùt
[gemetselde put zonder bodem]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Papiaments
zenkpùt
[gemetselde put zonder bodem]
-
▾ zinkwit
[zinkoxide als verfstof]
-
▾ Indonesisch
zinkwit
[zinkoxide als verfstof]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Indonesisch
zinkwit
[zinkoxide als verfstof]
-
▾ zinloos
[zonder duidelijk doel]
-
▾ Negerhollands
sosoo
[zonder duidelijk doel]
-
▾ Negerhollands
sosoo
[zonder duidelijk doel]
-
▾ zinnebeeld
[zintuiglijk waarneembaar beeld of voorwerp dat iets abstracts uitbeeldt]
-
▾ Duits
Sinnbild
[zintuiglijk waarneembaar beeld of voorwerp dat iets abstracts uitbeeldt]
datering: 1651-1700
status: leenvertaling
etymologie: Laut Ponten eine Lehnübersetzung von Zesen nach niederl. Vorbild. Kluge: Gebildet als Ersatzwort für gr. émblEma, dann auch verwendet für l. symbolum. Zuerst als nndl. zinne-beeld, nhd. Sinnebild (Zinkgref), Sinnenbild (Zesen), dann Sinnbild (Harsdörffer).
bron: Kluge 2002 Ponten 1968 (Ponten, Kluge)
-
▾ Duits
Sinnbild
[zintuiglijk waarneembaar beeld of voorwerp dat iets abstracts uitbeeldt]
-
▾ zinrijk
[rijk aan betekenis; scherpzinnig, vindingrijk]
-
▾ Deens
sindrig
[scherpzinnig, vindingrijk]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk sinrik dannet af sin (jf. sind) + rik (jf. rig); egl. 'rig på forstand'
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Noors
sinnrik
[scherpzinnig]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: fra ty, lty; FuT: von mnd. sinrîk(e), 'verständig, tiefsinnig, sinnreich'
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Zweeds
sinnrik
[scherpzinnig, vindingrijk]
datering: 1672 (1651-1700)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: sedan 1672; 1538 i bet. 'uppfinningsrik (om person)'; av lågty. sinnrik, ty. sinnreich med samma bet.; till sinne och rik
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Deens
sindrig
[scherpzinnig, vindingrijk]
-
▾ zintuig
[orgaan dat prikkels van buiten waarneemt]
-
▾ Fries
sintúch
[orgaan dat prikkels van buiten waarneemt]
bron: Århammar 2003 (Arhammar)
-
▾ Fries
sintúch
[orgaan dat prikkels van buiten waarneemt]
-
▾ zionisme
[streven naar een eigen Joodse staat]
-
▾ Indonesisch
Sionisme, Zionisme
[streven naar een eigen Joodse staat]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Indonesisch
Sionisme, Zionisme
[streven naar een eigen Joodse staat]
-
▾ zionist
[aanhanger van het zionisme]
-
▾ Indonesisch
Zionis
[aanhanger van het zionisme]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Indonesisch
Zionis
[aanhanger van het zionisme]
-
▾ zitje
[stoel; tafeltje met stoelen]
-
▾ Indonesisch
sice, zice
[vijfdelig zitkamerameublement bestaande uit een tafel en vier stoelen]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Kupang-Maleis
sice
[stoel met plastic bedrading]
bron: Jacob 2003 (J&G)
-
▾ Menadonees
zice
[tafeltje met stoelen]
bron: Warouw 1985 (MSW)
-
▾ Indonesisch
sice, zice
[vijfdelig zitkamerameublement bestaande uit een tafel en vier stoelen]
-
▾ zitkamer
[woonkamer]
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
sitkamer
[woonkamer]
<via Afrikaans>
datering: 1902 (1901-1950)
etymologie: Afrikaans, f. Du. sit sitting + kamer room.
bron: OED2 1989 (OED2)
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
sitkamer
[woonkamer]
<via Afrikaans>
-
▾ zitten
[gezeten zijn; zich bevinden]
-
▾ Berbice-Nederlands
sete
[gezeten zijn; zich bevinden]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:657)
-
▾ Javindo
sitten
[gezeten zijn; zich bevinden]
bron: Gruiter 1990 (VE)
-
▾ Skepi-Nederlands
set
[gezeten zijn; zich bevinden]
bron: Robertson 1989 (Robertson 1989)
-
▾ Negerhollands
sit, set
[gezeten zijn; zich bevinden]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: sit, set (old 1776, djdj 1926), set (Hesseling 1905)
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, Hesseling 1905, djdj 1926)
-
▾ Berbice-Nederlands
sete
[gezeten zijn; zich bevinden]
-
▾ zitter
[een van de kromhouten die tot het spant behoren]
-
▾ Deens
sitters
[een van de kromhouten die tot het spant behoren]
-
▾ Zweeds
sittra
[een van de kromhouten die tot het spant behoren; hout gebruikt ter versterking van de binnenzijde van de romp]
afleidingen en samenstellingen: sitterring (spantconstructie waar kromhouten in verwerkt zijn); sitterstöd (steun voor kromhout); sitterända (uiteinde van een kromhout)
etymologie: SAOB; [(jfr d. sitters (ä. d. äv. sitter), t. sitzer, sitter, m.; av holl. zitter, m., till zitten, sitta (se SITTA v.,); i sv. har ordet ombildats, sannol. gm att till pl.-formen sittrar (som utgör en regelbunden motsvarighet till en icke anträffad sg.-form sitter) bildats en sg.-form sittra, som sedermera antagit feminint genus (jfr HJÄRNA, LÅGA
bron: SAOB 1898 (SAOB)
-
▾ Deens
sitters
[een van de kromhouten die tot het spant behoren]
-
▾ zitting
[deel van een stoel waarop het lichaam rust bij het zitten; vergadering; sessie]
-
▾ Sranantongo
seten
[deel van een stoel waarop het lichaam rust bij het zitten; vergadering; sessie]
bron: Blanker 2005 (Prisma S-N 2005)
-
▾ Sranantongo
seten
[deel van een stoel waarop het lichaam rust bij het zitten; vergadering; sessie]
-
▾ zo
[bijwoord van hoedanigheid: op die manier, als]
-
▾ Gimán
so
[zoals]
afleidingen en samenstellingen: so ter i ya = hij/zij is zo zwart als teer
bron: Teljeur 1978-1980 (Telj2005)
-
▾ Javindo
so
[op die manier, als]
bron: Gruiter 1990 (VE)
-
▾ Petjoh
so, soo, zo, zoo
[partikel om uitspraken te versterken]
afleidingen en samenstellingen: niet so dan, niet so ja, niet so toh = dat moet je niet doen, dat vind ik niet leuk
bron: Cress 1998 (Loen, Cress)
-
▾ Negerhollands
soo, so, sa
[bijwoord van hoedanigheid: op die manier, daarop, toen, zo, (al)dus]
datering: 1770 (1751-1800)
etymologie: soo (Magens 1770, old 1776, Hesseling 1905), so, sa (djdj 1926)
bron: Hesseling 1905 Magens 1770 (Magens 1770, old 1776, Hesseling 1905, djdj 1926)
-
▾ Sranantongo
so
[bijwoord van hoedanigheid: op die manier, als]
datering: 1783 (1751-1800)
status: Ambigu: Nederlands of Engels
bron: Focke 1855 Smith 1987 Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N, Schu, Fo, Smith)
-
▾ Gimán
so
[zoals]
-
▾ zo
[nevenschikkend voegwoord: indien]
-
▾ Negerhollands
soo, so
[indien]
datering: 1770 (1751-1800)
etymologie: soo (Magens 1770, old 1776), so (djdj 1926). Magens 1770: zo ook = soo ook
bron: Magens 1770 (Magens 1770, old 1776, djdj 1926)
-
▾ Negerhollands
soo, so
[indien]
-
▾ zo waar als God
[waarlijk, heus]
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
(as) true as God, struse God
[heus]
<via Afrikaans>
datering: 1946 (1901-1950)
status: leenvertaling
etymologie: tr. obsolescent Afk. expression so waar as God
bron: Silva 1996 (DSAE)
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
(as) true as God, struse God
[heus]
<via Afrikaans>
-
▾ zo-even
[zonet]
-
▾ Javindo
soëfen
[zonet]
bron: Gruiter 1990 (VE)
-
▾ Petjoh
zoeven
[zonet]
bron: Loen 1994 (Loen)
-
▾ Surinaams-Javaans
soéfe
[zonet]
-
▾ Javindo
soëfen
[zonet]
-
▾ zoals
[onderschikkend voegwoord van vergelijking: zo als]
-
▾ Negerhollands
soo as
[onderschikkend voegwoord van vergelijking: zo als]
-
▾ Negerhollands
soo as
[onderschikkend voegwoord van vergelijking: zo als]
-
▾ zodanig, † zodaan
[aanwijzend voornaamwoord; dergelijk]
-
▾ Zweeds
sådan
[zo, zulk, zodanig, dergelijk]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: före 1520; fornsv. svadan, sodan; av lågty. sodan med samma bet.; till 1så och 2dan
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Fries
sadanich
[aanwijzend voornaamwoord; dergelijk]
-
▾ Negerhollands
soodanig, soodaenig
[aanwijzend voornaamwoord; dergelijk]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: soodanig (old 1776), soodaenig (Hesseling 1905: 186)
bron: Hesseling 1905 Oldendorp 1996 (old 1776, Hesseling 1905: 186)
-
▾ Zweeds
sådan
[zo, zulk, zodanig, dergelijk]
-
▾ zodat
[onderschikkend voegwoord van gevolg]
-
▾ Sranantongo
sodati
[onderschikkend voegwoord van gevolg; opdat]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Negerhollands
sodat
[onderschikkend voegwoord van gevolg]
-
▾ Sranantongo
sodati
[onderschikkend voegwoord van gevolg; opdat]
-
▾ zode
[plag]
-
▾ Duits
Sode
[plag]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: SfSubstantiv Femininum "Rasenstück, Torfscholle" erw.erweiterter Standardwortschatz ndd. (17. Jh.)Stammwort. Übernommen aus dem Niederdeutschen: Mndd. sode, mndl. sode, afr. sAtha m. Herkunft unklar.
bron: Kluge 2002 (Kluge)
-
▾ Deens
sadde
[plag]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: ; vel laant fra forsk. vestgerm. dial., jf. (m)nt. sode (holl. zode, eng. sod), (øst)fris. sead(de), saed, sadde ofl. (oldfris. satha); muligvis besl. m. syde, koge (idet græstørv anvendtes som brændsel); dial., næsten kun jy.
bron: Dahlerup 1919-1956 (OOD)
-
▾ Engels
sod
[plag; grasland]
datering: 1420 (1401-1450)
afleidingen en samenstellingen: in the sense `made, formed, built, or consisting of sods', as sod bank, cabin, -cloth, crop, -drain, ground, -house, -hut, -kiln, land, etc.; also in other uses, as sod-draining, -plough, spade; sod widow; sod-worm . b. Objective, with agent-nouns and vbl. ns., as sod-builder, -cutter, -soaker; sod-burning, -cutting, etc. c. With pa. pples., as sod-built, -roofed.
etymologie: app. ad. MDu. sode, soode (Du. zode) or MLG. sode (sade; LG. sode, sudde), = OFris. sëtha, sëda (WFris. sead, saed, sëdde), of doubtful origin. Connexion with seethe v. has been conjectured, on the supposition that the word may orig. have denoted turf used as fuel, but there is no clear evidence of this.
bron: Onions 1983 (OED2, ODEE)
-
▾ Duits
Sode
[plag]
-
▾ zodiak
[dierenriem]
-
▾ Indonesisch
zodiak
[dierenriem]
afleidingen en samenstellingen: berzodiak = geboren onder het teken van
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Indonesisch
zodiak
[dierenriem]
-
▾ zodra
[onderschikkend voegwoord: meteen nadat]
-
▾ Sranantongo
sodra
[onderschikkend voegwoord: meteen nadat]
bron: Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N)
-
▾ Fries
sadra
[onderschikkend voegwoord: meteen nadat]
-
▾ Sranantongo
sodra
[onderschikkend voegwoord: meteen nadat]
-
▾ zoeken
[trachten te vinden]
-
▾ Aucaans
soekoe
[trachten te vinden]
bron: Wakaman 1979 (Wakaman 16)
-
▾ Berbice-Nederlands
suku
[wensen]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:661)
-
▾ Javindo
soeken
[trachten te vinden]
-
▾ Saramakkaans
súku
[trachten te vinden]
bron: Bakker (Bakker pc)
-
▾ Deens
(interjectie) suk! suk spil!
†verouderd
[commando aan boord: zich naar het spil begeven om dit te helpen draaien]
etymologie: OOD: fra holl. zoek spil, af zoeken, søge (se søge); egl. sa. ord som such (s. d.); , nu næppe br.) kommando, naar mandskabet ved letning skal gaa til gangspillet. Harboe.MarO.
bron: Dahlerup 1919-1956 WNT 1882-1998 (OOD, WNT)
-
▾ Negerhollands
soek, suk
[trachten te vinden]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: soek (old 1776), suk (Hesseling 1905, djdj 1926)
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, Hesseling 1905, djdj 1926)
-
▾ Sranantongo
suku
[trachten te vinden]
datering: 1783 (1751-1800)
afleidingen en samenstellingen: sukusuku (doorzoeken)
bron: Blanker 2005 Focke 1855 Stichting 1995 Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N, Schu, Fo, SR)
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
soek
[uit zijn op (ruzie)]
<via Afrikaans>
-
▾ Aucaans
soekoe
[trachten te vinden]
-
▾ zoeker
[dreg, klein werpanker met vier weerhaken]
-
▾ Fries
soeker
[dreg, klein werpanker met vier weerhaken]
-
▾ Fries
soeker
[dreg, klein werpanker met vier weerhaken]
-
▾ zoemen
[gonzend geluid maken]
-
▾ Papiaments
zum
[gonzend geluid maken]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Surinaams-Javaans
ngesum
[gonzend geluid maken]
-
▾ Papiaments
zum
[gonzend geluid maken]
-
▾ zoen
[kus]
-
▾ Ambons-Maleis
(kasih) sun
[een kus (geven)]
bron: Clercq 1876 (FSA)
-
▾ Indonesisch
soen /sun/, sun
[kus]
-
▾ Jakartaans-Maleis
sun
[kus]
-
▾ Kupang-Maleis
(kasih) sun
[een kus (geven)]
bron: Clercq 1876 (FSA)
-
▾ Menadonees
(kasih) sun
[een kus (geven)]
bron: Clercq 1876 (FSA)
-
▾ Minangkabaus
sun
[kus]
bron: Moussay 1995 (Moussay)
-
▾ Surinaams-Javaans
sun
[kus]
afleidingen en samenstellingen: ngesun = zoenen
etymologie: volgens Hein via Sranan
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Ternataans-Maleis
(kasih) sun
[een kus (geven)]
bron: Clercq 1876 (FSA)
-
▾ Duits
Suhne, Zuntje, Sühne
(dialect)
[kus]
etymologie: nach ndl. zoen »Kuss« zun, Pl. -nə, Demin. zuntjə Kuss Rees-Elten, zunt Geld-Schravelen. Grimm: ostfriesisch 'kusz'. im niederländ. heiszt zoen, m., auszer 'sühne' auch 'kusz'. der bedeutungsübergang ist alt (mnl.), er findet sich zuerst beim vb. diese nl. bed. reicht bis ins ostfries. hinüber:, Ostfriesland/Oost-Friesland
bron: RhWB 1928-1971 (RhWB, Grimm)
-
▾ Papiaments
sunchi (ouder: soentji, zoentsje)
[kus; schuimgebakje]
datering: 1844 (1801-1850)
etymologie: Spreekwoord: un webu sin salu ta manera un sunchi sin amor. (Een ei zonder zout is als een zoen zonder liefde). Oudste vindplaats Conradi: Mat. 26:48. 26:50; Uit Ewijk p. 131
bron: (Joubert PN; Conradi; Ewijk; Noordegraaf, Jan (2015), ‘Lexicografie op Curaçao. Abraham Jesurun en zijn woordenlijst van het Papiaments (1898)’, in: Trefwoord 2015, http://www.fryske-akademy.nl/trefwoord.)
-
▾ Ambons-Maleis
(kasih) sun
[een kus (geven)]
-
▾ zoenen
[een geschil beëindigen, zich verzoenen]
-
▾ Zweeds
sona
[boeten voor, boete doen voor]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: före 1520; fornsv. sona; trol. av lågty. sonen 'bilägga en strid'
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Noors
sone
[goedmaken, vergoeden]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: fra lty, av sone, 'erstatning'; FuT: = mnd. sônen, 'aussöhnen, beilegen, ersatz bezahlen für' (holl. zoenen)
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Deens
sone
[goedmaken, vergoeden]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: PNOE: nedertysk sonen ¯ afl. af sone 'erstatning'
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Zweeds
sona
[boeten voor, boete doen voor]
-
▾ zoenen
[een kus geven]
-
▾ Duits
sühnen
(dialect)
[een kus geven]
etymologie: nur mundartlich im niederdeutschen, stammt aus dem niederländischen wie sühne 'kusz', s.
bron: Grimm 1854-1971 (Grimm)
-
▾ Papiaments
sunchi (ouder: zoentsje, zoenstjá)
[een kus geven]
datering: 1859 (1851-1900)
etymologie: Uit Ewijk p.55, 133; Uit Putman1859 p.92
bron: Putman 1859 Putte 2008 (Putte PN, Joubert PN, Putman1859, Ewijk)
-
▾ Duits
sühnen
(dialect)
[een kus geven]
-
▾ zoet
[niet zout; aangenaam]
bijvoeglijk naamwoord ; datering: 901-1000;
thema: zintuiglijkheden
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Berbice-Nederlands
suti, sutu
[niet zout; aangenaam, rustig, stil]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:661en 662)
-
▾ Papiaments
sut, zut
[niet zout]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Petjoh
soet
[lief]
bron: Loen 1994 (Loen)
-
▾ Duits
sutje
(dialect)
[zacht, voorzichtig]
datering: 1751-1800
etymologie: Fußt auf ndl »zoetjes = sacht«. Seit dem 18. Jh., vorwiegend nord-westd.
bron: Küpper 1987 (Kuepper)
-
▾ Negerhollands
soet, sut
[niet zout; aangenaam]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: soet (old 1776), sut (djdj 1926, Hesseling 1905)
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, Hesseling 1905, djdj 1926)
-
▾ Berbice-Nederlands
suti, sutu
[niet zout; aangenaam, rustig, stil]
-
▾ zoetekoek
[soort ontbijtkoek]
-
▾ Amerikaans-Engels
zotekoek
†verouderd
(dialect)
[zoet gistgebak]
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
soetkoekie
[Zuid-Afrikaanse kruidkoek]
<via Afrikaans>
datering: 1910 (1901-1950)
etymologie: Afrikaans, lit. `a little sweet cake', f. Du. zoet sweet + koek cake + -ie dim. suff.
bron: OED2 1989 (OED2)
-
▾ Amerikaans-Engels
zotekoek
†verouderd
(dialect)
[zoet gistgebak]
-
▾ zoetelaar
[marketenter]
-
▾ Engels
sutler
[marketenter]
datering: 1590 (1551-1600)
afleidingen en samenstellingen: (all rare) sutlerage = sutlery; sutleress, a female sutler; sutlership, the office or occupation of a sutler.
etymologie: a. early mod.Du. soeteler (mod.Du. zoetelaar) small vendor, petty tradesman, victualler, soldier's servant, drudge, sutler in an army (= MLG. sut(t)eler, sudeler), f. soetelen to befoul, to perform mean duties, follow a mean or low occupation or trade (cf. LG. suddeln, early mod.G. sudeln to sully: see suddle).
bron: Onions 1983 (OED2, ODEE)
-
▾ Engels
sutler
[marketenter]
-
▾ zoetelen
[spijs en drank aan het leger verkopen]
-
▾ zoetemelk
[gewone melk]
-
▾ Munsee-Delaware
shootumúluk
[gewone melk]
etymologie: I just found this in my notes from 1981, my last field trip to Moraviantown. Additional good evidence for very early accommodation to European foodways. This is not used in Unami Delaware as they did not borrow the word muluk for milk but retained the older for of nunakàn. Ives thought the sweet milk would indicate adopting to European foodways, but I [Jim Rementer] told him I doubted the drinking of milk gained much headway, esp. among the full-bloods, since most I knew and worked with has lactose intolerance.
bron: Goddard 1982 (Ives Goddard p.c.)
-
▾ Munsee-Delaware
shootumúluk
[gewone melk]
-
▾ zoethout
[gedroogde wortelstok als lekkernij]
-
▾ zoetigheid
[zoete lekkernij]
-
▾ Negerhollands
soetigheit
[zoete lekkernij]
-
▾ Negerhollands
soetigheit
[zoete lekkernij]
-
▾ zoetjes
[rustig aan, zonder veel inspanning]
-
▾ Zweeds
sutjes
†verouderd
[langzaam]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: SAOB; sv. dial. (Gotl.) sutis, långsamt, sakta, sutjus, sakta; liksom d. suttes (ä. d. sutjes, sutje ), nor. sutjes, dets., av lt. suutje l. nl. zoctjes[sic!], dets., adv. till zoet, söt (se SÖT ). -- Jfr SUTELIGEN
bron: SAOB 1898 (SAOB)
-
▾ Vastelands-Noord-Fries
suutje
[langzaam]
etymologie: suutje Wi.Mo ’langsam’ suudjes Ha.; nd. suutje < nl. zoetjes’sachte’; 1.Glied: suut- ‘süß; sacht’ < mnd. sûte →hd.süß; 2.Glied: -je(s) Dim.Suff.
bron: Sjölin 2006 (Sjölin)
-
▾ Duits
suutjes, söötjes, ssuutjes, söötkes
(dialect)
[zachtjes, behoedzaam, geleidlijk]
etymologie: Foerste: Auch anderswo an der Küstje entlehnt, z.B. in Hamburg, suutje(s) und im Nordfries. Schlüter: Belege auss Stadtlohn
bron: Foerste 1938 (Foerste, Schlüter)
-
▾ Deens
suttes, sutjes
[(meestal aan boord) op een rustige en of langzame manier]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: OOD: fra nt. suutje, holl. zoetjes, sagte, adv. til holl. zoet, sød (se sød); ell. dial.. Foerste: ook de Nederduitse dialect hebben dit van het Nederlands geleend, dus misschien via Nederduits? Lijkt me niet ambigu (Stefan)
bron: Dahlerup 1919-1956 Foerste 1938 (OOD, Foerste)
-
▾ Negerhollands
soetjes, soetje, soeutjes, sudźi, sutji, sutje
[zachtjes, langzaamaan]
datering: 1770 (1751-1800)
etymologie: soetjes, soetje, soeutjes (old 1776), sudźi, sutji (djdj 1926), sutje (Magens 1770)
bron: Magens 1770 (old 1776, djdj 1926, Magens 1770)
-
▾ Zweeds
sutjes
†verouderd
[langzaam]
-
▾ zoetriet
[suikerriet]
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
sweet cane
[suikerriet]
datering: 1822 (1801-1850)
status: leenvertaling
etymologie: Afk. soetriet f. Du. zoetriet
bron: Silva 1996 (DSAE)
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
sweet cane
[suikerriet]
-
▾ zoetzuur
[zoet en tegelijkertijd enigszins zuur smakend]
-
▾ Papiaments
zutzür, zutsür
[zoet en tegelijkertijd enigszins zuur smakend]
-
▾ Papiaments
zutzür, zutsür
[zoet en tegelijkertijd enigszins zuur smakend]
-
▾ zoiets
[onbepaald voornaamwoord: iets als dat]
-
▾ Javindo
soiets
[zo, zodanig]
bron: Gruiter 1990 (VE)
-
▾ Javindo
soiets
[zo, zodanig]
-
▾ zolang
[onderschikkend voegwoord: zo lang (als)]
-
▾ Saramakkaans
solánga
[onderschikkend voegwoord: zo lang (als)]
bron: Donicie 1963 (Donicie)
-
▾ Sranantongo
solanga
[onderschikkend voegwoord: zo lang (als)]
bron: Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N)
-
▾ Surinaams-Javaans
solangah
[onderschikkend voegwoord: zo lang (als)]
<via Sranantongo>
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Negerhollands
soo lang
[onderschikkend voegwoord: zo lang (als)]
datering: 1770 (1751-1800)
bron: Hesseling 1905 Magens 1770 (Magens 1770, old 1776, Hesseling 1905: 245)
-
▾ Saramakkaans
solánga
[onderschikkend voegwoord: zo lang (als)]
-
▾ zolang
[bijwoord: voorlopig]
-
▾ Sranantongo
sranga
[bijwoord: voorlopig]
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
so long
[bijwoord: voorlopig]
<via Afrikaans>
datering: 1893 (1851-1900)
etymologie: Calque formed on Afk. solank, with the same sense.
bron: Silva 1996 (DSAE)
-
▾ Sranantongo
sranga
[bijwoord: voorlopig]
-
▾ zolder
[bovenste verdieping]
-
▾ Ambons-Maleis
solder
[bovenste verdieping]
etymologie: zolder van 'gaba-gaba' of 'boeloeh'. Is de zolder van hout, dan zegt men 'lŏteng'.
bron: Prick 1906 (Prick 1906)
-
▾ Creools-Portugees (Batavia)
solder, sòldèr
[bovenste verdieping]
bron: Avram 2013 Ginneken 1913-1914 (JAC; Avram, Andrei A. (2013), ‘The Dutch lexical contribution to three Asian Portuguese Creoles’, in: PAPIA, São Paulo, 23, 1, 51-74.)
-
▾ Creools-Portugees (Malakka)
solda
[bovenste verdieping]
bron: Baxter 2004 (Baxter, Alan N. & Patrick de Silva (2004), A Dictionary of Kristang (Malacca Creole Portuguese) with an English-Kristang finderlist (Pacific Linguistics 564), Canberra.)
-
▾ Indonesisch
solder
[bovenste verdieping]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Menadonees
solder
[bovenste verdieping]
bron: Clercq 1876 (FSA)
-
▾ Sarnami
sodro
[bovenste verdieping]
bron: Santokhi 2005 (Santokhi)
-
▾ Singalees
soldara-ya, soldarē
[bovenste verdieping]
-
▾ Surinaams-Javaans
slodro
[bovenste verdieping; loze ruimte tussen plafond en dak; vliering]
<via Sranantongo>
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Duits
Soller
(dialect)
[korenzolder]
-
▾ Papiaments
sòlder, zòlder, sòldu (ouder: zolder)
[bovenste verdieping]
datering: 1859 (1851-1900)
etymologie: Uit Ewijk p. 133
bron: (Joubert PN, Putman1859, Ewijk)
-
▾ Sranantongo
sodro
[bovenste verdieping, kamer op zolder; bovenhuis; bovenkamer]
datering: 1855 (1851-1900)
bron: Blanker 2005 Focke 1855 Stichting 1995 Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N, Fo, SR)
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
solder
[bovenste verdieping]
<via Afrikaans>
-
▾ Negerhollands
soller
[bovenzaal]
datering: 1905 (1901-1950)
status: Ambigu: Nederlands of Deens
bron: Hesseling 1905 (Hesseling 1905)
-
▾ Ambons-Maleis
solder
[bovenste verdieping]
-
▾ zolderen
[op de zolder leggen]
-
▾ Duits
sollern
†verouderd
(dialect)
[(koren) op de zolder leggen]
bron: Foerste 1938 (Foerste)
-
▾ Duits
sollern
†verouderd
(dialect)
[(koren) op de zolder leggen]
-
▾ zomaar
[zonder in- of aanleiding]
-
▾ Sranantongo
somar
[niets bijzonders]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Surinaams-Javaans
somar
[gewoonweg; voor de lol; in het wilde weg]
<via Sranantongo>
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
sommer
[gewoonweg]
<via Afrikaans>
-
▾ Sranantongo
somar
[niets bijzonders]
-
▾ zombie
[opgestaan lijk]
-
▾ Negerhollands
dźumbi, źumbi
[geest, spook]
-
▾ Negerhollands
dźumbi, źumbi
[geest, spook]
-
▾ zomen
[van zomen voorzien]
-
▾ Ambons-Maleis
som
[van zomen voorzien]
-
▾ Kupang-Maleis
som
[van zomen voorzien]
-
▾ Menadonees
som
[van zomen voorzien]
-
▾ Ternataans-Maleis
som
[van zomen voorzien]
-
▾ Saramakkaans
somu
[van zomen voorzien]
<via Sranantongo>
bron: Bakker (Bakker pc)
-
▾ Sranantongo
son
[van zomen voorzien]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Papiaments
zoom
†verouderd
[van zomen voorzien]
-
▾ Ambons-Maleis
som
[van zomen voorzien]
-
▾ zomer
[jaargetijde]
-
▾ Sranantongo
sowmer
[jaargetijde]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Papiaments
zomer
[jaargetijde]
datering: 1859 (1851-1900)
etymologie: Uit: Putman1859 p.126; Uit Ewijk p. 133
bron: (Joubert PN, Putman1859, Ewijk)
-
▾ Negerhollands
somer
[jaargetijde]
-
▾ Sranantongo
sowmer
[jaargetijde]
-
▾ zomp
[moerasland]
-
▾ Deens
sump
[moerasland]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk sump 'sump, mose' ¯ fællesgermansk *swumpa- 'svampet, porøs masse' ¯ indoeuropæisk *swmbo-, *swomb-, *swombho-- 'svampet, porøs' (besl.m. svamp)
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Noors
sump
[moerasland]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: fra ty, lty; FuT: von mnd. sump 'sumpf' (holl. somp aus dem nd.)
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Fins
sumppu
[onderwaterbassin voor vissen en kreeften]
<via Zweeds>
bron: Bentlin 2008 (Bentlin)
-
▾ Engels
sump
[moeras; beerput; zinkput]
datering: 1425 (1401-1450)
afleidingen en samenstellingen: sump-head; sump drift; sump-fuse; sump guard; sump-man; sump-plank; sump-shaft; sump v. intr.; sumping
etymologie: a. (M)LG. sump (sumpt) or MDu. somp, sump, Flem. zompe (WFris. sompe), or ad. (in the mining sense) the related MHG., G. sumpf marsh, water-level or lodge, sump in metal-working (whence Sw., Da. sump); f. swump-, related by ablaut to swamp- (see swamp n.).
bron: Onions 1983 (OED2, ODEE)
-
▾ Zweeds
sump
[moerasland, onderwaterbassin voor vissen en kreeften]
datering: 1542 (1501-1550)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
afleidingen en samenstellingen: sumpbäver, sumpfeber, sumpmark, sumpskog
etymologie: sedan 1542; av lågty. sump 'mosse; träsk'; trol. besl. med svamp
bron: NEO 1995 Bentlin 2008 (NEO, Bentlin)
-
▾ Deens
sump
[moerasland]
-
▾ zon
[lichtend hemellichaam]
zelfstandig naamwoord ; datering: 901-1000;
thema: wetenschap
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Berbice-Nederlands
sono
[lichtend hemellichaam]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:660)
-
▾ Saramakkaans
sónu
[lichtend hemellichaam]
bron: Donicie 1963 (Donicie)
-
▾ Sranantongo
son
[lichtend hemellichaam]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Negerhollands
son, zon
[lichtend hemellichaam]
datering: 1926 (1901-1950)
etymologie: son (old 1776, Hesseling 1905, djdj 1926), zon (djdj 1926). old 1776: zonsondergang = die son loop na water
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, Hesseling 1905, djdj 1926)
-
▾ Berbice-Nederlands
sono
[lichtend hemellichaam]
-
▾ zond
[(gewestelijk) gezond, welvarend]
-
▾ Zweeds
sund
[gezond]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: före 1520; fornsv. sunder; av lågty. sunt med samma bet.; av omdiskuterat urspr.
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Deens
sund
[gezond]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk sunt 'sund' ¯ fællesgermansk *sun¬a- 'sund' ¯ indoeuropæisk *sunto-, *swento- 'virksom, rørlig, rask'; besl.m. ældre nydansk svind 'stærk, hurtig' og med gesvindt
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Zweeds
sund
[gezond]
-
▾ zondaar
[iemand die een zonde begaan heeft]
-
▾ Sranantongo
sondari
[iemand die een zonde begaan heeft]
bron: Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N)
-
▾ Negerhollands
sondaar, sondar
[iemand die een zonde begaan heeft]
datering: 1776 (1751-1800)
afleidingen en samenstellingen: vrouwelijke zondaar = sondarin
etymologie: sondaar (old 1776), sondar (Hesseling 1905: 253). Hesseling 1905: 206: zondaren = sondars
bron: Hesseling 1905 Oldendorp 1996 (old 1776, Hesseling 1905: 253)
-
▾ Sranantongo
sondari
[iemand die een zonde begaan heeft]
-
▾ zondag
[eerste dag van de week]
-
▾ Ambons-Maleis
Sondak
[eerste dag van de week]
bron: Sijs 2006a (Van der Sijs 2006)
-
▾ Arowaks
sondakha
[eerste dag van de week]
bron: Baarle 1995 Robertson 1983 (Baarle 1995; Penard; Robertson 1983)
-
▾ Berbice-Nederlands
sondaka
[eerste dag van de week]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:660)
-
▾ Chinees-Maleis
sondakh
[eerste dag van de week]
bron: Veldwerk Hoogervorst (Veldwerk T.Hoogervorst 2006)
-
▾ Japans
dontaku
†verouderd
[eerste dag van de week; vrije dag]
afleidingen en samenstellingen: han-don, halve vrije dag (ouderwetse zaterdag) (zen-don (< S.J. zen 'geheel' + don 'afkorting van han-don') 'gehele vrije zaterdag' (eigenlijk dus 'hele halve zondag'))
etymologie: De vorm dontaku wordt nog in de volgende betekenissen gebruikt in dialecten:1.zondag: Nukada County, Aichi Pref.; Mishima County, Osaka Municipal Pref.;2.vakantie: Iwai County, Iwate Pref.; Inashiki County, Ibaraki Pref.; Tsukui County, Kanagawa Pref.; Watarai County, Mie Pref.; Osaka; Kôchi; Shizuoka; Nagasaki; Kumamoto;3.menstruatie: Ihara County, Shizuoka Pref.;4.stom: Hiroshima;5.ledigheid, luiheid: Amabe County, Aichi Pref.;6.een sluwe hond: Tottori;7.jager's pet: Shimane; Oita; deze betekenis kent de hybride vorm dontaku-bô (S.-J.'pet') in Nima County, Shimane Pref.
bron: Vos 1963 (Vos 1963, 1985, 1989)
-
▾ Mohegan-Pequot
zunatar
[eerste dag van de week]
bron: Bakker (Bakker p.c.)
-
▾ Skepi-Nederlands
sondak
[eerste dag van de week]
bron: Robertson 1989 (Robertson 1989)
-
▾ Negerhollands
sondag
[eerste dag van de week, heilige dag]
-
▾ Creools-Engels van de Maagdeneilanden
grossondag
[grote zondag, speciale feestdag: Kerstmis]
<via Negerhollands>
-
▾ Ambons-Maleis
Sondak
[eerste dag van de week]
-
▾ zonde
[overtreding]
-
▾ Sranantongo
sondu
[overtreding]
bron: Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N)
-
▾ Surinaams-Javaans
sondu
[overtreding]
<via Sranantongo>
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Xhosa
sono
[overtreding]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Zoeloe
sono
[overtreding]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Negerhollands
sondo, zonde, sonden
[overtreding]
datering: 1742 (1701-1750)
afleidingen en samenstellingen: old 1776: zondegoed = sondogoed
etymologie: sondo (old 1776), zonde (Rossem 1996: 56)
bron: Hesseling 1905 Rossem 1996 (old 1776, Rossem 1996: 56, Hesseling 1905:190)
-
▾ Sranantongo
sondu
[overtreding]
-
▾ zondelijk
[(verouderd) zondig; verkeerd, slecht]
-
▾ Negerhollands
sondlik
[zondig; verkeerd, slecht]
-
▾ Negerhollands
sondlik
[zondig; verkeerd, slecht]
-
▾ zonder
[voorzetsel: niet met iets; buiten iets om]
-
▾ Ambons-Maleis
sonder
[voorzetsel: niet met iets; buiten iets om]
-
▾ Aucaans
sondee
[voorzetsel: niet met iets; buiten iets om]
bron: Wakaman 1979 (Wakaman 66)
-
▾ Balinees
sonder
[voorzetsel: niet met iets; buiten iets om]
bron: Veldwerk (Veldwerk Hinzler 2006)
-
▾ Berbice-Nederlands
sondro
[voorzetsel: niet met iets; buiten iets om]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:660)
-
▾ Indonesisch
sonder, zonder
[voorzetsel: niet met iets; buiten iets om]
-
▾ Jakartaans-Maleis
sonder
[voorzetsel: niet met iets; buiten iets om]
bron: Chaer 1976 (CHAER)
-
▾ Javaans
sondher
[voorzetsel: niet met iets; buiten iets om]
bron: Pigeaud 1989 (Pigeaud)
-
▾ Kupang-Maleis
sonder
[voorzetsel: niet met iets; buiten iets om]
bron: Clercq 1876 (FSA)
-
▾ Makassaars
nisôndoró sâbung
[op zijn kop krijgen (letterlijk: gewassen worden zonder zeep)]
<via Indonesisch>
etymologie: oorspronkelijke betekenis (letterlijk): gewassen worden zonder zeep, sâbung = zeep
bron: Cense 1979 (Cense, A.A. (1979), Makkasaars-Nederlands woordenboek, ’s-Gravenhage.)
-
▾ Menadonees
sonder
[voorzetsel: niet met iets; buiten iets om]
bron: Clercq 1876 (FSA)
-
▾ Saramakkaans
sondò
[voorzetsel: niet met iets; buiten iets om]
bron: Donicie 1963 (Donicie)
-
▾ Surinaams-Javaans
sonder
[voorzetsel: niet met iets; buiten iets om]
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Ternataans-Maleis
sonder
[voorzetsel: niet met iets; buiten iets om]
bron: Clercq 1876 (FSA)
-
▾ Negerhollands
sonder, sondǝ, sondu
[voorzetsel: zonder (dat), tenzij, anders]
datering: 1770 (1751-1800)
etymologie: sonder (Magens 1770, old 1776), sondǝ, sondu (djdj 1926)
bron: Magens 1770 (Magens 1770, old 1776, djdj 1926)
-
▾ Sranantongo
sondro
[voorzetsel: niet met iets; buiten iets om]
-
▾ Ambons-Maleis
sonder
[voorzetsel: niet met iets; buiten iets om]
-
▾ zonderlijk
[(verouderd) bijzonder, buitengewoon]
-
▾ Deens
synderlig
[bijzonder]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk sunderlik afl. af sunder 'særskilt'
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Zweeds
synnerlig
[bijzonder, buitengewoon]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: före 1520; fornsv. sunderliker, synnerlig; av lågty. sunderlik 'särskild; besynnerlig; underbar'; jfr besynnerlig, sönder
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Deens
synderlig
[bijzonder]
-
▾ zondeval
[daad waardoor men uit een staat van onschuld tot schuld vervalt]
-
▾ Negerhollands
sondoval
[daad waardoor men uit een staat van onschuld tot schuld vervalt]
-
▾ Negerhollands
sondoval
[daad waardoor men uit een staat van onschuld tot schuld vervalt]
-
▾ zondigen
[zonde begaan]
-
▾ Negerhollands
sondig
[zonde begaan]
-
▾ Negerhollands
sondig
[zonde begaan]
-
▾ zondigheid
[het zondig zijn]
-
▾ Negerhollands
sondigheit
[het zondig zijn]
-
▾ Negerhollands
sondigheit
[het zondig zijn]
-
▾ zondvloed
[grote vloed]
-
▾ Noors
syndflod
[grote vloed]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: omdannet av lty sintfluot; FuT: von ahd. mhd. sin(t)vluot, 'grosse überschwimmung, sündflut = mnd. sin(t)vlôt 'grosse algemeine flut' umgebildet.
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Sranantongo
sondufrutu
[grote vloed]
bron: Blanker 2005 (Prisma S-N 2005)
-
▾ Negerhollands
sondovloet, sond-vlued
[grote vloed]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: sondovloet (old 1776), sond-vlued (Hesseling 1905: 246)
bron: Hesseling 1905 Oldendorp 1996 (old 1776, Hesseling 1905: 246)
-
▾ Papiaments
zondvloed
[grote vloed]
-
▾ Noors
syndflod
[grote vloed]
-
▾ zone
[streek]
-
▾ Indonesisch
zona
[streek]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Indonesisch
zona
[streek]
-
▾ zonnebloem
[plant]
-
▾ Papiaments
zòneblum
[plant]
datering: 1999 (1951-2000)
bron: (Joubert PN)
-
▾ Papiaments
zòneblum
[plant]
-
▾ zonnebril
[bril met zonwerende donkere glazen]
-
▾ Indonesisch
sonebril
[bril met zonwerende donkere glazen]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Sranantongo
sonbreri
[bril met zonwerende donkere glazen]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Indonesisch
sonebril
[bril met zonwerende donkere glazen]
-
▾ zonnedauw
[vleesetende plant]
-
▾ Engels
sundew
[vleesetende plant]
datering: 1578 (1551-1600)
status: leenvertaling
etymologie: ad. early mod.Du. son-, sundauw, = G. sonnentau, transl. of L. r<omac>s s<omac>lis (see ros solis). It has been suggested that OE. sundéaw (glossing ‘rosmarina’) is for *sunddéaw, i.e. ‘sea-dew’, a literal rendering of L. r<omac>smar<imac>nus.
bron: Onions 1983 (OED2, ODEE)
-
▾ Engels
sundew
[vleesetende plant]
-
▾ zonnedek
[bovenste dek, waarop gezond kan worden; over het dek gespannen zonnetent]
-
▾ Ests
sandek
[bovenste dek, waarop gezond kan worden]
<via Russisch>
bron: Silvet 1980 (Thonus/Silvet)
-
▾ Oekraïens
zóntik
[regenscherm; zonnescherm]
<via Russisch>
bron: Beloded 1970 (Beloded)
-
▾ Zweeds
sundäck
[bovenste dek, waarop gezond kan worden]
status: Ambigu: Nederlands of Duits
etymologie: SAOB; [av t. sonnendeck l. nl. zonnedeck, av sonne resp. zon, sol, rotbesläktat med SOL, sbst. 1, o. deck resp. dek, däck (se DÄCK, sbst. 1 ); jfr eng. sun deck
bron: SAOB 1898 (SAOB)
-
▾ Oost-Jiddisch
zontn
[zonnescherm]
<via Russisch>
bron: Šapiro 1984 (RES)
-
▾ Russisch
zondek
†verouderd
[dek of beschutting tegen de zon]
etymologie: Zondek. Een verdek voor de hut, daar men voor zon en regen onder schuilt: hier staan banken in, is met een schot of schans, daar open deuren in zijn, afgeschut en gaat tot het end van 't halfverdek toe of is korter, naar welgevallen van den bouwmeester. W. Een zondek, een dek of beschutsel voor de zon. WINSCH. Russ. zondek V., J. De laatste vertaalt het met: espèce de banne ou cabane de toile montee sur des cerceaux; de eerste geeft voor dit verouderde woord als synoniem Russ. tent, z. Tent.
bron: Meulen 1909 (VdMeulen 1909)
-
▾ Russisch
zóntik
[regenscherm; zonnescherm]
datering: 1720 (1701-1750)
afleidingen en samenstellingen: zont
etymologie: Vasmer: zont (gen. zontá), gewoonlijk: zóntik; Urspr. ein Wort der Seemannssprache, entlehnt aus ndl. zondek 'Sonnenschutz'. Von zóntik ist zont neugebildet, s. Meulen 244, Preobr. 1,256. VdMeulen: Zondek — zonnedek —, als scheepsterm in de zin van: dek of beschutting, schutsel tegen de zon op een schip, zonnetent. Russ. zóndek, thans verouderd en vervangen door russ. tent uit ndl. tent, zie Zee- en Scheepst. 2441). Het woord komt reeds voor in de Morsk. Ust. 898 van 1720 (Smirnov 117). Uit dit zóndek is verbasterd of liever gerussificeerd russ. zóntik, het gewone woord voor: parasol en paraplu. Het Akad. Wdb. 2, 2849 geeft de volgende betekenissen: 1. Ručnoj skladnoj ščitok, nosimyj dlja zaščity ot dozdja і solnca (samenvouwbaar handscherm, gedragen ter beschutting tegen regen en zon). 2. Glaznoj ščitok, upotrebljaemyj v glaznych boleznjach, dlja oslablenija dejstvija sveta; tennik; nadglaznyj kozyrek (oogscherm, gebezigd bij oogziekten, ter verzwakking van de werking van het licht; lichtscherm; oogklep). 3. Zatin raznago viđana lampu ili sveču (scherm of kap van verschillende gedaante voor een lamp of een kaars). 4. Náves nad kryľcom (afdak boven een stoep, baldakijn). 5. In de botanie: umbrella. Aangezien de Russen het woord zóntik opvatten als een deminutivum met de russ. verkleiningsuitgang -ik, hebben zij naast zóntik het woord zont gevormd zonder die schijnbare deminutiefuitgang, dat dezelfde betekenissen heeft als zóntik met uitzondering der botanische en waaraan het Akad. Wdb. bovendien nog twee andere toevoegt t.w.: 1. Na šljupkach, nosovoj i kormovoj; ... služit dlja zaščity ot bryzg (op sloepen, voor en achter; ... dient ter beschutting tegen het overspatten van water). 2. Kožanyj opusknoj naves pered siden'em v koljaskach i tarantasach; krytyj peredok v tarantase (leren neerlaatbare kap vóór de zitplaats in kalessen en reiswagens; bedekt voorstuk in een reiswagen). Voor de verscherping van d in t na n in zóndek : zóntik vgl. de zeeterm russ. léventig, léventich, léventik uit ndl. levendig (zie ald.). Ten onrechte beschouwt Dal' 1, 1728 het woord als Duits; het Akad. Wdb. vergelijkt terecht de holl. scheepsterm zóndek.
bron: Šanskij 1963 (Vasmer, Cernych, ESR, VdMeulen 1959)
-
▾ Ests
sandek
[bovenste dek, waarop gezond kan worden]
<via Russisch>
-
▾ zonneglas
[donker glas, gebruikt bij waarneming van de zon]
-
▾ Japans
zongarasu
†verouderd
[telescoop]
-
▾ Japans
zongarasu
†verouderd
[telescoop]
-
▾ zonnewijzer
[tijdmeter]
-
▾ zonsondergang
[het ondergaan van de zon]
-
▾ Sranantongo
son-ondro, sondongo
[het ondergaan van de zon]
bron: Blanker 2005 (Prisma S-N 2005)
-
▾ Sranantongo
son-ondro, sondongo
[het ondergaan van de zon]
-
▾ zonsopgang
[het opgaan van de zon]
-
▾ Sranantongo
son-opo
[het opgaan van de zon]
bron: Blanker 2005 (Prisma S-N 2005)
-
▾ Sranantongo
son-opo
[het opgaan van de zon]
-
▾ zoöfyt
[neteldier]
-
▾ Indonesisch
zoofit
[neteldier]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Indonesisch
zoofit
[neteldier]
-
▾ zooi, zoo(i)tje
[(grote, ongeregelde) hoeveelheid]
-
▾ Duits
Sui, Süiken
(dialect)
[menigte (vaak gezegd over slecht gezelschap)]
-
▾ Duits
Sui, Süiken
(dialect)
[menigte (vaak gezegd over slecht gezelschap)]
-
▾ zool
[onderste deel van voet of schoen]
-
▾ Deens
sål
[onderste deel van voet]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk sole ¯ latin solum 'sål, sandal' egl. 'bund, grund, fundament'
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Jakartaans-Maleis
sol
[schoenzool; materiaal om schoenzolen te vervaardigen]
afleidingen en samenstellingen: tukang sol = schoenmaker, ngesol = zolen dragen, zolen repareren
etymologie: tukang = arbeider
bron: Chaer 1976 (CHAER)
-
▾ Kupang-Maleis
sol
[schoenzool]
bron: Jacob 2003 (J&G)
-
▾ Madoerees
ēssōl
[schoenzool]
-
▾ Menadonees
sol
[schoenzool; bepaalde dans]
bron: Warouw 1985 (MSW)
-
▾ Noors
såle
[onderste deel van voet, schoen of sok]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: gj lty fra lat solum 'grunn, såle'; FuT: = mnd. sole (holl. zool). Die nord. worte sind aus dem mnd. entlehnt.
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Papiaments
zol
[onderste deel van voet of schoen]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Sranantongo
sowl
[onderste deel van voet of schoen]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Deens
sål
[onderste deel van voet]
-
▾ zoolleer
[leer voor schoenzolen]
-
▾ Papiaments
sole (ouder: zoolleer)
[leer voor schoenzolen; schoenzool]
datering: 1875 (1851-1900)
afleidingen en samenstellingen: sole di sapatu (schoenzool)
etymologie: Uit Ewijk p. 133
bron: (Joubert PN, Ewijk)
-
▾ Papiaments
sole (ouder: zoolleer)
[leer voor schoenzolen; schoenzool]
-
▾ zoölogie
[dierkunde]
-
▾ Indonesisch
zoologi
[dierkunde]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Indonesisch
zoologi
[dierkunde]
-
▾ zoöloog
[dierkundige]
-
▾ Indonesisch
zoolog
[dierkundige]
-
▾ Indonesisch
zoolog
[dierkundige]
-
▾ zoom
[boord (van weefsel)]
-
▾ Indonesisch
som, sum
[boord (van weefsel)]
-
▾ Jakartaans-Maleis
som
[boord (van weefsel)]
-
▾ Javaans
sum
[boord (van weefsel)]
-
▾ Kupang-Maleis
som
[boord (van weefsel)]
bron: Jacob 2003 (J&G)
-
▾ Menadonees
som
[boord (van weefsel)]
-
▾ Sranantongo
son
[boord (van weefsel)]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Surinaams-Javaans
sum
[boord (van weefsel)]
-
▾ Negerhollands
soom
[boord (van weefsel)]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: Hesseling 1905: 222: zoom van kleding = soom van sie kleed.
bron: Hesseling 1905 Oldendorp 1996 (old 1776, Hesseling 1905: 207)
-
▾ Papiaments
zòm (ouder: zoom)
[boord (van weefsel)]
datering: 1844 (1801-1850)
etymologie: Uit COnradi: Mat. 14:36 (zoom di soe rok) 23:5 (zoom largoe na nan biestier) ; Uit Ewijk p. 133 (zoomen- zoom)
bron: (Joubert PN, Conradi, Ewijk)
-
▾ Indonesisch
som, sum
[boord (van weefsel)]
-
▾ zoon
[mannelijk kind t.o.v. de ouders]
zelfstandig naamwoord ; datering: 776-800;
thema: mensenwereld
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Negerhollands
soon, sön
[mannelijk kind t.o.v. de ouders]
datering: 1905 (1901-1950)
etymologie: sön (old 1776), soon (old 1776, Hesseling 1905)
bron: Hesseling 1905 Oldendorp 1996 (old 1776, Hesseling 1905)
-
▾ Negerhollands
soon, sön
[mannelijk kind t.o.v. de ouders]
-
▾ zoopje, zopie
[drank, teug sterkedrank]
-
▾ Ambons-Maleis
sopi
[arak]
bron: Prick 1906 (Prick 1906)
-
▾ Arowaks
supi
[sterkedrank]
<via Sranantongo>
bron: Bennett 1989 Robertson 1983 (Bennett 1989; Penard; Robertson 1983)
-
▾ Atjehnees
supi
[jenever]
<via Indonesisch>
bron: Djajadiningrat 1934 (RA)
-
▾ Berbice-Nederlands
sopi
[sterkedrank]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:660)
-
▾ Boeginees
sôpi
[jenever]
bron: Matthes 1874 (mat)
-
▾ Indonesisch
sopi
[alcoholische drank]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Kupang-Maleis
sopi
[arak]
bron: Prick 1906 (Prick 1906)
-
▾ Letinees
sopi
[jenever]
bron: Engelenhoven (veldwerk Van Engelenhoven)
-
▾ Madoerees
supi
[ jenever]
bron: Penninga 1936 (PH)
-
▾ Makassaars
sôpi
[jenever]
bron: Matthes 1885 (BF)
-
▾ Menadonees
sopi
[arak]
bron: Prick 1906 (Prick 1906)
-
▾ Minangkabaus
sopi
[likeur]
bron: Moussay 1995 (Moussay)
-
▾ Nias
sofi
[brandewijn]
bron: Lafeber 1922 (Lafeber)
-
▾ Petjoh
sopi
[borreltje]
bron: Cress 1998 (Cress)
-
▾ Saramakkaans
sópi, adjobí
[sterkedrank]
<via Sranantongo>
bron: Donicie 1963 (Donicie)
-
▾ Sasaks
supi
[portwijn]
bron: Goris 1938 (Goris)
-
▾ Singalees
zōppi
†verouderd
[borrel]
-
▾ Skepi-Nederlands
sopi
[sterkedrank, rum]
bron: Robertson 1989 (Robertson 1989)
-
▾ Surinaams-Javaans
sopi
[sterkedrank]
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Ternataans-Maleis
sopi
[arak]
bron: Prick 1906 (Prick 1906)
-
▾ Warau
sobi
[rum]
bron: Barral 1957 Goeje 1930 (Goeje 1930, Barral 1957)
-
▾ Engels
sopie
[(teug) sterkedrank]
datering: 1696 (1651-1700)
etymologie: ad. Du. zoopje (or a. Cape Du. sopie) dram, sip, dim. of zope (now dial.) sope n.
bron: OED2 1989 (OED2)
-
▾ Negerhollands
soopi, soopie, soopje, sopi, supi
[sterkedrank, rum]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: soopi, soopje (old 1776), soopie (Hesseling 1905), sopi (djdj 1926), supi (djdj 1926, Robertson 1989). old 1776: brandewijn = stil soopje
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 Oldendorp 1996 Robertson 1989 (old 1776, Hesseling 1905, djdj 1926, Robertson 1989)
-
▾ Sranantongo
sopi
[sterkedrank; rum]
datering: 1783 (1751-1800)
afleidingen en samenstellingen: sopibere (bierbuik), sopiman (dronkaard)
bron: Blanker 2005 Focke 1855 Stichting 1995 Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N, Schu, Fo, SR)
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
sopie
[een borrel, sterkedrank]
<via Afrikaans>
-
▾ Fries
soopje
[drank, teug sterkedrank]
-
▾ Papiaments
soppi
†verouderd
[teugje]
-
▾ Creools-Engels van de Maagdeneilanden
sopi
†verouderd
[rum]
<via Negerhollands>
-
▾ Ambons-Maleis
sopi
[arak]
-
▾ zoöplankton
[soort plankton]
-
▾ Indonesisch
zooplankton
[soort plankton]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Indonesisch
zooplankton
[soort plankton]
-
▾ zoopwinkel
[kroeg]
-
▾ Sranantongo
sopiwenkri
[kroeg]
bron: Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N)
-
▾ Sranantongo
sopiwenkri
[kroeg]
-
▾ zoor
[droog, dor, uitgedroogd]
-
▾ Duits
sor, zoar
(dialect)
[scherp, rauw]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: zōăr vereinzelt Klevld in Geld-Schravelen, zu ndl. zoor »trocken« scharf, rauh, mnd. sor Sg. t. m.: Carex-Arten auf feuchten Wiesen u. im Gebüsch.
bron: RhWB 1928-1971 (RhWB)
-
▾ Duits
sor, zoar
(dialect)
[scherp, rauw]
-
▾ zootje
[hoeveelheid gevangen vis]
-
▾ Papiaments
sochi
[hoeveelheid gevangen kleine visjes]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Papiaments
sochi
[hoeveelheid gevangen kleine visjes]
-
▾ zore haring
[(verouderd) gerookte haring]
-
▾ Frans
hareng saur
[gerookte haring]
datering: 1101-1200 (1101-1150)
afleidingen en samenstellingen: saurer, sauret, saurin , sauris, saurissage, saurisserie, saurisseur,euse
etymologie: PR: moy.néerl. soor
bron: Dubois 1979 Robert 1993 Valkhoff 1949 Walter 1997 (PRobert, Walter, Valkhoff, Larousse)
-
▾ Bretons
sol harenk
[gerookte haring]
<via Frans>
-
▾ Frans
hareng saur
[gerookte haring]
-
▾ zorg
[toewijding; verzorging, verpleging]
zelfstandig naamwoord ; datering: 901-1000;
thema: mensenwereld
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Sarnami
sorgu
[verzorging]
bron: Santokhi 2005 (Santokhi)
-
▾ Negerhollands
sorg
[toewijding; verzorging, verpleging]
-
▾ Sranantongo
sorgu
[toewijding; verzorging, verpleging]
-
▾ Sarnami
sorgu
[verzorging]
-
▾ zorgen
[zorg dragen voor; verzorgen]
-
▾ Papiaments
sòru (pa)
[zorg dragen voor; letten op, waken voor; verzorgen]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Saramakkaans
solúgu
[zorg dragen voor; verzorgen]
bron: Bakker (Bakker pc)
-
▾ Surinaams-Javaans
sorgu, nyoru, nyorgoni
[zorg dragen voor; verzorgen]
<via Sranantongo>
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Negerhollands
sorg, sorǝk
[zorg dragen voor; verzorgen]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: sorg, ook: draag sorg (old 1776), sorǝk (djdj 1926), sorg (Hesseling 1905: 217)
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, djdj 1926, Hesseling 1905: 217)
-
▾ Sranantongo
sorgu
[zorg dragen voor; verzorgen]
-
▾ Papiaments
sòru (pa)
[zorg dragen voor; letten op, waken voor; verzorgen]
-
▾ zorglijn
[lijn die zorgt dat het roer niet verloren gaat als het los is geraakt]
-
▾ Russisch
sorlin’
[lijn die zorgt dat het roer niet verloren gaat als het los is geraakt]
etymologie: Zorglijn. Een sterk touw achter door de steven aan het roer vast, om hetzelve te houden, bij aldien de vingerlingen braken: het komt wederzijds door kleine gaten in het schip, die met doppen omringt zijn, gelijk ook het gat, daar het touw deursteekt, 't geen de boot hout: het dient mede om het roer ter neder te houden, als het opstuit. W. Een zorglijn dan is een touw en bij uitneemendheid aan het roer, dat een schipper daaraan doet uit vrees en zorg, dat er iets aan het roer mocht breken en daardoor hetzelve komen te verliezen. WINSCH. Zie de tegenwoordige woordenboeken op zorgketting. Russ. sorlin’, sauvegarde du gouvernail, chaine du gouvernail.
bron: Meulen 1909 (VdMeulen 1909)
-
▾ Zweeds
sortlina
[lijn die zorgt dat het roer niet verloren gaat als het los is geraakt]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: SAOB; liksom d. smerte o. t. schmarten av nl. smarten. av omtvistat urspr.–
bron: SAOB 1898 (SAOB)
-
▾ Fins
sortliina, sorkliina
[lijn die zorgt dat het roer niet verloren gaat als het los is geraakt]
<via Zweeds>
-
▾ Russisch
sorlin’
[lijn die zorgt dat het roer niet verloren gaat als het los is geraakt]
-
▾ Zorgvliet
[benaming voor buitenhuizen en landgoederen]
-
▾ Surinaams-Javaans
Slomprit
[plaatsnaam]
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Surinaams-Javaans
Slomprit
[plaatsnaam]
-
▾ zorgvuldig
[zorgdragend]
bijvoeglijk naamwoord ; datering: 1511-1520;
thema: mensenwereld
Klik hier voor de volledige woordfiche -
▾ zot
[dwaas, gek]
-
▾ Berbice-Nederlands
soto
[dwaas, gek]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:660)
-
▾ Duits
sotten
(dialect)
[(over kinderen) huilend aanstellen]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits ; afleiding
etymologie: sotten eine Abl. zu ndl. zot, mndl. sot, sott, mnd. sot »kränklich« zu frz. sot »geck«, u. zwar sǫtən Nfrk in Mörs, Sol-Ohligs, Dinsl-Walsum schw.: sich weinerlich anstellen, w. sprechen, von kleinen Kindern; et Kend ös de ganze Märgen an et s. — Abl.: die Sotterei, dat Gesott.
bron: RhWB 1928-1971 (RhWB)
-
▾ Negerhollands
sot
[dwaas, gek]
-
▾ Berbice-Nederlands
soto
[dwaas, gek]
-
▾ zout
[keukenzout, natriumchloride]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1001-1100;
thema: zintuiglijkheden
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Shona
saut
[keukenzout, natriumchloride]
<via Afrikaans>
bron: Leefmans 2002 (Leefmans)
-
▾ Loup
sat
[keukenzout, natriumchloride]
bron: Bakker 1995 (Bakker 1995)
-
▾ Mahican
săschuak
[keukenzout, natriumchloride]
-
▾ Berbice-Nederlands
sautu
[keukenzout, natriumchloride]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:656)
-
▾ Aucaans
sawtoe
[keukenzout, natriumchloride]
bron: Wakaman 1979 (Wakaman 76)
-
▾ Saramakkaans
sátu
[keukenzout, natriumchloride]
bron: Donicie 1963 (Donicie)
-
▾ Sranantongo
sowtu
[keukenzout, natriumchloride]
datering: 1783 (1751-1800)
bron: Blanker 2005 Focke 1855 Stichting 1995 Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N, Schu, Fo, SR)
-
▾ Negerhollands
sout
[keukenzout, natriumchloride]
datering: 1776 (1751-1800)
afleidingen en samenstellingen: djdj 1926: sougut = iets zouts, d.w.z. gezouten vlees, Hesseling 1905: sowed gut = pekelvlees, gezouten vlees
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, Hesseling 1905, djdj 1926)
-
▾ Shona
saut
[keukenzout, natriumchloride]
<via Afrikaans>
-
▾ zouten
[met zout bestrooien, toebereiden]
-
▾ Sranantongo
sowtu
[met zout bestrooien, toebereiden; gezouten]
datering: 1783 (1751-1800)
bron: Blanker 2005 Focke 1855 Stichting 1995 Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N, Schu, Fo, SR)
-
▾ Negerhollands
sout
[met zout bestrooien, toebereiden]
-
▾ Sranantongo
sowtu
[met zout bestrooien, toebereiden; gezouten]
-
▾ zoutevis
[gezouten kabeljauw]
-
▾ Sarnami
soutufisi
[gezouten kabeljauw]
bron: Santokhi 2005 (Santokhi)
-
▾ Sranantongo
sowtfisi
[gezouten kabeljauw]
bron: Blanker 2005 (Prisma S-N 2005)
-
▾ Sarnami
soutufisi
[gezouten kabeljauw]
-
▾ zoutkop
[van overzee, t.w. uit Afrika aangevoerde negerslaaf, zoutwaterneger]
-
▾ Negerhollands
soutkop
[van overzee, t.w. uit Afrika aangevoerde negerslaaf, zoutwaterneger]
-
▾ Negerhollands
soutkop
[van overzee, t.w. uit Afrika aangevoerde negerslaaf, zoutwaterneger]
-
▾ zoutkruid
[zeekraal]
-
▾ zoutpan
[droogbekken voor zoutbereiding]
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
salt pan
[droogbekken voor zoutbereiding]
datering: 1786 (1751-1800)
status: leenvertaling
etymologie: Calque formed on S. Afr. Du. zoutpan (later Afk. soutpan) zout salt + pan.
bron: Silva 1996 (DSAE)
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
salt pan
[droogbekken voor zoutbereiding]
-
▾ zoutpot, zoutvat
[tafelgarnituur, keukengarnituur dat het zout bevat]
-
▾ Sranantongo
sowtpato
[tafelgarnituur, keukengarnituur dat het zout bevat]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Negerhollands
sout-vat
[tafelgarnituur, keukengarnituur dat het zout bevat]
-
▾ Sranantongo
sowtpato
[tafelgarnituur, keukengarnituur dat het zout bevat]
-
▾ zoutzuur
[oplossing van waterstofchloride in water]
-
▾ Papiaments
zoutzür
[chloorwaterstof, opgelost in water]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Japans
ensan
[oplossing van waterstofchloride in water, lett. zoutzuur]
-
▾ Chinees
yansuan
[oplossing van waterstofchloride in water]
<via Japans>
-
▾ Papiaments
zoutzür
[chloorwaterstof, opgelost in water]
-
▾ zoveel
[onbepaald hoofdtelwoord om hoeveelheid aan te geven]
-
▾ Berbice-Nederlands
sofele, sufele
[onbepaald hoofdtelwoord om hoeveelheid aan te geven]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:659)
-
▾ Negerhollands
sooveel, sovēl, sowēl, suwē
[onbepaald hoofdtelwoord om hoeveelheid aan te geven]
datering: 1770 (1751-1800)
etymologie: sooveel (Magens 1770, old 1776), sovēl, sowēl, suwē (djdj 1926)
bron: Magens 1770 (Magens 1770, old 1776, djdj 1926)
-
▾ Berbice-Nederlands
sofele, sufele
[onbepaald hoofdtelwoord om hoeveelheid aan te geven]
-
▾ zowel (als)
[nevenschikkend voegwoord: evenzeer (als)]
-
▾ Negerhollands
so wel as
[nevenschikkend voegwoord: evenzeer (als)]
-
▾ Negerhollands
so wel as
[nevenschikkend voegwoord: evenzeer (als)]
-
▾ zozo
[bijwoord van hoedanigheid: matig]
-
▾ Negerhollands
soso
[bijwoord van hoedanigheid: matig]
-
▾ Negerhollands
soso
[bijwoord van hoedanigheid: matig]
-
▾ zucht
[sterke uitademing]
-
▾ Sranantongo
soktu
[sterke uitademing]
bron: Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N)
-
▾ Negerhollands
sucht
[sterke uitademing]
-
▾ Sranantongo
soktu
[sterke uitademing]
-
▾ zuchten
[hoorbaar uitademen]
-
▾ Sranantongo
soktu
[hoorbaar uitademen]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Fries
suchtsje
[hoorbaar uitademen]
bron: Århammar 2003 (Arhammar)
-
▾ Negerhollands
sucht
[hoorbaar uitademen]
-
▾ Zweeds
sukta
[snakken, smachten]
datering: 1807 (1801-1850)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: sedan 1807; jfr sv. dial. sukta 'åtrå'; av lågty. suchten, suften 'längta efter; sucka'; bildn. till supa i bet. 'dra in (luft)'
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Sranantongo
soktu
[hoorbaar uitademen]
-
▾ zuid ten oosten
[windrichting]
-
▾ Russisch
zju(j)d-ten-ost
[windrichting]
-
▾ Deens
syd til øst
[windrichting]
etymologie: Hammerich 45 p. 346: Af Verdenshjørnenavnene er Syd hollandsk, de andre ægte nordiske men den Inddeling af Kompasrosen·i 32 Streger, som Sømændene bruger: Nord, Nord til øst, Nordnordøst, Nordøst til Nord, Nordøst til øst o. s. v., synes vi at have faaet fra Holland
bron: (Hammerich 45)
-
▾ Russisch
zju(j)d-ten-ost
[windrichting]
-
▾ Zuid-Afrika
[staat aan de zuidpunt van Afrika]
-
▾ Arabisch (MSA)
janūb ifrīqiyā
[staat aan de zuidpunt van Afrika]
-
▾ Maltees
l-Afrika tan-Nofsinhar
[staat aan de zuidpunt van Afrika]
<via Engels>
-
▾ Turks
Güney Afrika
[staat aan de zuidpunt van Afrika]
<via Engels>
-
▾ Koerdisch
Afrîqa Başûr
[staat aan de zuidpunt van Afrika]
<via Engels>
-
▾ Engels
South Africa
[staat aan de zuidpunt van Afrika]
<via Afrikaans>
bron: internet (internet)
-
▾ Arabisch (MSA)
janūb ifrīqiyā
[staat aan de zuidpunt van Afrika]
-
▾ Zuid-Afrikaans
[uit Zuid-Afrika]
-
▾ Frans
sud-africain
[uit Zuid-Afrika]
<via Afrikaans>
datering: 1901-1925 (1901-1950)
etymologie: PR: de sud et africain; Cherpillod: Afrique du Sud, Afr. Suid-Afrika, van afr. suid = nl. zuiden
bron: Robert 1993 (PRobert)
-
▾ Frans
sud-africain
[uit Zuid-Afrika]
<via Afrikaans>
-
▾ zuid(en)
[windstreek]
-
▾ Oekraïens
zjujd
[zuiden (in de zeemanstaal)]
<via Russisch>
bron: Beloded 1970 (Beloded)
-
▾ Ests
süüd
[windstreek]
-
▾ Litouws
ziuidas
[windstreek]
-
▾ Deens
syd
[windstreek]
afleidingen en samenstellingen: om de syd=om de zuid (OOD: efter holl. om de zuid; nu næppe br.)
etymologie: fra middelnedertysk sut eller nederlandsk zuid oprindelig 'mod solen', jævnfør søndre, OOD: fra nt., nht. süd; formerne Syder, Sør svarer dels til ty. (egl. nt.) süder, adv. og i ssgr. (se Syder-), dels til sv. söder, fsv. söd(h)er, subst. (til sv. söder, adv., se u. III. syd)
bron: (DDO, OOD, Arnesen, Duden Univeral, Bach, Bluhme, Grimm, Hammerich 45)
-
▾ Sranantongo
zuid
[windstreek]
-
▾ Noors
syden
[windstreek]
bron: Arnesen (Arnesen)
-
▾ Creools-Portugees (Ceylon)
suid
[windstreek]
bron: Avram 2013 (Avram, Andrei A. (2013), ‘The Dutch lexical contribution to three Asian Portuguese Creoles’, in: PAPIA, São Paulo, 23, 1, 51-74.)
-
▾ Duits
süd, Süden
[windstreek]
datering: 1151-1200
etymologie: Das Substantiv ist wie die zugehörigen Adverbien früh von den (seefahrenden) Niederländern entlehnt (in der ndd. Form sud seit dem 12. Jh., in der ndl. Form süd seit dem 15. Jh.). Auszugehen ist von g. *sunTa- (usw.) in anord. súdr n., ae. (Adv.) sUT, afr. sUth, as. sUth Adv., dann ndd. weiter sUd, nndl. zuid. Das Substantiv "Süden" ist überall jünger als die Adverbien ("südwärts, von Süden"). Herkunft umstritten. DU: mhd. sud= Süd(wind), zu mniederl. suut= im, nach Süden (seit dem 15.Jh. in der Form süd unter Anlehnung an die niederl. mundartl. ü-Aussprache), H. u., viell. eigtl.= nach oben (=in der Richtung der aufsteigenden Sonnenbahn) Bach: die hd. Form des Worts steckt in Namen wie Sundgau, Sontheim) Bluhme: Lehnwort: Nl. Phon: Nl. ui > nhd. ü wie in Büse, Kombüse, Düne, Klüver, Stüber, flüstern. Grimm: die form sûden ist gleichzeitig mit sûd ende des 12. jh. aus dem ndl.-nd. ins hd. gedrungen, vgl. darüber sowie über die weitere wortgeschichte bei süd A, ebenda über die formen suden und süden
bron: Bach 1965 Duden Universal 2003 Kluge 2002 (Kluge, Duden Universal, Bach, Bluhme, Grimm)
-
▾ Zweeds
syden, syd
[windstreek]
datering: 1642 (1601-1650)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
afleidingen en samenstellingen: sydgräns, sydvart
etymologie: SAOB; väsentligen av mlt. sü¯den,nl. zuiden l. t. süden o. etymologiskt identiskt med SYDAN; delvis dock (i sht i bet. 2 ) sg. best. av SYD, sbst. 2. NEO: sedan 1642; av lågty., ty. süd med samma bet.; jfr 1söder
bron: SAOB 1898 (SAOB, NEO)
-
▾ Russisch
zjujd
[zuiden (in de zeemanstaal)]
datering: 1720 (1701-1750)
etymologie: Aus ndl. zuid dass. s. Meulen 107 (wo Genaueres).
bron: Šanskij 1963 (Vasmer, ESR, VdMeulen 1909)
-
▾ Negerhollands
sud, seit, syd
[windstreek]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: sud (old 1776), seit (djdj 1926), syd (Hesseling 1905: 215)
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, djdj 1926, Hesseling 1905: 215)
-
▾ Papiaments
sùit, zùit (ouder: zuid, zeid)
[windstreek]
datering: 1859 (1851-1900)
etymologie: Uit Ewijk p. 134
bron: (Joubert PN, Putman1859, Ewijk)
-
▾ Fins
syyt(i)
[windstreek]
<via Zweeds>
-
▾ Esperanto
sudo
[windstreek]
<via Duits>
datering: 1889 (1851-1900)
afleidingen en samenstellingen: sudulo ‘zuiderling’
etymologie: Geleend via Du Süd(en). De uitgang -o is standaard voor substantieven in Esp. Volgens Vil 5 is het koppel oriento-okcidento ‘oost-west’ van Romaanse, maar het koppel nordo-sudo ‘noord-zuid’ van Germaanse oorsprong. Als dit zo is, is de ontleningsweg Esp < Du < Nl plausibel.
bron: Cherpillod 2003 Vilborg 1989-2001 (Cherp, Vil 5)
-
▾ Oekraïens
zjujd
[zuiden (in de zeemanstaal)]
<via Russisch>
-
▾ zuider
[uit, van het zuiden]
-
▾ Duits
süder
[uit, van het zuiden]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: SÜDER, adv. , adj., südlich, in dieser form ende des 12. jh. mit sûden und sûd, s. DWB süd A 4, aus dem ndl. -nd. ins hochdt. gedrungen.
bron: Grimm 1854-1971 (Grimm)
-
▾ Duits
süder
[uit, van het zuiden]
-
▾ Zuiderzee
[oude Nederlandse binnenzee]
-
▾ Duits
Südersee
[oude Nederlandse binnenzee]
etymologie: südersee, f., vereinzelt auch m. (s. u. Rollenhagen und Campe); im süden gelegene see, 'gegensatz nordersee ..., beides eigentlich und zunächst nur für Holland geltende bezeichnung lokaler meeresteile, die jedoch heute als Zuidersee und Nordsee allgemein üblich sind' Wehrle zs. f. dt. wortf. 8, 347; vgl. suyderzee lacus s. sinus amplissimus inter Frisiam et Hollandiam Kilian (1605) 541; 'südersee, holl. zuydersee ... ist in Holland ein groszer meerbusen des Deutschen meeres (d. i. der heutigen Nordsee), von welchem er durch die holländischen inseln abgesondert wird' Chomel 8, 1794. so schon im mnd. geläufig und bes. in hansischen urkunden zahlreich belegt:, so auch im nl. des 17. jh. s. u. in der hochdt. schriftsprache erscheint sud-, südsee erst seit der zweiten hälfte des 17. jh., zunächst in übersetzungen aus dem holländischen; gebucht
bron: Grimm 1854-1971 (Grimm)
-
▾ Duits
Südersee
[oude Nederlandse binnenzee]
-
▾ zuidoost
[windrichting]
-
▾ Papiaments
sùitost, zùitost
[windrichting]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Litouws
ziuidostas
[windrichting]
-
▾ Zweeds
syd ost
[windrichting]
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Russisch
zju(j)d-ost
[windrichting]
-
▾ Deens
sydost
[(binnen de scheepvaart) windrichting]
etymologie: OOD: fra ty. südost ell. holl. zuidoost (glholl. suutoost), jf. eng. southeast; sml. I. -øst; nu ell. dial, Hammerich 45 p. 346: Af Verdenshjørnenavnene er Syd hollandsk, de andre ægte nordiske men den Inddeling af Kompasrosen·i 32 Streger, som Sømændene bruger: Nord, Nord til øst, Nordnordøst, Nordøst til Nord, Nordøst til øst o. s. v., synes vi at have faaet fra Holland
bron: (OOD, Hammerich 45)
-
▾ Fins
syyt usti
[windrichting]
<via Zweeds>
-
▾ Papiaments
sùitost, zùitost
[windrichting]
-
▾ zuidoost ten oosten
[windrichting]
-
▾ Russisch
zju(j)d-ost-ten-ost
[windrichting]
-
▾ Deens
sydøst til øst
[windrichting]
etymologie: Hammerich 45 p. 346: Af Verdenshjørnenavnene er Syd hollandsk, de andre ægte nordiske men den Inddeling af Kompasrosen·i 32 Streger, som Sømændene bruger: Nord, Nord til øst, Nordnordøst, Nordøst til Nord, Nordøst til øst o. s. v., synes vi at have faaet fra Holland
bron: (Hammerich 45)
-
▾ Russisch
zju(j)d-ost-ten-ost
[windrichting]
-
▾ zuidoost ten zuiden
[windrichting]
-
▾ Russisch
zju(j)d-ost-ten-zju(j)d
[windrichting]
-
▾ Deens
sydøst til syd
[windrichting]
etymologie: Hammerich 45 p. 346: Af Verdenshjørnenavnene er Syd hollandsk, de andre ægte nordiske men den Inddeling af Kompasrosen·i 32 Streger, som Sømændene bruger: Nord, Nord til øst, Nordnordøst, Nordøst til Nord, Nordøst til øst o. s. v., synes vi at have faaet fra Holland
bron: (Hammerich 45)
-
▾ Russisch
zju(j)d-ost-ten-zju(j)d
[windrichting]
-
▾ zuidwest
[windrichting]
-
▾ Papiaments
sèdiwèst, zùitwèst, sùitwèst, suduwèst, seiduèst, sùiduèst, suduèst, zùitwest
[windrichting]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Litouws
ziuidvestas
[windrichting]
etymologie: ol. zuiden - pietūs (šalis) + vest - vakarai
bron: Vaitkevičiūtė 2007 (V. Vaitkevičiūtė)
-
▾ Zweeds
sydväst
[windrichting]
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Russisch
zju(j)d-ten-vest, zju(i)d-vest
[windrichting]
etymologie: Zuid ten Westen, Russ. Zju(j)d-ten-vest; Zuid West, Russ. Zju(i)d-vest
bron: Meulen 1909 (VdMeulen 1909)
-
▾ Noors
sydvest
[windrichting]
bron: Arnesen (Arnesen)
-
▾ Deens
sydvest
[windrichting]
etymologie: Hammerich 45 p. 346: Af Verdenshjørnenavnene er Syd hollandsk, de andre ægte nordiske men den Inddeling af Kompasrosen·i 32 Streger, som Sømændene bruger: Nord, Nord til øst, Nordnordøst, Nordøst til Nord, Nordøst til øst o. s. v., synes vi at have faaet fra Holland
bron: (Hammerich 45)
-
▾ Fins
syyt westi
[windrichting]
<via Zweeds>
-
▾ Papiaments
sèdiwèst, zùitwèst, sùitwèst, suduwèst, seiduèst, sùiduèst, suduèst, zùitwest
[windrichting]
-
▾ zuidwest ten westen
[windrichting]
-
▾ Russisch
zju(j)d-vest-ten-vest
[windrichting]
-
▾ Deens
sydvest til vest
[windrichting]
etymologie: Hammerich 45 p. 346: Af Verdenshjørnenavnene er Syd hollandsk, de andre ægte nordiske men den Inddeling af Kompasrosen·i 32 Streger, som Sømændene bruger: Nord, Nord til øst, Nordnordøst, Nordøst til Nord, Nordøst til øst o. s. v., synes vi at have faaet fra Holland
bron: (Hammerich 45)
-
▾ Russisch
zju(j)d-vest-ten-vest
[windrichting]
-
▾ zuidwest ten zuiden
[windrichting]
-
▾ Russisch
zju(j)d-vest-ten-zju(j)d
[windrichting]
-
▾ Deens
sydvest til syd
[windrichting]
etymologie: Hammerich 45 p. 346: Af Verdenshjørnenavnene er Syd hollandsk, de andre ægte nordiske men den Inddeling af Kompasrosen·i 32 Streger, som Sømændene bruger: Nord, Nord til øst, Nordnordøst, Nordøst til Nord, Nordøst til øst o. s. v., synes vi at have faaet fra Holland
bron: (Hammerich 45)
-
▾ Russisch
zju(j)d-vest-ten-zju(j)d
[windrichting]
-
▾ zuidwester
[breedgerande, waterdichte hoed]
-
▾ Deens
sydvest
[breedgerande, waterdichte hoed]
status: Ambigu: Nederlands of Engels
etymologie: efter ty. südwester, holl. zuidwester, eng. southwester, Saabye: Nederlands, Bartz: Niederländ zuidwester, engl. soutwester seit 1831 nachgewiesen, dt. Belege kurz darauf. Die Herkunft ist trotz vieler Theorien ungeklärt., FuT: von holl. zuidwester, nd. südwester
bron: Bartz 2007 Dahlerup 1919-1956 Falk 1910-1911 Grimm 1854-1971 Hammerich 1945 (OOD, FuT, Saabys, Grimm, Bartz, Hammerich 45 p. 344, FuT)
-
▾ Engels
south-wester
[breedgerande, waterdichte hoed]
bron: Tempelaars 1991 (Tempelaars)
-
▾ Noors
sydvest
[breedgerande, waterdichte hoed]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: FuT: von holl. zuidwester, nd. südwester; NROi: eft. holl. zuidwester , eng. southwester , egtl. "dekning mot sydvestvind"
bron: Falk 1910-1911 NROi (FuT; NROi)
-
▾ Pools
ziudwestka
[breedgerande, waterdichte hoed]
status: Ambigu: Nederlands of Duits
etymologie: nm.Sudwester, hol.zuid-wester "płd.-zach."
bron: Kopaliński 2007 (Wladyslaw Kopalinski)
-
▾ Zweeds
sydväst
[breedgerande, waterdichte hoed]
status: Ambigu: Nederlands of Duits
afleidingen en samenstellingen: ~hat (hoed); ~brätte (hoedrand van zuidwester)
etymologie: SAOB; efter t. südwester l. nl. zuidwester l. eng. south-wester, south wester; avledn. av SYD-VÄST, adv., sbst. 1 o. adj.
bron: SAOB 1898 (SAOB)
-
▾ Russisch
zjudvéstka
[breedgerande, waterdichte hoed]
etymologie: VdMeulen: Zuidwester, breedgerande geoliede zeemanshoed of -kap, tot bescherming dienende tegen regen en wind. Russ. zjudvéstka, zie Zee- en Scheepst. 245. Terwijl Dal' het woord aldus heeft, vindt men het bij Stanjukovič steeds in de vorm zjujdvestka, b.v. 1, 212: nesmotrja na novyj doždevik i nachlobučennuju zjujdvestku (ondanks zijn nieuwe regenjas en zijn diep in zijn hoofd getrokken zuidwester) en 1, 214: na nem byl doždevik i zjujdvestka (hij had een regenjas aan en een zuidwester op). Vgl. de namen der elf kompasstreken waarin zuid voorkomt (Zee- en Scheepst. 107), die eveneens in het russ. zjud of zjujd hebben. VdMeulen 1909: Zuidwester. Breedgerande hoed of kap met wasdoek of geolied linnen overtrokken en de zeeman tot bescherming dienende tegen regen en wind. v. L. Russ. zjudvéstka D., mors. nepromokaemaja kruglaja šljapa, ot doždej (zeew. ondoordringbare ronde hoed, tegen regen).
bron: Meulen 1959 (VdMeulen 1959, VdMeulen 1909)
-
▾ Duits
Südwester
[breedgerande, waterdichte hoed]
datering: 1851 (1851-1900)
etymologie: pas in 19e eeuw. Bartz: Niederländ zuidwester, engl. soutwester seit 1831 nachgewiesen, dt. Belege kurz darauf. Die Herkunft ist trotz vieler Theorien ungeklärt.
bron: Bartz 2007 Grimm 1854-1971 (Grimm, Bartz)
-
▾ Deens
sydvest
[breedgerande, waterdichte hoed]
-
▾ zuidzijde
[aan de kant van het zuiden]
-
▾ Duits
südenseite
[aan de kant van het zuiden]
datering: 1501-1550
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits ; betekenisontlening
etymologie: südseite, vereinzelt im 16. jh. unter einflusz der nd.-ndl. seemannssprache: in 28. gradus auff der suden seiten der linien equinoctial
bron: Grimm 1854-1971 (Grimm)
-
▾ Negerhollands
seitśi
[aan de kant van het zuiden]
-
▾ Duits
südenseite
[aan de kant van het zuiden]
-
▾ zuidzuidoost
[windrichting]
-
▾ Russisch
zju(j)d-zju(j)d-ost
[windrichting]
-
▾ Deens
sydsydøst
[windrichting]
etymologie: Hammerich 45 p. 346: Af Verdenshjørnenavnene er Syd hollandsk, de andre ægte nordiske men den Inddeling af Kompasrosen·i 32 Streger, som Sømændene bruger: Nord, Nord til øst, Nordnordøst, Nordøst til Nord, Nordøst til øst o. s. v., synes vi at have faaet fra Holland
bron: (Hammerich 45)
-
▾ Russisch
zju(j)d-zju(j)d-ost
[windrichting]
-
▾ zuidzuidwest
[windrichting]
-
▾ Russisch
zju(j)d-zju(j)d-vest
[windrichting]
-
▾ Deens
sydsydvest
[windrichting]
etymologie: Hammerich 45 p. 346: Af Verdenshjørnenavnene er Syd hollandsk, de andre ægte nordiske men den Inddeling af Kompasrosen·i 32 Streger, som Sømændene bruger: Nord, Nord til øst, Nordnordøst, Nordøst til Nord, Nordøst til øst o. s. v., synes vi at have faaet fra Holland
bron: (Hammerich 45)
-
▾ Russisch
zju(j)d-zju(j)d-vest
[windrichting]
-
▾ zuigeling
[kindje dat nog gezoogd wordt]
-
▾ Engels
suckling
[kind of dier dat nog gezoogd wordt]
datering: 1401-1500 (1401-1450)
etymologie: f. SUCK+-LING1. prob.after MDu. su<lengte>geling (Du. zuigeling) = MHG. so<lengte>gelinc (G. säugling). Suckling occurs as a surname xiii.
bron: Onions 1983 (ODEE)
-
▾ Fries
sûgeling
[kindje dat nog gezoogd wordt]
-
▾ Fries
sûchling
[kindje dat nog gezoogd wordt]
-
▾ Negerhollands
sygligen
[kindje dat nog gezoogd wordt]
-
▾ Engels
suckling
[kind of dier dat nog gezoogd wordt]
-
▾ zuigen
[met de mond naar zich toe trekken]
-
▾ Sranantongo
soigi
[met de mond naar zich toe trekken; intrekken (verf); pijpen (seksuele handeling)]
bron: Blanker 2005 Stichting 1995 Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N, SR)
-
▾ Negerhollands
sug
[met de mond naar zich toe trekken]
datering: 1776 (1751-1800)
afleidingen en samenstellingen: old 1776: zuigeling = een kind na mama borst
bron: Oldendorp 1996 (old 1776)
-
▾ Sranantongo
soigi
[met de mond naar zich toe trekken; intrekken (verf); pijpen (seksuele handeling)]
-
▾ zuiger
[zuigmachine]
-
▾ Indonesisch
séger, séher
[piston]
bron: Stevens 2004 (S&T-T2004)
-
▾ Javaans
sèker
(dialect)
[zuigmachine]
bron: Veldwerk Hoogervorst (Veldwerk T.Hoogervorst 2007)
-
▾ Indonesisch
séger, séher
[piston]
-
▾ zuil
[pilaar]
-
▾ Fries
suil
[pilaar]
-
▾ Fries
suil
[pilaar]
-
▾ zuimen
[(verouderd) dralen]
-
▾ Negerhollands
suum
[dralen]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: old 1776: wacht niet zo lang = no suum
bron: Oldendorp 1996 (old 1776)
-
▾ Negerhollands
suum
[dralen]
-
▾ zuinig
[spaarzaam]
-
▾ Sranantongo
soiniki
[spaarzaam]
bron: Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N)
-
▾ Sranantongo
soiniki
[spaarzaam]
-
▾ zuipen
[onmatig drinken]
-
▾ Saramakkaans
zoin
[(onmatig) drinken]
bron: Bakker (Bakker pc)
-
▾ Sranantongo
soipi
[onmatig drinken]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
gesuip
[dronken]
<via Afrikaans>
-
▾ Saramakkaans
zoin
[(onmatig) drinken]
-
▾ zuiper
[dronkaard]
-
▾ zuivel
[melkproducten]
-
▾ Duits
Säubel, Sybel, Sywel
(dialect)
[melkproducten]
etymologie: Säubel ndl. zuivel ist als zȳwəl in Klev verbr. Sg. t. n.: alles, was aus Milch bereitet wird, Sahne, Butter, Käse. Kleverländisch
bron: RhWB 1928-1971 (RhWB)
-
▾ Duits
Säubel, Sybel, Sywel
(dialect)
[melkproducten]
-
▾ zuiver
[puur, helder]
-
▾ Sranantongo
soifri
[puur]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Saramakkaans
sóífí
[puur, helder]
<via Sranantongo>
bron: WOLD (WOLD)
-
▾ Duits
süwer
(dialect)
[zuiver van moraal]
etymologie: Schlüter in zijn: "Anhang: Mundartwörter weniger gesicherter"
bron: Schlüter 1952 (Schlüter)
-
▾ Papiaments
zùiver
[puur, helder, fantastisch, zeker]
-
▾ Sranantongo
soifri
[puur]
-
▾ zuiveren
[vrijmaken, reinigen]
-
▾ zulk
[aanwijzend voornaamwoord]
-
▾ Berbice-Nederlands
soloho
[aanwijzend voornaamwoord]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:660)
-
▾ Negerhollands
sulk
[aanwijzend voornaamwoord]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: old 1776: zo een, zulk een = soo een, sulk een
bron: Oldendorp 1996 (old 1776)
-
▾ Berbice-Nederlands
soloho
[aanwijzend voornaamwoord]
-
▾ zullen
[hulpwerkwoord van de toekomende tijd]
-
▾ Sranantongo
sa
[hulpwerkwoord bij onzekere toekomst]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Negerhollands
sa, sal
[hulpwerkwoord van de toekomende tijd (alle vormen)]
datering: 1776 (1751-1800)
afleidingen en samenstellingen: Rossem 1996: 52: zou = zouw
etymologie: sal (old 1776), sa, sal (djdj 1926, Hesseling 1905)
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, Hesseling 1905, djdj 1926)
-
▾ Sranantongo
sa
[hulpwerkwoord bij onzekere toekomst]
-
▾ zullie
[persoonlijk voornaamwoord: zij (mv.)]
-
▾ Petjoh
zoelie, zullie
[zij (mv.)]
bron: Loen 1994 (Loen)
-
▾ Negerhollands
sel, sellie, sen (ouder: sender)
[zij (derde persoon mv.)]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: sel, sen (djdj 1926), sellie (old 1776, Hesseling 1905), sender (djdj 1926, Hesseling 1905)
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, Hesseling 1905, djdj 1926)
-
▾ Petjoh
zoelie, zullie
[zij (mv.)]
-
▾ zult
[hoofdkaas]
-
▾ Papiaments
sel, sùl. sùlt
[zure zult, varkensoren]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Zweeds
sylta
[hoofdkaas]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
afleidingen en samenstellingen: kalvsylta, rullsylta
etymologie: före 1520; fornsv. sylta; av lågty. sülte med samma bet.; till 2sylta
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Noors
sylte
[hoofdkaas]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO: kanskje av 'sylte' [zie zulten, DG]; FuT: von mnd. sulte, 'salzquelle, salzwerk, sülze, gallerartiger absud' (holl. zult))
-
▾ Ests
sült
[hoofdkaas]
<via Zweeds>
bron: Kirjoittaja 1999 (SKP)
-
▾ Deens
sylte
[hoofdkaas]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: PNOE: nedertysk sulte 'saltkilde, sylte'
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Fins
syltty
[hoofdkaas]
<via Zweeds>
datering: 1637 (1601-1650)
bron: Häkkinen 2004 Kirjoittaja 1999 Nurmi 1998 Sadeniemi 2002 Schroderus 1637 (Schroderus, KH, NSSK, SKP, TN)
-
▾ Papiaments
sel, sùl. sùlt
[zure zult, varkensoren]
-
▾ zulten
[inmaken, conserveren]
-
▾ Deens
sylte
[inmaken, conserveren]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk sulten opr. 'salte'
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Zweeds
sylta
[inmaken, conserveren]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
afleidingen en samenstellingen: syltgryta, syltlök
etymologie: före 1520; fornsv. sylta 'lägga in; salta in'; av lågty. sülten 'koka i saltlake; sylta in'; besl. med 2salt; jfr insyltad, 1sylta
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Noors
zulten
[inmaken, conserveren]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: lty el nederl, besl m salt; FuT: entlehnt von mnd. sulten 'in gallerte kochen, einmachen'(holl. zulten 'in salzlake legen').
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Deens
sylte
[inmaken, conserveren]
-
▾ zunder
[(verouderd) ontstekingsmiddel]
-
▾ Javaans
sènter, swènter
[aansteker]
bron: Pigeaud 1989 (Pigeaud)
-
▾ Javaans
sènter, swènter
[aansteker]
-
▾ zuring
[plantengeslacht]
-
▾ Javaans
suring
[plantengeslacht]
bron: Pigeaud 1989 (Pigeaud)
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
suring
[plantennaam]
<via Afrikaans>
-
▾ Fries
suering
[plantengeslacht]
-
▾ Javaans
suring
[plantengeslacht]
-
▾ zus, zusje, zuster
[vrouwelijk kind m.b.t. kinderen van dezelfde ouders]
-
▾ Ambons-Maleis
susi
[vrouwelijk kind m.b.t. kinderen van dezelfde ouders]
bron: Prick 1906 (Prick 1906)
-
▾ Berbice-Nederlands
sos(o)ro
[vrouwelijk kind m.b.t. kinderen van dezelfde ouders]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:660)
-
▾ Creools-Portugees (Malakka)
susi
[oudere zus]
bron: Baxter 2004 (Baxter, Alan N. & Patrick de Silva (2004), A Dictionary of Kristang (Malacca Creole Portuguese) with an English-Kristang finderlist (Pacific Linguistics 564), Canberra.; Avram, Andrei A. (2013), ‘The Dutch lexical contribution to three Asian Portuguese Creoles’, in: PAPIA, São Paulo, 23, 1, 51-74.)
-
▾ Indonesisch
susi
[vrouwelijk kind m.b.t. kinderen van dezelfde ouders; aanspreekvorm van jonge, ongetrouwde meisjes]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Indonesisch
sus, zus, ses, sis
[respectvolle, vriendelijke aanspreekvorm voor een meisje of vrouw van ongeveer dezelfde leeftijd als de mannelijke spreker, of voor een telefoniste]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Jakartaans-Maleis
sus
[vrouwelijk kind m.b.t. kinderen van dezelfde ouders]
bron: Kähler 1966 (HANS)
-
▾ Javaans
ses
[aanspreekvorm voor een meisje]
bron: Pigeaud 1989 (Pigeaud)
-
▾ Kupang-Maleis
sus, susi, usi
[oudere zuster]
bron: Jacob 2003 (J&G)
-
▾ Menadonees
susi
[aanspreekvorm voor een meisje dat men niet kent]
bron: Clercq 1876 (FSA)
-
▾ Menadonees
ses
[aanspreekvorm voor oudere vrouw]
bron: Warokka 2004 (DJERY)
-
▾ Skepi-Nederlands
sóstər
[vrouwelijk kind m.b.t. kinderen van dezelfde ouders]
bron: Robertson 1989 (Robertson 1989)
-
▾ Duits
Süsje
(dialect)
[kleine zus]
etymologie: eine andere im nd. übliche gleichbedeutende und augenscheinlich etymologisch verwandte bildung susje brem. wb. 4, 1106, süsje ten Doornkaat Koolman 3, 368a ist wol entlehnt aus dem ndl., wo zusje als deminutiv zu zus, schwester erscheint. Wordt gebruikt in Bremen en Ostfriesland/Oost-Friesland
bron: Grimm 1854-1971 (Grimm, D-K)
-
▾ Creools-Portugees (Ceylon)
susse
[vrouwelijk kind m.b.t. kinderen van dezelfde ouders]
bron: Avram 2013 (Avram, Andrei A. (2013), ‘The Dutch lexical contribution to three Asian Portuguese Creoles’, in: PAPIA, São Paulo, 23, 1, 51-74.)
-
▾ Negerhollands
suschi, schuschi(i/e), śiśi, shishi, syssie
[vrouwelijk kind m.b.t. kinderen van dezelfde ouders]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: suschi, schuschi(i/e) (old 1776), suschi (Hesseling 1905), śiśi (djdj 1926), shishi (Robertson 1989)
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 Oldendorp 1996 Robertson 1989 (old 1776, Hesseling 1905, djdj 1926, Robertson 1989)
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
sus, sussie, suster
[vrouwelijk kind m.b.t. kinderen van dezelfde ouders]
<via Afrikaans>
-
▾ Creools-Engels van de Maagdeneilanden
sisi
†verouderd
[vrouwelijk kind m.b.t. kinderen van dezelfde ouders]
<via Negerhollands>
-
▾ Ambons-Maleis
susi
[vrouwelijk kind m.b.t. kinderen van dezelfde ouders]
-
▾ zuster
[verpleegster; lid van een vrouwelijke rooms-katholieke orde]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1905;
thema: werk en industrie
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Javaans
sester, sister
[verpleegster]
bron: Pigeaud 1989 (Pigeaud)
-
▾ Indonesisch
sester, sister, zuster
[verpleegster; katholieke non]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Sranantongo
sostru, zuster
[verpleegster]
afleidingen en samenstellingen: atososuster (verpleegster, zuster)
bron: Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N)
-
▾ Surinaams-Javaans
soster, sester
[verpleegster]
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Sarnami
sester
[verpleegster]
bron: Santokhi 2005 (Santokhi)
-
▾ Saramakkaans
soosútu
[verpleegster]
bron: WOLD (WOLD)
-
▾ Chinees-Maleis
ses
[aanspreekvorm voor vrouwelijke geloofsgenoten van gelijke leeftijd]
etymologie: gebruikt door Protestantse Chinezen
bron: Veldwerk Hoogervorst (Veldwerk T.Hoogervorst 2006)
-
▾ Kupang-Maleis
sus, susi, usi
[verpleegster]
bron: Jacob 2003 (J&G)
-
▾ Papiaments
sester, zùster
[verpleegster]
datering: 1999 (1951-2000)
bron: (Joubert PN)
-
▾ Javaans
sester, sister
[verpleegster]
-
▾ zusterdruif
[(Surinaams-Nederlands) bepaalde vrucht]
-
▾ Sranantongo
sistridroifi
[bepaalde vrucht]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Sranantongo
sistridroifi
[bepaalde vrucht]
-
▾ zuur
[wrang]
bijvoeglijk naamwoord ; datering: 1265-1270;
thema: zintuiglijkheden
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Petjoh
zuur zijn
[de pineut zijn]
-
▾ Berbice-Nederlands
siri
[wrang]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:664)
-
▾ Frans
sur
[zurig]
datering: 1130 (1101-1150)
status: frankisch ; afleiding
etymologie: PR: frq. *sur, cf. all. sauer
bron: Dubois 1979 Robert 1993 (PRobert, Larousse, Rey)
-
▾ Negerhollands
suur, schuur, syer
[wrang]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: suur, schuur (old 1776), syer (Hesseling 1905). Old 1776: verzuren = kom schuur
bron: Hesseling 1905 Oldendorp 1996 (old 1776, Hesseling 1905)
-
▾ Papiaments
zür, zir (ouder: zier)
[wrang]
datering: 1850 (1801-1850)
afleidingen en samenstellingen: bira zier - verzuren (uit Ewijk)
etymologie: Putman1850 p.21 "Ees bibieda tabata oen bienja marga, zier, koe mirre adeen". ; Uit Ewijk p. 115, 129, 134
bron: (Joubert PN; Putman1850; Ewijk; Noordegraaf, Jan (2015), ‘Lexicografie op Curaçao. Abraham Jesurun en zijn woordenlijst van het Papiaments (1898)’, in: Trefwoord 2015, http://www.fryske-akademy.nl/trefwoord.)
-
▾ Petjoh
zuur zijn
[de pineut zijn]
-
▾ zuurachtig
[enigszins zuur; onvriendelijk]
-
▾ Negerhollands
suurachtig, schuurachtig
[enigszins zuur; onvriendelijk]
-
▾ Negerhollands
suurachtig, schuurachtig
[enigszins zuur; onvriendelijk]
-
▾ zuurdeeg
[verzuurd deeg gebruikt als gist]
-
▾ Sranantongo
surdeigi, srudeki
[verzuurd deeg gebruikt als gist]
bron: Blanker 2005 Stichting 1995 Woordenlijst S-N (SR, Woordenlijst S-N)
-
▾ Negerhollands
suurdeeg, schuurdeeg, sierdeeg
[verzuurd deeg gebruikt als gist]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: suurdeeg (old 1776, Hesseling 1905: 265), sierdeeg (Hesseling 1905: 216), schuurdeeg (old 1776). old 1776: ongezout deeg/brood = sonder schuurdeeg
bron: Hesseling 1905 Oldendorp 1996 (old 1776, Hesseling 1905: 265, 216)
-
▾ Papiaments
surde (ouder: zierdeeg)
[verzuurd deeg gebruikt als gist]
datering: 1844 (1801-1850)
etymologie: Uit Conradi: Mat. 13:34, 16:6, 16:11, 16:12; Uit Ewijk p. 134
bron: (Joubert PN, Conradi, Ewijk)
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
suurdeeg
[rijsmiddel]
<via Afrikaans>
datering: 1923 (1901-1950)
afleidingen en samenstellingen: soet s., suur s.
etymologie: Afk.
bron: Silva 1996 (DSAE)
-
▾ Sranantongo
surdeigi, srudeki
[verzuurd deeg gebruikt als gist]
-
▾ zuurkool
[ingemaakte wittekool]
-
▾ Madoerees
sīrkūl
[ingemaakte wittekool]
bron: Kiliaan 1904 (KIL)
-
▾ Indonesisch
sirkol, sirkul
[ingemaakte wittekool]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Sranantongo
syurkoro
[ingemaakte wittekool; ingemaakte gefermenteerde papaya's]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Papiaments
zürkol, zirkol (ouder: zierkool)
[ingemaakte wittekool]
datering: 1859 (1851-1900)
bron: (Joubert PN, Putman1859)
-
▾ Madoerees
sīrkūl
[ingemaakte wittekool]
-
▾ zuurstof
[chemisch element]
-
▾ Papiaments
zürstòf, zirstòf
[chemisch element]
bron: Putte 2008 (Joubert PN, Putte PN)
-
▾ Papiaments
zürstòf, zirstòf
[chemisch element]
-
▾ zuurzak
[vrucht]
-
▾ Kupang-Maleis
sosak
[de nangkaboom]
-
▾ Javaans
sirsak, sirsat
[vrucht]
bron: Pigeaud 1989 (Pigeaud)
-
▾ Jakartaans-Maleis
sirsak
[vrucht]
bron: Chaer 1976 (CHAER)
-
▾ Menadonees
sursak
[vrucht]
bron: Warokka 2004 (DJERY)
-
▾ Indonesisch
sirsak, sursak, zuurzak
[vrucht]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Petjoh
sirsak, zuurzak
[vrucht]
<via Indonesisch>
bron: Cress 1998 (Cress)
-
▾ Sranantongo
sunsaka
[vrucht]
bron: Blanker 2005 Donicie 1963 (Donicie, SR)
-
▾ Negerhollands
sizaka, susaka
[vrucht]
-
▾ Creools-Engels van de Maagdeneilanden
susaka
†verouderd
[vrucht]
<via Negerhollands>
-
▾ Kupang-Maleis
sosak
[de nangkaboom]
-
▾ zwaai
[het zwaaien]
-
▾ Sranantongo
swai
[het zwaaien]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Sranantongo
swai
[het zwaaien]
-
▾ zwaaien
[heen en weer bewegen; wuiven]
-
▾ Deens
svaje
[heen en weer bewegen; een schip omdraaien (om de kompassen in te stellen)]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
afleidingen en samenstellingen: svajer=fietskoerier
etymologie: OOD: fra holl. zwaaien ell. nt. swaien, PNOE: fra nederlandsk zwaaien el. nedertysk swaien ¯ fællesgermansk *sw•jan ¯ indoeuropæisk *sw•i-, *swei- 'bøje, dreje, svinge' (besl.m. svige)
bron: Becker-Christensen 2005 Dahlerup 1919-1956 Duden Universal 2003 Falk 1910-1911 Hammerich 1945 Nielsen 1989 Arnesen (PNOE, OOD, EO, FuT, Saabys, Arnesen, Hammerich 45 p. 346, Duden Universal)
-
▾ Duits
schwojen, schwoien
[door wind en stroming om het anker draaien]
etymologie: altnord.-niederl. Duden Universal: sw. V.; schwojete, hat geschwojet> [H. u., vgl. gleichbed. niederl. zwaaien
bron: Duden Universal 2003 Duden Fremd 1990 (Duden Fremd, Duden Universal)
-
▾ Noors
svaie
[heen en weer bewegen, schommelen]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: fra nederl, lty; FuT: durch seeleute von holl. zwaaien oder nd. swâien 'sich schwingend bewegen' = engl. sway entlehnt.
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 Arnesen (BO; FuT; Arnesen)
-
▾ Sloveens
švojati
[het draaien van een boot om zijn anker vanwege onverwachte wind of stroming van de zee]
<via Duits>
bron: Tavzes 2002 (Tavzes)
-
▾ Sranantongo
swai
[heen en weer bewegen; wuiven]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Duits
zwoien
(dialect)
[het draaien van een schip in een kanaal]
-
▾ Schots
swey, sway; swee, swy(e)
[slingeren, wankelen, schommelen]
datering: 1501-1600 (1501-1550)
afleidingen en samenstellingen: zn.: 1. zwaai, slingering; 2. tendens; 3. schommel; 4. hefboom, koevoet; 5. disselboom, laadboom; 6. ijzeren staaf boven vuur voor potten; swee chain 'de ketting die aan de ijzeren staaf boven het vuur hangt' 20-
etymologie: ME sweze 'go, move', OE *swegan; StEng sway is f LowGer swajen, Du zwaaien 'swing, wave, go on a slant'
bron: CSD 1985 (CSD)
-
▾ Zweeds
svaja
[heen en weer bewegen]
datering: 1689 (1651-1700)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: NEO; Hist.: sedan 1689; av nederl. zwaaien eller lågty. swaien 'kränga (om fartyg)'
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Papiaments
zuai, zuèi (ouder: zwaai)
[wuiven]
-
▾ Fins
waijata
[wegzwaaien van schip voor anker door wind of stroming]
<via Zweeds>
-
▾ Engels
sway
[heen en weer bewegen; overhellen; beïnvloeden; de macht uitoefenen]
datering: 1500 (1451-1500)
etymologie: Properly two distinct words. (1) ME. swe<ygh>e (14th c.), conjugated strong and weak, also swye, to go, move (cf. ME. forsueie to go astray), may have been a native word orig. of the OE. type *swe<asg>an, (3 pres. ind. *swi<asg>e<th>), pa. tense *swæ<asg>, parallel to OE. we<asg>an to move, carry, weigh, (wi<asg>e<th>), wæ<asg>, ME. we<ygh>e, occas. wye, pa. tense we<ygh>e, wei(<ygh>), wei(e)de. (Cf. also the parallelism of swag and wag, sweight and weight.) Formally, swe<asg>e might also be ad. ON. sveigja to bend (a bow), swing (a distaff), etc., give way, yield (cf. sveigr switch, twig), causative vb. f. svig-, in svig bend, curve, svigi switch, svigna to give way; but the ME. and ON. verbs do not agree in sense. (2) The modern sway dates only from c 1500, and agrees in form and sense with, and appears to be ad., LG. swâjen to be moved hither and thither by the wind (whence Sw. svaja to swing, Da. svaie to move to and fro, G. schwaien, schweien), Du. zwaaien to swing, wave, walk totteringly, slant, bevel.
bron: Onions 1983 (OED2, ODEE)
-
▾ Deens
svaje
[heen en weer bewegen; een schip omdraaien (om de kompassen in te stellen)]
-
▾ zwaaihaak
[winkelhaak met tegenover elkaar beweegbare armen]
-
▾ Papiaments
zuaihak
[winkelhaak met tegenover elkaar beweegbare armen]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Papiaments
zuaihak
[winkelhaak met tegenover elkaar beweegbare armen]
-
▾ zwaan
[eendachtige]
-
▾ Soendanees
sowang
[eendachtige]
bron: Coolsma 1913 (Cool1913)
-
▾ Soendanees
sowang
[eendachtige]
-
▾ zwaar
[veel wegend]
bijvoeglijk naamwoord ; datering: 1220-1240;
thema: wetenschap
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Berbice-Nederlands
swari
[veel wegend]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:662)
-
▾ Creools-Portugees (Ceylon)
swar
[overmatig]
bron: Avram 2013 (Avram, Andrei A. (2013), ‘The Dutch lexical contribution to three Asian Portuguese Creoles’, in: PAPIA, São Paulo, 23, 1, 51-74.)
-
▾ Negerhollands
swaar, swar, swā, swē
[veel wegend]
datering: 1776 (1751-1800)
afleidingen en samenstellingen: old 1776: melancholisch = swaarsinnig (zwaarmoedig)
etymologie: swaar (old 1776), swā, swē (djdj 1926), swar (Hesseling 1905). old 1776: dat valt mij zwaar = die val mi swaar, het zwaarst(e) = swaarste, zij is zwanger = em ben swaar
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, Hesseling 1905, djdj 1926)
-
▾ Berbice-Nederlands
swari
[veel wegend]
-
▾ zwaaraarde
[verbinding van barium en zuurstof]
-
▾ Japans
jūdo
[verbinding van barium en zuurstof, lett. zware aarde]
-
▾ Japans
jūdo
[verbinding van barium en zuurstof, lett. zware aarde]
-
▾ zwaaranker, zwaar anker
[normale, zware anker]
-
▾ Russisch
švart
[vijfde zware anker, noodanker]
afleidingen en samenstellingen: zwaar anker (noodanker)
etymologie: Zwaar anker. Als zware ankers heeft men aan boord der schepen: het daagse anker, het boeganker, het tuianker en het plechtanker, soms nog het noodanker. v. L. , vgl. F. M. blz. 392. Russ. švart, grande ancre, ancre maïtresse. Russ. švart is uit Holl. zwaar met weglating van anker, vgl. Russ. bucht uit Holl. boeg d. i. boeganker, Russ. dágliks uit Holl. dagelijksch d.i. dagelijks anker, Russ. plecht uit Holl. plecht d.i. plechtanker en Russ. toj uit Holl. tui d. i. tuianker. Voor de verklaring der t in Russ. švart, z. het art. Boeganker, dat op dezelfde wijze tot buchl is geworden. Wat de betekenis van het woord betreft, vindt men bij V. aangetekend : bol'soj zapasnvj jakor' (groot waarloos anker), terwijl D. heeft: zapasnvj, pjatyj jakor' na korabie (waarloos, vijfde anker op een schip); Russ. švart heeft dus een engere betekenis dan Holl. zwaar anker gekregen: er wordt bepaaldelijk het vijfde zware anker mee bedoeld , wat v. L;. en P. M. het noodanker noemen, dat ook als waarloos anker meegegeven werd, z. P. M. blz. 393.
bron: Meulen 1909 (VdMeulen 1909)
-
▾ Russisch
švart
[vijfde zware anker, noodanker]
-
▾ zwaard
[recht steekwapen; schild van zware planken aan schip]
-
▾ Frans
zwére
(dialect)
[schild van zware planken aan schip]
-
▾ Azeri
švarts
[vleugel aan de beide zijden van vlakke watervaartuigen]
<via Russisch>
bron: Chalilov 2007 (Chalilov)
-
▾ Russisch
švércy (mv.), šverc
[vleugel aan de beide zijden van vlakke watervaartuigen]
etymologie: Aus ndl. zwaard dass., s. Meulen 245. VdMeulen: Zwaard. Te scheep betekenen de zwaarden die bewegelijke haute werktuigen , die ter zijden buiten aan het schip werden aangehecht om door haar behulp bequamelijk met klein en middelbaar vaartuig te kunnen laveren. WINSCH. Plat bord aan de zijden van binnenvaartuigen en enkele visschersscheepjes, waardoor het afdrijven bij het bij den wind zeilen belet wordt. T. Russ. šverc, aile de derive, gewoonlijk in den plur. švércy. Voor Russ. šverc uit Holl. zwaard, vgl. Russ. štert uit Holl. staart en Russ. pert uit Holl. paard.
bron: Meulen 1909 Vasmer 1953-1958 (Vasmer, VdMeulen 1909)
-
▾ Deens
sværd
[schild van zware planken aan schip]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: Hammerich 45: Nederlands, OOD geeft hier alleen betekenis: træ- ell. staalplade, der i fladbundede skibe sænkes ned i vandet som en art sænkekøl for at formindske afdriften; navnlig om hver af de to paa hver skibsside anbragte plader; sidesværd. Moth.S980. Flakgaaende Skibe, saasom Smakker, der fare med Sværd. Forordn. 19/5 1763.§14. KuskJens.Søm.121.
bron: (OOD, Hammerich 45)
-
▾ Frans
ouardes
†verouderd
[schild van zware planken aan schip]
datering: 1643 (1601-1650)
etymologie: Zwaard (ndl.) 'schwert'. Das initiale z- ist durch deglutination des artikels verloren gegangen.
bron: Wartburg 1928 (FEW)
-
▾ Duits
Schwert
(dialect)
[dwarse steunbalk die boven de sluisdeur is aangebracht]
-
▾ Negerhollands
sweerd
[recht steekwapen]
-
▾ Frans
zwére
(dialect)
[schild van zware planken aan schip]
-
▾ zwaardzijde
[mannelijke lijn der verwantschap; ook: personen die tot die lijn behoren]
-
▾ Deens
sværdside
[de mannelijke leden van een geslacht of groep]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: efter nedertysk swertsîde sammensat af swert 'sværd' + sîde 'side'
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Deens
sværdside
[de mannelijke leden van een geslacht of groep]
-
▾ zwaarlijk
[(verouderd) met veel moeite, inspanning]
-
▾ Negerhollands
swaarlik
[met veel moeite, inspanning]
-
▾ Negerhollands
swaarlik
[met veel moeite, inspanning]
-
▾ zwaartouw
[touw ter bevestiging van een schip aan de oever]
-
▾ Bulgaars
šwart
[extra anker op een boot]
bron: Milev 2005 (Milev)
-
▾ Oekraïens
švartóv
[touw ter bevestiging van een schip aan de oever]
<via Russisch>
bron: Beloded 1970 (Beloded)
-
▾ Azeri
švartóv
[touw ter bevestiging van een schip aan de oever]
<via Russisch>
bron: Chalilov 2007 (Chalilov)
-
▾ Oost-Jiddisch
sjwartsoeë-s
[touw ter bevestiging van een schip aan de oever]
<via Russisch>
bron: Šapiro 1984 (RES)
-
▾ Russisch
švartóv
(dialect)
[touw ter bevestiging van een schip aan de oever]
datering: 1720 (1701-1750)
afleidingen en samenstellingen: švartóvit' 'een schip met het zwaartouw bevestigen'
etymologie: Aus ndl. zwaartouw 'Schwertau', s. Meulen 245 ff., Matzenauer 340. VdMeulen: Zwaartouw. Zware touwen, driestrengskabelslag van (30, 55, 50, 45, 40 en 35 duim. . . . Zij worden gebezigd op de ankers. P. M. blz. 67, vgl. de bij W. o. a. op blz. 128 vlgg. voorkomende zware touwen. Russ. svartóv, amarre. De gewone betekenis van Russ. svartóv is een kabeltouw, waarmee het schip aan den wal gemeerd ligt; het afgeleide ww. is švartóviť, amarrer, met de composita ošvartóviť, amarrer, rassoartómť', démarrer.
bron: Meulen 1909 Vasmer 1953-1958 (Vasmer, VdMeulen 1909)
-
▾ Bulgaars
šwart
[extra anker op een boot]
-
▾ zwaarwichtig
[een aanzienlijk gewicht hebbend]
-
▾ Deens
svarvægtig
[een aanzienlijk gewicht hebbend]
-
▾ Deens
svarvægtig
[een aanzienlijk gewicht hebbend]
-
▾ zwabber
[dweil aan een stok; (verouderd) viezerik, pierewaaier]
-
▾ Fries
swabber(t)
[dweil aan een stok]
bron: Philippa 2003-2009 (EWN)
-
▾ Deens
svaber
[dekzwabber; scheldwoord]
afleidingen en samenstellingen: svabergast=matroos die met zwabber dek moet schoonmaken, svabre=zwabberen
etymologie: fra nederlandsk zwabber afl. af zwabben 'udføre snavset arbejde'. OOD: fra holl. zwabber, nt. swabber, jf. ty. schwabber, eng. swabber; sideform: sv. svabb, eng. swab; til mnt. swabben, plaske, ty. (dial.) schwabbe(l)n, d. s., sv. dial., no. (dial.) svabba, plaske, søle, eng. swab, svuppe (som fugtig jord); jf. svabre. Hammerich: Ogsaa det almindelige Ord for Sømandens Rengøringsværktøj Svaber er - næppe tilfældigt - hollandsk, og ligeledes Pøs og Balje, samt Slange i Betydningen »Vandslange«
bron: Becker-Christensen 2005 Brüel 1993 Dahlerup 1919-1956 Falk 1910-1911 Hammerich 1945 Arnesen (Fremmedordbog, PNOE, OOD, FuT, Arnesen, Hammerich 45)
-
▾ Indonesisch
selabar
[dweil aan een stok]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Javaans
slaber
[dweil aan een stok]
-
▾ Menadonees
slaber
[dweil]
-
▾ Noors
svaber
[dweil aan een stok]
etymologie: BO: fra nederl, besl m dial svabbe 'plaske'; FuT: ist durch seeleute aus holl. zwabber entlehnt, woher auch engl. swabber
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 Arnesen (BO; FuT; Arnesen)
-
▾ Oekraïens
švábra
[scheepsdweil]
<via Russisch>
bron: Beloded 1970 (Beloded)
-
▾ Pools
szwabra
[soort bezem]
bron: (http://sjp.pwn.pl/lista.php?)
-
▾ Zweeds
svabber; svabel
†verouderd
[dweil aan een stok]
afleidingen en samenstellingen: svabelbänsel (bezetting van garen zwabber); ~gast (matroos die zwabbert); ~kapten (idem, verouderd); ~skaft (handvat ve zwabber)
etymologie: SAOB; av nl. zwabber (varav äv. t. schwabber, d. svaber ), avledn. av det v. som föreligger i mlt. swabben, plaska, eng. swab, svabba, plaska (se SVABBA, v.). -- Jfr SVABB, sbst. 2, SVABEL
bron: SAOB 1898 (SAOB)
-
▾ Wit-Russisch
švábra
[scheepsbezem, luiwagen]
<via Russisch>
bron: Černych 1993 (Cernych)
-
▾ Engels
swabber
†verouderd
[zwabbergast; onbeschoft persoon; stokdweil]
datering: 1592 (1551-1600)
afleidingen en samenstellingen: swabber-slops, ? a sailor's wide breeches or garments resembling them.
etymologie: a. early mod.Du. zwabber, f. zwabben: see swab v.1 and -er1. Cf. LG. swabber (G. schwabber) mop, WFris. swabber mop, also roving fellow, vagabond, beggar.
bron: Onions 1983 (OED2, ODEE)
-
▾ Frans
fauber(t)
[dekzwabber]
datering: 1643 (1601-1650)
afleidingen en samenstellingen: FEW: flaubert 'doek om de tegelvloer te wassen' 1930 (Bargoens); porteur de fauberts 'kelner' 1875; tordre son faubert 'urineren' 1918 (matrozenjargon); fauberter, fauberteur, etc.
etymologie: PR 1993: 1687; fauber 1643; o.i., p.-ê. du néerl. zwabber; PR 1990: 1690; néerl. zwabler.FEW: zie onder trefwoord 'Fulbert'.
bron: Robert 1993 Walter 1991 Wartburg 1928 (PRobert, Walter 2, Valkhoff, FEW)
-
▾ Duits
Schwabber
[dweil aan een stok]
-
▾ Russisch
švábra
[scheepsbezem, luiwagen; onrein, laag mens (Wolgagebied); (jongerentaal) vrouw, meisje, slordige of lange en magere vrouw; echtgenote; prostituee]
datering: 1720 (1701-1750)
etymologie: Aus ndl. zwabber dass. bzw. ndd.nhd. schwabber (Grimm DWb.9,2142), s. Potebnja RFV.4,193 ff., Meulen 246, Matzenauer 340, Gorjajev EW.420, Preobr.Trudy 1,92, Korbut 493. VdMeulen: Zwabber, scheepsdweil. Russ. švábra, zie Zee- en Scheepst. 246. Oude bewijsplaatsen geeft Smirnov 327: een uit de Morsk. Ust. 364: K každoi puške (postaviť) po švabre (bij ieder kanon een zwabber (plaatsen)) en een uit de Poln. Sobr. Zak. 6, n°. 3937: Pri gaupt-vachte (imeť) vedr, toporov, švabrov, na vsech ljudej (Bij de hoofdwacht (te hebben) emmers, bijlen, zwabbers, voor alle manschappen), citaten dus uit de jaren 1720- 1722. Ook bij Šiškov (a°. 1795) vindt men: švabra. a swab. faubert. Uit de bovengenoemde vorm švabrov zou men een oorspronkelijk švabr willen opmaken. In sommige streken van Rusland, met name in het Wolgagebied wordt švabra in een dergelijke overdrachtelijke betekenis gebezigd als ndl. zwabber t.w. die van: drjannoj, prezrennyj, nizkij čelovek (onrein, verachtelijk, laag mens). Dal' 4, 1411 geeft het in die zin voor Kostroma en Penza en Zelenin 181 voor Vjatka met het volgende liedje (častuška) uit het district Jaransk: Vsjaka drań' nad nam smeecca, Pravo čistaja beda! Vsjaka švabra, vsjaka dran' Karavanicca nad nam. D.i. Ied're vuile lap bespot ons, 't Is je reine ongeluk! Ied're zwabber, ied're lap Trekt voor ons z'n neus maar op. Minder juist ziet Ušakov 4, 1326 in deze scheepsterm hd. schwabber. VdMeulen 1909: Zwabber. Zwabber betekent eigenlijk een langwerpige dweil, aan een stok vastgemaakt om iets op te dweilen, dat men ook zwabberen noemt. WINSCH. RUSS. švabra, faubert, vadronille. 1). geeft hierbij de afgeleide adj. švabernyj, švabrovyj, en het ww. švábriť, zwabberen, met het subst. verbale švabrenie. In sommige streken van Rusland (Kostroma, Penza) schijnt het woord svabra een dergelijke overdrachtelijke betekenis als Holl. zwabber gekregen te hebben: D. geeft n.1. als dialectische tweede betekenis: drjannoj, prezronnyj, nizkij clvk (onrein, verachtelijk, laag mens). het Zeeregl. blz. 820 heeft een Gen. Plur, svabrov, zwabbers, die op een Nom. Sing, svabr wijst.
bron: Černych 1993 Dovhopolyj 2005 (Vasmer, Cernych, VdMeulen 1959, VdMeulen 1909, Dovhopolyj p.c.)
-
▾ Fins
swaaperi
[soort schoonmaakinstrument van oude aan elkaar gebonden touwen]
<via Zweeds>
-
▾ Fries
swabber(t)
[dweil aan een stok]
-
▾ zwabberen
[schoonmaken met een zwabber]
-
▾ Kupang-Maleis
salaber
[schoonmaken met een zwabber]
bron: Jacob 2003 (J&G)
-
▾ Zweeds
svabbra
†verouderd
[schoonmaken met een zwabber]
etymologie: SAOB; av nl. zwabberen (varav äv. t. schwabbern ), avledn. av swabber (se SVABBER )
bron: SAOB 1898 (SAOB, Moberg)
-
▾ Deens
svabre
[schoonmaken met een zwabber, meestal op een schip]
etymologie: fra holl. zwabberen, jf. ty. schwabbern, sml. sv. svabba, eng. swab; til Svaber (1); fagl., især ) behandle (rense, afgnide, aftørre) med en svaber; m. h. t. vand ell. anden fugtighed: tørre op med en svaber.
bron: SAOB 1898 (OOD, SAOB, Moberg)
-
▾ Javaans
slaber
[schoonmaken met een zwabber]
-
▾ Kupang-Maleis
salaber
[schoonmaken met een zwabber]
-
▾ zwachtel
[windsel]
-
▾ Papiaments
zwachtel
†verouderd
[windsel]
-
▾ Papiaments
zwachtel
†verouderd
[windsel]
-
▾ zwachtelen
[met zwachtels omwinden]
-
▾ Papiaments
zwachtel
†verouderd
[met zwachtels omwinden]
-
▾ Papiaments
zwachtel
†verouderd
[met zwachtels omwinden]
-
▾ zwager
[schoonbroer]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1220-1240;
thema: mensenwereld
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Berbice-Nederlands
swagri
[schoonbroer]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:662)
-
▾ Deens
svoger
[schoonbroer]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk sw¤ger 'svoger, svigerfar, svigersøn, besvogret slægtning' ¯ fællesgermansk *sw•gura- ¯ indoeuropæisk *sw•kuró- 'som hører til svigerfaren', afl. af *swékuro-, swékruro- 'svigerfar'; det sidste ord er afl. af *swekrƒ- 'svigermor' (jf. sviger- ) og betyder egl. '(den mand) som hører til svigermoren'
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Noors
svoger
[schoonbroer]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: entlehnt von mnd. swâger 'schwiegervater, schwiegersohn, schwager' (holl. zwager 'schwager'
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Papiaments
sua
[schoonbroer (amicale aanspreekvorm)]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Saramakkaans
suági
[schoonbroer of schoonzus (beleefde aanspreekvorm van vrouw tegenover haar mans broer, en van man tegenover vrouws zuster)]
bron: Donicie 1963 (Donicie)
-
▾ Surinaams-Javaans
swagri
[schoonbroer]
<via Sranantongo>
bron: Vruggink 2001 (Hein)
-
▾ Zweeds
svåger
[schoonbroer]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: före 1520; fornsv. svager; av lågty. swager 'manlig frände genom giftermål'; jfr svägerska, svärfar
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ 0
swaer
[schoonbroer]
<via Afrikaans>
-
▾ Sranantongo
swagri
[schoonbroer]
datering: 1855 (1851-1900)
afleidingen en samenstellingen: swageres (schoonzus)
bron: Focke 1855 Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N, Fo)
-
▾ Negerhollands
swaeger
[schoonbroer]
-
▾ Berbice-Nederlands
swagri
[schoonbroer]
-
▾ zwageres
[schoonzus]
-
▾ Sranantongo
swageres
[schoonzus]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Zweeds
svägerska
[schoonzus]
datering: 1633 (1601-1650)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: sedan 1633; svågerska 1541; av lågty. swegersche med samma bet., till sweger 'svärmor'; jfr svåger, svärfar
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Sranantongo
swageres
[schoonzus]
-
▾ zwak
[krachteloos; (verouderd) buigzaam, soepel]
bijvoeglijk naamwoord ; datering: 1451-1500;
thema: mensenwereld
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Ambons-Maleis
swak
[krachteloos]
bron: Prick 1906 (Prick 1906)
-
▾ Balinees
swak
[krachteloos]
bron: Veldwerk (Veldwerk Hinzler 2006)
-
▾ Chinees-Maleis
swak
[krachteloos]
bron: Veldwerk Hoogervorst (Veldwerk T.Hoogervorst 2006)
-
▾ Deens
svag
[krachteloos]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk swak 'bøjelig, tynd, svag' ¯ fællesgermansk *swaka- 'svag, kraftløs', egl. 'svajende, slingrende' ¯ indoeuropæisk *swogo-, *swong-, *swonk-, *swenk-, 'slingre, svinge, dreje'
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Indonesisch
suak, suwak, zwak
[krachteloos, niet lekker]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Menadonees
zwak
[krachteloos]
bron: Warouw 1985 (MSW)
-
▾ Noors
svak
[krachteloos]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: ltyy; FuT: entlehnt von mnd. swak, swack (holl. zwak)
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Saramakkaans
suáki
[krachteloos, gammel]
bron: Donicie 1963 (Donicie)
-
▾ Zweeds
svag
[krachteloos]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: före 1520; fornsv. svaker, svagher; av lågty. swak med samma bet., urspr. trol. 'böjlig'
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Schots
swack
[zacht, vochtig en makkelijk kneedbaar; (van kaas) niet brokkelig; soepel]
datering: 1701-1800 (1701-1750)
afleidingen en samenstellingen: ~en 'zacht en soepel maken of worden, losser worden' 19-.
etymologie: only Sc; Flem zwak 'lithe', MDu swac 'lithe, pliant, weak'; cf Ger swach 'weak'
bron: CSD 1985 (CSD)
-
▾ Engels
swack
[soepel]
datering: 1768 (1751-1800)
afleidingen en samenstellingen: swacken v. intr., to become supple.
etymologie: app. a. Flem. zwak nimble, smart = Du. zwak weak, pliant (see swac).
bron: OED2 1989 (OED2)
-
▾ Negerhollands
swak
[krachteloos]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: old 1776: maak swak = afzwakken
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, djdj 1926, Hesseling 1905: 253)
-
▾ Sranantongo
swaki
[krachteloos, gammel]
-
▾ Papiaments
suak (ouder: zwak)
[krachteloos]
datering: 1844 (1801-1850)
afleidingen en samenstellingen: Uit Joubert PN: suakisuaki (zwakjes); Uit Ewijk: bira zwak - verzwakken
etymologie: Uit Conradi: Mat. 26:41 ; Uit Putman1859: p.88 "Verzwakken - biera zwak". ; Uit Ewijk p. 134
bron: (Joubert PN; Conradi; Putman1859; Ewijk; Noordegraaf, Jan (2015), ‘Lexicografie op Curaçao. Abraham Jesurun en zijn woordenlijst van het Papiaments (1898)’, in: Trefwoord 2015, http://www.fryske-akademy.nl/trefwoord.)
-
▾ Ambons-Maleis
swak
[krachteloos]
-
▾ zwak
[voorliefde, neiging]
-
▾ Indonesisch
suak, suwak, zwak
[voorliefde, neiging]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Indonesisch
suak, suwak, zwak
[voorliefde, neiging]
-
▾ zwakheid
[het zwak zijn]
-
▾ Negerhollands
swakheid, swakigheit
[het zwak zijn]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: Hesseling 1905: 204: zwakheden = swakheiden
bron: Hesseling 1905 Oldendorp 1996 (old 1776, Hesseling 1905: 195)
-
▾ Negerhollands
swakheid, swakigheit
[het zwak zijn]
-
▾ zwakkehals
[soort stopper om de belegtouwen van het schip te stoppen]
-
▾ Deens
svakkenhals, svayenhals
[soort stopper om de belegtouwen van het schip te stoppen]
etymologie: Marcussen: E. fra holl. zwakkehals. [ODS], OOD: fra holl. zwakkehals, ty. schwa(c)kenhalse; jf. Svajenhals. Wordt ook door Funch genoemd.
bron: Dahlerup 1919-1956 (Marcussen, OOD, Funch)
-
▾ Litouws
žvakahalsas
[soort stopper om de belegtouwen van het schip te stoppen]
-
▾ Russisch
žvákagals
[soort stopper om de belegtouwen van het schip te stoppen]
etymologie: Zwakkehals. Volgens v. L.: soort van stopper, dienende om bij ruw weer de belegtouwen te stoppen. Op hals verwijst v. L. voor: zwakke hals, naar zweepstopper: stopper, waarvan het end ineengedraaid is en met een punt uitloopt. W. heeft op blz. 510: zweep of zwak, een touw, dienende om 't kabel te beleggen. WINSCH. verklaart insgelijks: zwak betekent te scheep een buigzaam touw, om door zijn behulp een dikker en min buigzaam aan te beleggen. Het bij V. (en daaruit door A. overgenomen) voorkomende Russ. žvákagals heeft een zeer speciale betekenis, die zich echter gemakkelijk uit de door W. en WINSCH. genoemde algemeen laat afleiden: slechts is, zoals in zovele gevallen, het vroeger gebruikelijke touw door den ketting vervangen. V. verklaart Russ. žvakagals n.l. als volgt: konec cěpi odinakovoj tolščiny s svoim cepnym kanatom, vnutrennij konec kotorago on soedinjaet s obuchom ili rymom, vbivaemom v kil'son, v kanatnom jašcikě. Naznačenie žvakagalsa sostoit v tom, čtoby prikrěpiť konec kanata k sudnu i vměstě s těm, pri nadobnosti, skoro i legko osvobodit' ego (eind ketting van dezelfde dikte als de kabelketting, waarvan het het ondereind verbindt met een oogbout of ring, in het zaadhout geslagen, in den kettingbak. De bestemming van den zwakken hals bestaat hierin, dat men het eind van den kabel aan het schip bevestigen en tegelijk daarmee, in geval van noodzakelijkheid, dit (eind) snel en gemakkelijk los kan maken). Of in dit speciale geval in het Holl, de term: zwakke hals gebruikelijk is geweest of nog is, heb ik niet kunnen vinden; het komt mij evenwel zeer waarschijnlijk voor, daar deze opvatting van het woord niet in strijd is met de boven aangehaalde verklaringen; voor de zaak zelve, vgl. P. M. blz. 408: om te beletten, dat de kettingen bij het ten anker komen of het bocht voorsteken, vanzelf geheel de kluis uitlopen en alzo verloren gaan of althans de manoeuvres vertragen
bron: Meulen 1909 (VdMeulen 1909)
-
▾ Deens
svakkenhals, svayenhals
[soort stopper om de belegtouwen van het schip te stoppen]
-
▾ zwalker
[(verouderd) zwerver; zeeman; losbol]
-
▾ Deens
svalker
[dronken zeeman]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra holl. zwalker, nt. swalker, afl. af holl. zwalken, nt. swa(a)lken (hvorfra da. (dial.) svalke. Dick. SØ.20. Esp.342. Feilb.), jf. nt. swallen, gaa vuggende; ell. dial.
bron: Dahlerup 1919-1956 (OOD)
-
▾ Deens
svalker
[dronken zeeman]
-
▾ zwalp
[zware, dikke balk]
-
▾ Duits
Schwalbe
(dialect)
[balk die dwars op de bodem van de sluis wordt gelegd ]
-
▾ Duits
Schwalbe
(dialect)
[balk die dwars op de bodem van de sluis wordt gelegd ]
-
▾ zwaluw
[zangvogel]
-
▾ Sranantongo
zwaluw
[zangvogel]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Sranantongo
zwaluw
[zangvogel]
-
▾ zwaluwkruid
[stinkende gouwe]
-
▾ Engels
swallowwort
[stinkende gouwe]
datering: 1578 (1551-1600)
status: leenvertaling
etymologie: f. swallow n.1 + wort; in sense 1 rendering early mod.G. schwalbenwurtz (cf. obs. Du. swaelemwortel) = med.L. hirundaria; in sense 2 rendering Du. zwaluwkruid = mod.L. chel<imac>donium, Gr. <gk>xel<gimac>d<goacu>nion</gk> (see celandine).
bron: OED2 1989 (OED2)
-
▾ Engels
swallowwort
[stinkende gouwe]
-
▾ zwaluwstaart
[houtverbinding lijkend op de staart van een zwaluw]
-
▾ Papiaments
zwaluwstaart
[houtverbinding lijkend op de staart van een zwaluw]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Papiaments
zwaluwstaart
[houtverbinding lijkend op de staart van een zwaluw]
-
▾ zwam
[sporenplant; spons van de sporenplant]
-
▾ Negerhollands
swam
[spons]
-
▾ Negerhollands
swam
[spons]
-
▾ zwammen
[kletsen]
-
▾ Fries
swamme
[kletsen]
-
▾ Fries
swamme
[kletsen]
-
▾ zwamp
[(Surinaams-Nederlands) moeras]
-
▾ Sarnami
sampu
[moeras]
bron: Santokhi 2005 (Santokhi)
-
▾ Creools-Engels van de Maagdeneilanden
swampi
†verouderd
[moeras]
<via Negerhollands>
-
▾ Sarnami
sampu
[moeras]
-
▾ zwanger
[een kind dragend]
-
▾ Deens
svanger
[een kind dragend]
status: Ambigu: Nederlands of (Neder- of Hoog-)Duits
etymologie: fra tysk schwanger el. nedertysk swanger
bron: Becker-Christensen 2005 Dahlerup 1919-1956 (PNOE, OOD)
-
▾ Noors
svanger
[een kind dragend]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: fra ty, lty; FuT: ist d. lehnwort: mnd. swanger (holl. zwanger), nhd. schwanger (ahd. swangar), dasselbe wort wie ags. swangor 'schwerfällig, träge'.
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Sranantongo
swanger
[een kind dragend]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Negerhollands
swanger
[een kind dragend]
-
▾ Deens
svanger
[een kind dragend]
-
▾ zwanier
[(verouderd) zwanenhoeder]
-
▾ zwank
[(verouderd) slank, flink gebouwd]
-
▾ Engels
swank
[behendig, elegant]
datering: 1786 (1751-1800)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: app. a. MLG. swank, MDu. swanc flexible, supple, slender, = MHG. swanc (G. schwank); f. swank-, appearing also, with suffix, in OE. swancor pliant, supple, agile, MHG. swankel supple, and parallel to swang-, appearing in ON. svangr thin, lean, swong, svangi swange, early mod.G. schwang (= schwank). For other derivatives of the widespread swink-: swank-and swing-: swang-, see swink, swench, swing, swinge, swenge.
bron: OED2 1989 (OED2)
-
▾ Schots
swank
[lenig, vlug, sterk; flink, goed gebouwd]
datering: 1751-1800 (1751-1800)
afleidingen en samenstellingen: ~ie b.n.:als swank 19-; z.n.: 'een flinke, aktieve, potige jongeman' 16-; ~in b.n.: 'aktief, lenig, athletisch' 19-e20; z.n.: als swankie e16.
etymologie: MDu swanc 'supple, pliant, slender'
bron: CSD 1985 (CSD)
-
▾ Engels
swank
[behendig, elegant]
-
▾ zwans
[staart; penis; (Belgisch-Nederlands) grap]
-
▾ Noors
svans
[staart]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: fra lty; FuT: von mnd. swans, 'schwanz, schleppe' (holl. zwans) oder nhd. Schwanz 9mhd. swanz).
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Papiaments
zuans
†verouderd
[staart; penis]
bron: (Joubert PN, Marugg)
-
▾ Deens
svans
[(verouderd) staart; homoseksuele man]
status: Ambigu: Nederlands of (Neder- of Hoog-)Duits
etymologie: PNOE: tysk Schwanz el. nedertysk swans ¯ afl. af swansen (jf. svanse); egl. 'den svingende'
-
▾ Zweeds
svans
[staart]
datering: 1579 (1551-1600)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
afleidingen en samenstellingen: svansspets, svanstagel, svanstipp, svansviftning, rävsvans, svansmotor, fogsvans, timmersvans
etymologie: sedan 1579; av lågty. swanz 'släp på kjol; svans'
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Frans
zwanze
(dialect)
[populair grapje, mop (in Brussel)]
-
▾ Noors
svans
[staart]
-
▾ zwarigheid
[moeilijkheid, moeite]
-
▾ Negerhollands
swārdjēt, swaerigheid
[moeilijkheden]
datering: 1905 (1901-1950)
etymologie: swaerigheid (Hesseling 1905: 186), swārdjēt (djdj 1926). djdj 1926: waarschijnlijk in betekenis een verbastering van het Engelse 'trouble'
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (djdj 1926, Hesseling 1905: 286)
-
▾ Negerhollands
swārdjēt, swaerigheid
[moeilijkheden]
-
▾ zwart
[kleur waarbij licht niet wordt teruggekaatst]
bijvoeglijk naamwoord ; datering: 1001-1100;
thema: zintuiglijkheden
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Frans
zwat
(dialect)
[lastig van humeur, twistziek]
-
▾ Petjoh
zwart-zwart, swart-swart
(dialect)
[jodiumtinctuur]
-
▾ Skepi-Nederlands
swati
[kleur waarbij licht niet wordt teruggekaatst]
bron: Robertson 1989 (Robertson 1989)
-
▾ Portugees
zuarte
[soort katoenen weefsel]
datering: 1701-1800 (1701-1750)
etymologie: De origem controvertida, talvez do neerl. zwart 'preto'.
bron: Boudens 1988 Cunha 1986 (Da Cunha, Boudens)
-
▾ Negerhollands
swart, swat
[kleur waarbij licht niet wordt teruggekaatst; duister, duisternis]
datering: 1776 (1751-1800)
afleidingen en samenstellingen: djdj 1926: houtskool = swatkōl. duisternis = swatnis
etymologie: swart (old 1776, Hesseling 1905), swat (djdj 1926, Robertson 1989)
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 Oldendorp 1996 Robertson 1989 (old 1776, Hesseling 1905, djdj 1926, Robertson 1989)
-
▾ Creools-Engels van de Maagdeneilanden
swatnis
†verouderd
[duisternis]
<via Negerhollands>
-
▾ Frans
zwat
(dialect)
[lastig van humeur, twistziek]
-
▾ zwart gevaar
[vermeende dreiging van de zwarte bevolking tegen de blanke suprematie in Zuid-Afrika]
-
▾ Pools
swart gevaar
[vermeende dreiging van de zwarte bevolking tegen de blanke suprematie in Zuid-Afrika]
<via Afrikaans>
-
▾ Engels
swart gevaar
[vermeende dreiging van de zwarte bevolking tegen de blanke suprematie in Zuid-Afrika]
<via Afrikaans>
datering: 1939 (1901-1950)
etymologie: Afrikaans, lit. `black peril', f. Du. zwart swart, black + gevaar danger, peril.
bron: OED2 1989 (OED2)
-
▾ Pools
swart gevaar
[vermeende dreiging van de zwarte bevolking tegen de blanke suprematie in Zuid-Afrika]
<via Afrikaans>
-
▾ zwarte gevaar (het - )
[zwarten beschouwd als bedreiging voor blanken]
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
swart gevaar
[zwarten beschouwd als bedreiging voor blanken]
<via Afrikaans>
datering: 1939 (1901-1950)
etymologie: Afk., zwart black + gevaar, danger, peril.
bron: Silva 1996 (DSAE)
-
▾ Zuid-Afrikaans-Engels
swart gevaar
[zwarten beschouwd als bedreiging voor blanken]
<via Afrikaans>
-
▾ zwarte jongen
[neger]
-
▾ Japans
kuronbō
[persoon met een donkere huid; ook minachtend: neger]
status: leenvertaling
etymologie: According to Feenstra Kuiper kuronbô would be a translation of D. 'zwarte jongen' (J. kuroi, 'black' + S.-J. bô, 'boy'). Cf. J.Feenstra Kuiper, Japan en de Buitenwereld in de Achttiende Eeuw, 's-Gravenhage 1921, p.259. Otsuki Fumihiko (Daigenkai s.v. kuronbô) connects the word with the geographical name Colombo.
bron: Vos 1963 (Vos 1963)
-
▾ Japans
kuronbō
[persoon met een donkere huid; ook minachtend: neger]
-
▾ zwarte kool
[houtskool]
-
▾ Creools-Engels van de Maagdeneilanden
swatkol
†verouderd
[houtskool]
<via Negerhollands>
-
▾ Creools-Engels van de Maagdeneilanden
swatkol
†verouderd
[houtskool]
<via Negerhollands>
-
▾ zwarte kunst
[dodenbezwering, tovenarij]
-
▾ Engels
black art
[dodenbezwering, tovenarij]
datering: 1501-1600 (1501-1550)
etymologie: prob. after LG. swarte kunst, G. schwarze kunst; cf. L. niger black, fig. wicked,and medL.var. nigromantia of necromantia NECROMANCY
bron: Onions 1983 (ODEE)
-
▾ Engels
black art
[dodenbezwering, tovenarij]
-
▾ Zwarte Piet
[hulpje van Sinterklaas]
-
▾ Papiaments
Zwarte Piet
[hulpje van Sinterklaas]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Papiaments
Zwarte Piet
[hulpje van Sinterklaas]
-
▾ zwarte ruiter
[in het zwart geklede cavalerist, lid van de ongeregelde troepen]
-
▾ Engels
swartrutter
†verouderd
[in het zwart geklede cavalerist, lid van de ongeregelde troepen]
datering: 1557 (1551-1600)
afleidingen en samenstellingen: swartrutting a. nonce-wd., behaving like a swartrutter.
etymologie: a. early mod.Du. swartrutter (in Kilian swerte ruyters pl.): see swart a. and rutter1.
bron: OED2 1989 (OED2)
-
▾ Engels
swartrutter
†verouderd
[in het zwart geklede cavalerist, lid van de ongeregelde troepen]
-
▾ zwarten
[zwartmaken]
-
▾ Negerhollands
swart
[zwartmaken]
-
▾ Negerhollands
swart
[zwartmaken]
-
▾ zwartepieten
[naam van een kaartspel waarbij schoppenboer zwartepiet heet]
-
▾ Indonesisch
swartepit
[kaartspel; schoppenboer]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Indonesisch
swartepit
[kaartspel; schoppenboer]
-
▾ zwartsel
[stof om voorwerpen mee zwart te maken]
-
▾ Frans
warsèle
(dialect)
[zwart van de rook; schoensmeer van een laars]
-
▾ Papiaments
suars (ouder: zwars)
[stof om voorwerpen mee zwart te maken]
datering: 1859 (1851-1900)
etymologie: Uit: Putman1859 p.41
bron: (Joubert PN, Putman1859)
-
▾ Frans
warsèle
(dialect)
[zwart van de rook; schoensmeer van een laars]
-
▾ zwartwitpens
[bepaalde antilope]
-
▾ zwartzuur
[bepaald gerecht]
-
▾ Petjoh
zwartzuur
[bekend gerecht dat vaak met kerst werd opgediend]
bron: Cress 1998 (Cress)
-
▾ Petjoh
zwartzuur
[bekend gerecht dat vaak met kerst werd opgediend]
-
▾ zwavel
[chemisch element; (gewestelijk) zwavelstokje, lucifer]
-
▾ Deens
svovl
[chemisch element]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk swavel ¯ fællesgermansk *swe¡laz, *swel¡laz ¯ indoeuropæisk *swelplos afl. af *swelp-, *sulp- 'svovl' (jf. sulfat)
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Fries
swevel
[chemisch element]
bron: Philippa 2003-2009 (EWN)
-
▾ Karaïbisch
suwapulu
[lucifer]
<via Sranantongo>
bron: WOLD (WOLD)
-
▾ Noors
svovel
[chemisch element]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: fra lty, besl m lat. sulfur, jf. sulf; FuT: von mnd. swavel, swevel (holl. zwavel)
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Sranantongo
swafru, swarfu
[chemisch element; lucifer]
bron: Blanker 2005 Stichting 1995 Woordenlijst S-N (SR; Woordenlijst S-N)
-
▾ Zweeds
svavel
[chemisch element]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
afleidingen en samenstellingen: svavelutsläpp, svavelosande, svavelpredikan
etymologie: före 1520; av lågty. swavel med samma bet.; trol. besl. med lat. sulphur 'svavel'
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Negerhollands
swafel
[chemisch element]
-
▾ Papiaments
suafel (ouder: zwafel, zwaaf)
[lucifer]
datering: 1859 (1851-1900)
etymologie: Aruba: zwavel. Uit Putman1859: p.30, 135
bron: (Joubert PN, PuttePN, Putman1859, Ewijk)
-
▾ Deens
svovl
[chemisch element]
-
▾ zwavelzuur
[sterk zuur]
-
▾ Zweden
[Scandinavisch land]
-
▾ Engels
Sweden
[Scandinavisch land]
datering: 1503 (1501-1550)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: a. MLG., MDu. Sweden (Du. Zweden), in HG. Schweden, prob. dat. pl. of the national name Swede Swede n., q.v. In F. Suède. In OE. the country was named Swéoland and Swéo-, Swíoríce (= ON. Svíaríki, Sw. Sverige); these names did not survive. In AF. of the 12th and 13th c. (e.g. Gaimar) the form is Suane, Swane (with adj. Suaneis). In Sc. Swane, Swaine, occurs in the 16th c. (e.g. 1559 Burgh Rec. Peebles, 1872, 262); cf. Gaelic Suain.Forms with th appear in English in the 14th c., e.g. Swe<th>erlond (? for Swe<th>elond) in Trevisa's Higden, Swetherwyke in Morte Arthure, an error for Swetheryk, which, with Swethrik, occurs in Wyntoun's Chron.; Swadrik of the Bannatyne MS. belongs to the same series. The simple Swethe is used in Mirrour of Our Ladye (15th c.). From the 16th to the 18th c. typical forms are Swethland, Swed(e)land, Sweedland.Forms approximating to the present form appear in Sc. in the 16th c., as Suethin, Suadene, Swadne. These forms seem to have been felt appropriate for adjectival uses, and in early 17th c. English usage Sweden appears as the name of the people, Swedeland being the name of the country.
bron: OED2 1989 (OED2)
-
▾ Engels
Sweden
[Scandinavisch land]
-
▾ Zweed
[iemand uit Zweden]
-
▾ Engels
Swede
[inwoner van Zweden]
datering: 1614 (1601-1650)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
afleidingen en samenstellingen: swede-field, -hacking, -trimming, turnip; swede-basher; swede greens, swede tops, the tops of swedes eaten as greens.
etymologie: a. MLG., MDu. Swede (mod. Zweed), = HG. Schwede native of Sweden, q.v. The OE. name was Swéon (pl.), in ON. Svíar (Sw. Svear), whence L. Suiones (see Suiogothic), med.L. Swei; also OE. Swéo<th>éod (Swá<th>éod in the Peterborough Chron. an. 1025), ON. Sví<th>jó<edh> (= lit. Swede-people), whence, it has been conjectured, arose the forms from which Swede and Sweden are derived. The med.L. forms for the name of the country are Suecia (whence It. Svezia, Sp., Pg. Svecia), Suedia, and Sueonia; for the adj. of nationality Suecus (whence Sp., Pg. Sueco), Suecicus, and Suedus.
bron: Onions 1983 (OED2, ODEE)
-
▾ Engels
Swede
[inwoner van Zweden]
-
▾ Zweeds ijzer
[ijzer uit de Zweedse mijnen]
-
▾ Amerikaans-Engels
Swedes iron
†verouderd
[dikke spijker van ijzer uit Zweden]
datering: 1704 (1701-1750)
etymologie: Prob. ad. Du zweeds(ch) ijzer.; CITAAT: 1704 There's a parcel of Spanish and Swedes Iron to be Sold; [...] 1881 Nothing had given him more delight than ... to discuss with him ... the economy of 'Swedes iron' nails.
bron: Craigie 1938-1944 (Craigie)
-
▾ Amerikaans-Engels
Swedes iron
†verouderd
[dikke spijker van ijzer uit Zweden]
-
▾ zweep
[karwats]
-
▾ Zweeds
svep
†verouderd
[gespitst uiteinde van een touw]
-
▾ Shona
chiwepu
[karwats]
<via Afrikaans>
bron: Leefmans 2002 (Leefmans)
-
▾ Munsee-Delaware
šǝwí:p
[karwats]
bron: Bakker 1995 Goddard 1975 (Bakker 1995, Goddard 1975)
-
▾ Xhosa
siwephu
[karwats]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Zoeloe
siswebhu
[karwats]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Noord-Sotho
sefepi
[karwats]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Zuid-Sotho
sephadi
[karwats]
<via Afrikaans>
bron: Jennings 1995 (KVW)
-
▾ Negerhollands
swip, śip
[karwats]
datering: 1776 (1751-1800)
status: Ambigu: Nederlands of Engels
afleidingen en samenstellingen: kawet, kawerwip = grote zweep (oude vorm: kabwet, verbasterd door consonantenwisseling ontstaan uit 'cart-whip'
etymologie: swip (old 1776), śip (djdj 1926). old 1776: zweepslag = swip, gie een skuring
bron: Josselin 1926 (old 1776, djdj 1926)
-
▾ Papiaments
zuip, zjuip (ouder: swiep, zwiep)
[karwats]
datering: 1859 (1851-1900)
etymologie: Uit: Putman1859 p.124, (ma oen swiep mi no tien.) Ewijk p.135 (zweep- zwiep)
bron: (Joubert PN, Putman1859, Ewijk)
-
▾ Zweeds
svep
†verouderd
[gespitst uiteinde van een touw]
-
▾ zweet
[transpiratievocht]
-
▾ Ambons-Maleis
suét, swét
[transpiratievocht]
afleidingen en samenstellingen: basuét, baswét = bezweet
etymologie: men gebruikt ook: kringat
bron: Supusepa 1998 (EDI)
-
▾ Sranantongo
sweti
[transpiratievocht]
-
▾ Negerhollands
sweet
[transpiratievocht]
-
▾ Ambons-Maleis
suét, swét
[transpiratievocht]
-
▾ zweetgat
[vochtdoorlatende opening (in kleding)]
-
▾ Negerhollands
sweetgat
[vochtdoorlatende opening (in kleding)]
-
▾ Negerhollands
sweetgat
[vochtdoorlatende opening (in kleding)]
-
▾ zwei
[beweegbare winkelhaak, zwaaihaak]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1408;
thema: werk en industrie
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Papiaments
zwei
[beweegbare winkelhaak, zwaaihaak]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Deens
svej
†verouderd
[winkelhaak]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: (fra holl. zwei, ogs. zwaai (glholl. swede), fris. swaj(e) ell. ty. schwei; af uvis oprindelse; jf. Svejhage; fagl. (skibsbygn.) ell. dial.
bron: Dahlerup 1919-1956 (OOD)
-
▾ Papiaments
zwei
[beweegbare winkelhaak, zwaaihaak]
-
▾ zwellen
[uitzetten]
-
▾ Negerhollands
swel
[uitzetten; zwelling]
-
▾ Sranantongo
sweri
[uitzetten; opgezet]
datering: 1855 (1851-1900)
bron: Blanker 2005 Focke 1855 Stichting 1995 Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N, Fo, SR)
-
▾ Negerhollands
swel
[uitzetten; zwelling]
-
▾ zwelling
[gezwollen plek]
-
▾ Negerhollands
swelling
[gezwollen plek]
-
▾ Negerhollands
swelling
[gezwollen plek]
-
▾ zwembad
[zwembassin]
-
▾ Indonesisch
swémbak
[zwembassin]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Papiaments
zuèmbat
[zwembassin]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Javaans
suèmbad
(dialect)
[zwembassin]
bron: Hoogervorst (veldwerk T.Hoogervorst 2006)
-
▾ Sranantongo
swèmbat
[zwembassin]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Indonesisch
swémbak
[zwembassin]
-
▾ zwembroek
[zwemkleding]
-
▾ Papiaments
zuèmbruk
[zwemkleding]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Sranantongo
swenbruku
[zwemkleding]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Papiaments
zuèmbruk
[zwemkleding]
-
▾ zwemmen
[drijven, zich drijvend houden]
-
▾ Javindo
swemmen
[drijven, zich drijvend houden]
bron: Gruiter 1990 (VE)
-
▾ Berbice-Nederlands
swem
[drijven, zich drijvend houden]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:662)
-
▾ Skepi-Nederlands
swemwa
[drijven, zich drijvend houden]
bron: Robertson 1989 (Robertson 1989)
-
▾ Sranantongo
swen (ouder: swem)
[drijven, zich drijvend houden]
-
▾ Zweeds
svämma över
[overstromen]
datering: 1773 (1751-1800)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: sedan 1773; till lågty. swemmen med samma bet.; bildn. till simma
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Negerhollands
swim, zwem, zwim
[drijven, zich drijvend houden]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: swim (old 1776), zwem, zwim (djdj 1926). overzwemmen = swim over
bron: Josselin 1926 (old 1776, djdj 1926)
-
▾ Javindo
swemmen
[drijven, zich drijvend houden]
-
▾ zwempak
[zwemkleding]
-
▾ Indonesisch
swémpak
[zwemkleding]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Papiaments
zuèmpak
[zwemkleding]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Indonesisch
swémpak
[zwemkleding]
-
▾ zwengel
[slinger, werktuig]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1371;
thema: werk en industrie
Klik hier voor de volledige woordfiche-
▾ Javaans
(bur) èngkol
[zwengelboor]
bron: Pigeaud 1989 (Pigeaud)
-
▾ Engels
swingle
[braakstok voor vlas; vlegelknuppel; krukas, slinger]
datering: 1325 (1301-1350)
etymologie: a. MDu. swinghel swingle for flax, corresp. in form to OE. swingell, -el(l)e, swingle stroke or stripe with a rod, etc., whipping, scourging, chastisement, affliction, scourge, whip, also once, swingle or distaff (transl. colus), f. swing v.1 + -le 1; or partly a. (M)LG. swengel bell-clapper, pump-handle, swipe, MDu. swenghel swipe, Du. zwengel swingle, MHG. swengel (G. schwengel swipe, bell-clapper, swingletree, etc.):Ð*swa<ng>gwil-, f. swa<ng>gw- (see swing v.1). Some forms (swengyl, swangull, sungylle) show divergent stem-vowels the immediate source of which is not clear.
bron: OED2 1989 (OED2)
-
▾ Zweeds
svängel
[slinger, werktuig]
datering: 1735 (1701-1750)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
afleidingen en samenstellingen: brunnssvängel
etymologie: sedan 1735; av lågty. swengel med samma bet.; till svänga
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Javaans
(bur) èngkol
[zwengelboor]
-
▾ zwengelen
[braken van vlas; ronddraaien]
-
▾ Engels
swingle
[braken van vlas]
datering: 1325 (1301-1350)
etymologie: a. MDu. swinghelen, f. swinghel swingle n.1
bron: Onions 1983 (OED2, ODEE)
-
▾ Zweeds
svänga
[zwaaien, draaien]
datering: 1555 (1551-1600)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: sedan 1555; av lågty. (sik) swengen 'svinga (sig)'; till svinga; jfr svängel
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Engels
swingle
[braken van vlas]
-
▾ zwepen
[met een zweep slaan]
-
▾ Frans
zoèper, zwèper, èrzwèper
(dialect)
[met een zweep slaan]
-
▾ Papiaments
zuip, zjuip
[met een zweep slaan]
etymologie: Uit: Putman1859 p.124, (ma oen swiep mi no tien.) Ewijk p.135 (zweep- zwiep)
bron: (Joubert PN)
-
▾ Negerhollands
swip
[het gebruik van de zweep, (min of meer) krachtig heen en weer gaande, zwiepende beweging]
-
▾ Frans
zoèper, zwèper, èrzwèper
(dialect)
[met een zweep slaan]
-
▾ zweren
[een eed afleggen]
-
▾ Indonesisch
suér, swér
[ik zweer]
-
▾ Sranantongo
sweri
[een eed afleggen; samenzweren]
-
▾ Negerhollands
sweer, swē
[een eed afleggen]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: sweer (old 1776, Hesseling 1905), swē (djdj 1926)
bron: Hesseling 1905 Josselin 1926 (old 1776, Hesseling 1905, djdj 1926)
-
▾ Indonesisch
suér, swér
[ik zweer]
-
▾ zweren
[etteren]
-
▾ Sranantongo
sweri
[etteren]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Negerhollands
swieren
[etteren, wonden]
-
▾ Sranantongo
sweri
[etteren]
-
▾ zwering
[(verouderd) pijn; ongemak; etterende wond]
-
▾ Negerhollands
sweering
[pijn; ongemak; etterende wond]
-
▾ Negerhollands
sweering
[pijn; ongemak; etterende wond]
-
▾ zwermer
[(verouderd) voetzoeker]
-
▾ zwerven
[ronddolen]
-
▾ Papiaments
zwerf
†verouderd
[ronddolen]
-
▾ Papiaments
zwerf
†verouderd
[ronddolen]
-
▾ zweten
[transpireren]
-
▾ Berbice-Nederlands
swete
[transpireren]
bron: Kouwenberg 1993 (Kouwenberg 1993:662)
-
▾ Sranantongo
sweti
[transpireren]
-
▾ Negerhollands
sweet, swēt
[transpireren]
datering: 1776 (1751-1800)
etymologie: sweet (old 1776), swēt (djdj 1926)
bron: Josselin 1926 (old 1776, djdj 1926)
-
▾ Berbice-Nederlands
swete
[transpireren]
-
▾ zweven
[drijven]
-
▾ Papiaments
zueif
[drijven]
bron: (Joubert PN)
-
▾ Deens
svæve
[drijven]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk sweven 'svæve' ¯ fællesgermansk *swi¡•n 'holde sig svævende' afl. af *swi¡an 'svæve hid og did, svinge rundt, vifte, dreje'
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Zweeds
sväva
[drijven]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: före 1520; fornsv. sväva; av lågty. sweven med samma bet.; besl. med sv. dial. sviva 'svinga sig; sväva'; jfr svivel; utsvävande
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Noors
sveve
[glijden in de lucht]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: fra lty; FuT: aus dem d. entlehnt: mnd. sweven (holl. zweven), ahd. swêben (nhd. schweben)
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Fries
sweve
[door de lucht drijven]
bron: Philippa 2003-2009 (EWN)
-
▾ Negerhollands
sweev
[drijven]
-
▾ Papiaments
zueif
[drijven]
-
▾ zwezerik
[borstklier van een kalf (gegeten als delicatesse)]
-
▾ Duits
Schweserik
(dialect)
[borstklier van een kalf (gegeten als delicatesse), bij de haring: homvis]
etymologie: Schweserich nach ndl. zweserik »Kalbsmidder« wēzərek Klevld in Emmerich Sg. t. m.: 1. Kalbsmilch. — 2. Milcher, beim Hering.
bron: RhWB 1928-1971 (RhWB)
-
▾ Fries
swezerik
[borstklier van een kalf (gegeten als delicatesse)]
-
▾ Duits
Schweserik
(dialect)
[borstklier van een kalf (gegeten als delicatesse), bij de haring: homvis]
-
▾ zwichten
[wijken; de zeilen innemen]
-
▾ Deens
svigte
[af laten weten, in de steek laten]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: PNOE: vist fra nedertysk swichten 'bøje' ¯ fællesgermansk *swigitjan afl. af *swigan 'bøje sig' ¯ indoeuropæisk *sweik- 'bøje, dreje, svinge', OOD: fra nt. swichten, holl. zwichten
bron: Becker-Christensen 2005 Dahlerup 1919-1956 (PNOE, OOD)
-
▾ Noors
svikte
[wijken, het opgeven, in de steek laten; de zeilen innemen]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: fra lty, besl m svike; FuT: entlehnt von nd. swichten = holl. zwichten (…) Germ grundform entweder *swihtian oder *swigatjan
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Engels
swift
[met touwen vastzetten (scheepvaart)]
datering: 1401-1500 (1401-1450)
etymologie: prob.rel.to ME. +swift(xiv), ?syn.of swifter (xvii) rope used for swifting or binding, etc.; presumably of Scand.or LG.origin, and -base repr.by ON. svipta reef (sails), sviftingar reefing-ropes, Du.zwichten take in (sails), zwichtlings, zwichtlijnen cat-harpings, and ult.allied to SWIFT1.
bron: Onions 1983 (ODEE)
-
▾ Zweeds
svikta
[wijken, doorbuigen, wankelen; de zeilen innemen]
datering: 1639 (1601-1650)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: sedan 1639; av lågty. swichten med samma bet.; nära besl. med fornsv. svigha 'böja sig; ge vika'; jfr svika
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Fins
swihtata, svihtata
[snel innemen van zeil of want bij harde wind]
<via Zweeds>
-
▾ Deens
svigte
[af laten weten, in de steek laten]
-
▾ zwichting
[het touwwerk of de einden van de tros waarmee men de hoofdtouwen van het want aan stuurboord en bakboord onder de mars ter versteviging naar elkaar toehaalt]
-
▾ Deens
svigtning
[het touwwerk of de einden van de tros waarmee men de hoofdtouwen van het want aan stuurboord en bakboord onder de mars ter versteviging naar elkaar toehaalt]
status: Ambigu: Nederlands of Duits
etymologie: OOD: ty. schwichting, holl. zwichting
bron: Dahlerup 1919-1956 (OOD)
-
▾ Deens
svigtning
[het touwwerk of de einden van de tros waarmee men de hoofdtouwen van het want aan stuurboord en bakboord onder de mars ter versteviging naar elkaar toehaalt]
-
▾ zwichtingserving
[zwaar en breed gevlochten touw waarmee de fok gezwicht wordt]
-
▾ Russisch
švicárven', švicsárven'
[zwaar en breed gevlochten touw waarmee de fok gezwicht wordt]
etymologie: Aus ndl. zwichtserving dass., s. Meulen 247 ff. VdMeulen 1909: Zwichtserving. Volgens v. L.: zwaar en breed gevlochten touw, waarmede de fok gezwicht wordt; de fok zwichten (die bij storm¬weer inkorten door servings). De zwichtserving, die dient om een zeil in te korten, kent ook W., vgl. b.v. blz. 407: in een vliegende storm, als men geen zeil voeren kan , spreekt een ervaren stuurman volgenderwijze: . . . het groot zeil wordt bij storm een voet of twee gezet en de buik van 't zeil met een zwichtserving voorzien. Vgl. nog Winsch. : zwichten betekent kreuken en het zeil inbinden of huiken voor een storm, die ons te machtig is. Daarentegen vermeldt W. op blz. 121: servingen om 't want te zwichten, vgl. blz. 407 : want zwichten geschiet door scheerlijntjes en zwichtservings. Een nadere verklaring geeft ons zijn definitie van zwichten : het wandt met scheerlijnen en servings vastmaken, wanneer men op anker legt in de haven , om door minder beweging minst te slijten en onklaar te werden. En op wandt zwichten heet het: bij hart weder de hoofdtouwen op de hoogte van de ree met servings vast aan een binden , om te minder te slingeren. De tegenwoordige zeemanswoordenboeken en handleidingen kennen zwichten van het want ook , vgl. v. L. : de hoofdtouwen van het onderwant van stuur- en bakboord door touwen onder de mars naar elkaar halen. Deze touwen onder de mars nu heten bij de Russen : švicsarven’ , bij D. svicarven , šicsarven’ , uit Holl. zwichtserving. D. verklaart: peretjažka, skrěpa vant pod marsom (samensnoering, bevestiging van het want onder de mars). De Fransche vertaling luidt: trelingage des haubans, waarvoor als Holl, equivalent wordt gegeven: zwichting, vgl. T. op dat woord: touwen vereniging van de hoofdtouwen van stuur- en bakboord, om beiden te beletten door de werking van het puttingwant naar buiten te worden getrokken. Uitvoeriger handelen hierover P.M. blz. I8O, 183, volgens wie de zwichtings bij het onderwant thans vervallen zijn ; om het stengewant te steunen tegen het bramwant worden zij nog gebruikt. Naast Russ. Švicsárven’, trelingage des haubans, zwichting (z. J. op trelingage), vermeldt V. ook švicsarven’strop d. i. zwicht-servingstrop, met dezelfde betekenis. J. geeft nog grotsvicsarven, trelingage des grands haubans, uit Holl. grote zwichtserving. In het Zeereglement vindt men op blz. 885, 893 ook Holl. zwichting in het Russ. weer: svechtens v vanty, swightinghs in de want.
bron: Meulen 1909 Vasmer 1953-1958 (Vasmer, VdMeulen 1909)
-
▾ Russisch
švicárven', švicsárven'
[zwaar en breed gevlochten touw waarmee de fok gezwicht wordt]
-
▾ zwichtstelling
[de stelling waarop de molenknechten gaan om de molen te zwichten]
-
▾ Duits
Swickstellen, Swichstellen
(dialect)
[gallerij rond een Nederlandse molen]
etymologie: Allgemein bekanntes wort; meist in der Form Swickstellen. Auch sonst in Niederdeutschland entlehnt; sie Oldenb. Wb. 100, Möller, Jensen, Drube
bron: Foerste 1938 (Foerste)
-
▾ Duits
Swickstellen, Swichstellen
(dialect)
[gallerij rond een Nederlandse molen]
-
▾ zwie
[kleine Vlaamse boot]
-
▾ Frans
seuf
†verouderd
[kleine Vlaamse boot]
-
▾ Frans
seuf
†verouderd
[kleine Vlaamse boot]
-
▾ zwiepen
[veerkrachtig doorbuigen]
-
▾ Petjoh
swiepen
[een bepaald minachtend handgebaar maken]
bron: Loen 1994 (Loen)
-
▾ Sranantongo
swipi
[veerkrachtig doorbuigen]
bron: Blanker 2005 (SR)
-
▾ Papiaments
zjuip (ouder: swiep)
†verouderd
[veerkrachtig doorbuigen]
datering: 1875 (1851-1900)
etymologie: Uit Ewijk p. 135. Uit Putte PN: "E taki a zjuip bèk dal den mi kara: de tak zwiepte terug en sloeg tegen mijn gezicht".
bron: Putte 2008 (Ewijk, Putte PN)
-
▾ Petjoh
swiepen
[een bepaald minachtend handgebaar maken]
-
▾ zwieping
[dunner uitlopend gedeelte van een dik touw]
-
▾ Russisch
svizen’
[dunner uitlopend gedeelte van een dik touw]
etymologie: Zwieping. Een soort van staart. Vooral gebruikelijk in de samenstelling: zwiepingstopper of staartstopper, vgl. PAN : stoppers met een staart of zwieping, in onderscheiding van klauwstoppers. Naast zwiepingstopper komt voor: zweepstopper, dat volgens v. L. synoniem is met zwakke hals, z. ald. Uitvoerig over den stopper met een zwieping P. M. blz. 409: de touw- of haakstopper dient om de touwen of kettingen te stoppen als zij ver genoeg uitgelopen of uitgestoken zijn. Het is een end garen of wantslag van omstreeks 31/2 el lengte, en ter dikte van het grootwant, hebbende aan het een einde een zware kous met haak ingesplitst, die in een , daartoe in het dek geplaatsten ringbout gehoekt wordt. Aan het andere uiteinde zit een talreeps- of stopperknoop, waartegen een zware seizing of serving, de zwieping of staart genoemd, rust. De stopper wordt naar voren langs den ketting gelegd, de zwieping enige slagen stijf rondom de stopper en de ketting heen genomen, en het end bezet. Russ. svizen’ V., J., in:. svizen u stópora, aiguillette de bosse, zwieping van de stopper; stópor so svíznem, bosse á aiguillette, stopper met een zwieping. Daarnaast komt in V. voor de vorm sviten', fouet, b.v. in: blok so svitném, poulie a fouet, blok met een zwieping, d. i. staartblok, z. Staart. Voor Russ. t uit Holl. p in sviten', vgl. Russ. gul'tik uit Holl. gulp.
bron: Meulen 1909 (VdMeulen 1909)
-
▾ Deens
svippe
[steun voor spanten]
-
▾ Russisch
svizen’
[dunner uitlopend gedeelte van een dik touw]
-
▾ zwier
[het uitgaan, boemelen]
-
▾ Deens
svir
[feestelijkheid, genoegen]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk swir afl. af swiren
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Deens
svir
[feestelijkheid, genoegen]
-
▾ zwierbol
[losbandig persoon]
-
▾ Duits
Schwierboll, Zwierbol
(dialect)
[landloper, losbandig persoon]
-
▾ Duits
Schwierboll, Zwierbol
(dialect)
[landloper, losbandig persoon]
-
▾ zwieren
[zich heen en weer bewegen; aan de zwier zijn]
-
▾ Deens
svire
[boemelen]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: fra nedertysk swiren ¯ fællesgermansk *swiran, egl. 'snurre rundt'
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Noors
svire
[boemelen, brassen]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO; fra lty; FuT: entlehnt von nd. (…) swîren 'umherfliegen, schwärmen, in saus und braus leben'(holl. zwieren auch 'schwingen')
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Zweeds
svira
[aan de rol zijn, de bloemetjes buitenzetten]
datering: 1849 (1801-1850)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: sedan 1849; av lågty. swiren 'flyga omkring; leva i sus och dus'
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Deens
svire
[boemelen]
-
▾ zwijgen
[niet spreken]
-
▾ Negerhollands
swieg
[niet spreken]
-
▾ Sranantongo
sye (ouder: swè)
[stil!]
datering: 1855 (1851-1900)
bron: Blanker 2005 Focke 1855 Stichting 1995 Woordenlijst S-N (Woordenlijst S-N, Fo, SR)
-
▾ Negerhollands
swieg
[niet spreken]
-
▾ zwijmelen
[duizelig worden]
-
▾ Deens
svimle
[duizelig worden]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: vist fra nedertysk swichten 'bøje' ¯ fællesgermansk *swigitjan afl. af *swigan 'bøje sig' ¯ indoeuropæisk *sweik- 'bøje, dreje, svinge'
bron: Becker-Christensen 2005 (PNOE)
-
▾ Noors
svimle
[duizelig zijn of worden]
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: BO: fra ly, av svime; FuT: = mnd. swîmelen (holl. zwijmelen)
bron: BO 2005 Falk 1910-1911 (BO; FuT)
-
▾ Deens
svimle
[duizelig worden]
-
▾ zwijnenkliek
[rotzooi]
-
▾ Fries
swynekliek
[rotzooi]
-
▾ Fries
swynekliek
[rotzooi]
-
▾ zwijner, zwener
[(verouderd) herder, varkenshoeder]
-
▾ Duits
Schwener, Schwene, Schweender, Schweiner
(dialect)
[varkenshoeder]
etymologie: Wiese: - Das Wort ist eine ndl. Bildung zu germanisch *swain "Knabe, Bauernjunge, Knecht, Hirt". Bischoff p. 149
bron: Teuchert 1972 (Wiese, Teuchert, Bischoff)
-
▾ Duits
Schwener, Schwene, Schweender, Schweiner
(dialect)
[varkenshoeder]
-
▾ zwik
[houten pen of pin voor het luchtgat van een vat]
-
▾ zwikken
[verstuiken]
-
▾ Papiaments
suek (ouder: zwik pia)
[verstuiken]
datering: 1875 (1851-1900)
etymologie: Uit Ewijk p. 135
bron: (Joubert PN, Ewijk)
-
▾ Papiaments
suek (ouder: zwik pia)
[verstuiken]
-
▾ zwindel
[(verouderd) duizeligheid]
zelfstandig naamwoord ; datering: 1201-1250;
thema: wetenschap
Klik hier voor de volledige woordfiche -
▾ zwingen
[(verouderd) met een slingerende beweging, met een zwaai doen terechtkomen]
-
▾ Zweeds
svinga
[(rond)draaien, zwaaien met]
datering: 1640 (1601-1650)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits
etymologie: sedan 1640; av lågty. swingen, ty. schwingen med samma bet.; ev. av ljudsymboliskt urspr.; jfr schvung, svang, uppsving
bron: NEO 1995 (NEO)
-
▾ Negerhollands
swing
[heen en weer zwaaien, zwengelen]
datering: 1776 (1751-1800)
status: Ambigu: Nederlands of Engels
etymologie: ofwel van het Middelnederlandse woord 'swingen' ofwel van het Engelse woord 'swing'
bron: Oldendorp 1996 (old 1776)
-
▾ Zweeds
svinga
[(rond)draaien, zwaaien met]
-
▾ zwirrelen
[warrelen]
-
▾ Engels
swirl
[draaikolk; werveling; krul]
datering: 1401-1500 (1401-1450)
status: Ambigu: Nederlands of Nederduits ; afleiding
etymologie: Ad 1. xv (Wyntoun). orig.Sc., perh.of LDu. origin (cf.Du. zwirrelen 'whirl') and frequent. formation (cf.-LE3) on the imit.base seen in MLG. swirren, G. schwirren, Da. svirre 'whirl'.
bron: Onions 1983 (ODEE)
-
▾ Engels
swirl
[draaikolk; werveling; krul]
-
▾ Zwitser
[inwoner van Zwitserland]
-
▾ Engels
Switzer
†verouderd
[inwoner van Zwitserland; uit of van Zwitserland; meervoud: pauselijke garde]
datering: 1577 (1551-1600)
status: Ambigu: Nederlands of Duits
afleidingen en samenstellingen: Switzeress, a female Switzer, a Swiss woman or girl.
etymologie: ad. MHG. Switzer, Schwytzer, etc. (early mod.G. Schweytzer, now Schweizer), or MDu. Switser, Swytzer (Du. Zwitser); cf. MDa. Svidser, Suitzer, Fris. Sweitser, etc.; f. Switz(en), etc., Switzerland: see Swiss.
bron: OED2 1989 (OED2)
-
▾ Engels
Switzer
†verouderd
[inwoner van Zwitserland; uit of van Zwitserland; meervoud: pauselijke garde]
-
▾ zygoot
[cel ontstaan uit de versmelting van twee gameten, kiemcel]
-
▾ Indonesisch
zigot
[cel ontstaan uit de versmelting van twee gameten, kiemcel]
bron: Stevens 2004 (S&S-T2004)
-
▾ Indonesisch
zigot
[cel ontstaan uit de versmelting van twee gameten, kiemcel]